 |
| Jag saknar inte den gångna sommarens växthusmåltider, jag längtar till kommande måltider. |
Saknad vs längtan var rubriken på gårdagens inlägg och jag har inte riktigt kunna frigöra mig från dessa tankar. Inte så konstigt kanske för saknad och längtan är nåt som vi dagligen bär med oss. Det gäller inte minst de människor jag berör i fortsättningen av detta inlägg.
När jag igår läste denna ledarkrönika så kände jag först ett sånt där höstlikt vemod. Vemod över hur illa det gått för mitt älskade Grekland. Du kommer väl ihåg hur löpsedlarna för några år sedan toppades av domedagsprofetior om Grekland. Själv skrev jag ett och annat blogginlägg, det senaste i juli i fjol.
Plötsligt blev det bara tyst, som om Grekland inte längre existerade. Men så, i samband med den europeiska flyktingkrisen, "återuppstod" Grekland. Nu inte med fokus på grekernas situation. Nej, nu var det förstås människorna på flykt som omskrevs. Människor som fortfarande finns, men som oxå dom plötsligt "försvunnit".
Så snabbt går det för media att få oss att flytta vårt fokus. Nu ska vi för en tid koncentrera oss på "den där oberäknelige" som kandiderar till posten som USA:s president.
Igår läste jag på bloggen Freedomtravel en intervju med svenska Anita som sedan 25 år tillbaka bor på Kreta. Jag blev då påmind om Greklands och grekernas fortsatt utsatta situation. Samtidigt så påminns jag då oxå om hur bra jag själv har det. Det är en insikt som det är rätt bra att återkommande ta till sig.
Japp, jag läste också Freedomtravels inlägg. Sedan gick jag in på Anitas berättelse från Kreta och hennes desperata försök att tjäna pengar under 6 månader i Sverige för att hjälpa till med att bland annat betala familjens elräkningar (sträckläste bloggen faktiskt). Blev deppigt värre. Åsså ropade maken på mig och sa att jag skulle titta på en dokumentär på BBC om just Grekland. Konstigt sammanträffande om man säger så... Å dokumentären var absolut ingen underhållning. Fy f*****n. Ändå fick ju Grekland hjälp av EU, inget som Cypern kan "skryta med".
SvaraRaderaÅ precis som du så konstaterade maken och jag att vi är så otroligt bortskämda här i Sverige!
Ja, vi har det bra.
RaderaDu är så klok! Ibland är det verkligen bra att ta sig en funderare, lyfta blicken och påminna sig själv om hur man har det...
SvaraRaderaTack! Ibland går det inte att undgå att tänka till.
Radera