 |
| Sigge får gärna låna Osbornes bädd i köket. |
söndag 20 november 2016
Kompisar
Osborne har blivit en frisk fläkt i familjen. Fram för allt har Sigge och Osborne blivit kompisar. Sigge har ett ändlöst tålamod med Osborne som har mycket lek och bus i kroppen. Nelson däremot, med årens rätt så ägnar han sig mest åt att slappa och ta det lugnt. Hans samvaro med Osborne blir när dom tillsammans går på promenader med matte. När dom går ut så följer oftast Sigge med, men lämnar inte tomten utan sitter och väntar på att dom kommer tillbaka och följer då med in. Det är fascinerande att följa hur vi alla i familjen på olika sätt anpassar oss till varandra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilket roligt och lyckat perspektiv på det kortet! Ozzy - förlåt Osborne - ser ju dubbelt så stor ut som Sigge på bilden.
SvaraRaderaKul att höra att dessa alldeles speciella personligheter fungerar så bra ihop. Ja, så är de ju också perfekt uppfostrade av er, eller hur:-)
Självklart, uppfostran är en avgörande faktor.
RaderaFörlåt, jag kan inte låta bli att komma med en sådan där vandringsgrej på nätet, jag läste upp den för sonen så sent som igår. Jag tycker den är helkul!
SvaraRaderaHundens dagbok:
07.00.Tjohoo! En promenad, det bästa som finns!
09.00 Tjohoo! Ungarna är uppe, det bästa som finns!
12.00 Tjohoo! Leka i trädgården, det bästa som finns!
14.00 Tjohoo! Åka bil, det bästa som finns!
1600 Tjohoo! leka med en boll, det bästa som finns!
17.00 Tjohoo! Matte och husse kommer hem, det bästa som finns!
20.00 Tjohoo! Bli kliad på magen, det bästa som finns!
22.00 Tjohoo! Sova i matte och husses säng, det bästa som finns!
Kattens dagbok:
783 dagen i fångenskap.
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bissarra dinglande saker. Dom frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig i gång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma och den milda tillfredsställelsen jag får av att klösa på möbler. I morgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
I dag misslyckades jag ännu en gång med att försöka döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka i toppen av trapporna.
I ett försök till att sätta mina förtryckare ur balans framtvingade jag en hårboll i deras favorifotölj. Kom ihåg: Lägg en på deras säng!
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare på vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa kramar, klappar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat!
På kvällen dök deras kumpaner upp vid någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet men jag kunde känna doften från deras mat och höra brottsstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst pga av min kraftfulla förmåga att framkalla något som de refererade som Allergi. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel!
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon skulle tjalla!
Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven!
Fågeln ger däremot intrycket av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar varje steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet, men jag kan vänta! Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket…
HAhahahahaha!!! Tack för en rolig början på morgonen. Våra fyrfota vänner ger uppenbarligen upphov till många funderingar. Men, inte kan väl vår snälle Sigge gå omkring med så lömska tankar. Nelsons och Osbornes dagböcker innehåller nog det mesta av "det bästa som finns". Förutom att sova i mattes och husses säng. Det får dom inte. Den ynnesten är endast förbehållen Sigge. Och inte behöver Nelson och Osborne vänta på att matte och husse kommer hem, dom är nämligen alltid hemma.
RaderaSå Sigge, nej, Nelson och Osborne eller Sigge och Osborne medan Nelson slappar... :-D Härligt, var och en har sin personlighet och egenskap fast det är väl egentligen samma sak..
SvaraRaderaJa, nog är dom personligheter, alla tre med sina speciella egenheter.
RaderaVilka mysiga kompisar! Härligt att alla hittar sin plats. Sedan kan jag inte låta bli att skratta höt åt "dagböckerna" här ovan!
SvaraRaderaVisst är dom mysiga kompisar. Dagböckerna skrattar även jag gott åt.
RaderaKom in här för att kolla om du bloggskolkar idag;-) Å vilken tur att jag "hälsade på"! Annars hade jag ju missat Emmas kommentar. Skrattar än :-))))))))))))))))))))))
SvaraRaderaBloggskolkat har jag inte, är bara lite senare idag. Emmas i sammanhanget passande kommentar har lockat till många skratt.
Radera