Den här gången blev det mycket tid i trädgården med mormor. Så mycket att det förtjänar ett eget inlägg som kommer senare i veckan.
Liv och pappa Per tar trappan upp till morfar. |
Nu när Liv går själv så tar hon den plats hon vill ha. Här morfars TV-fåtölj. |
Nytt instrument, det gillas. |
Man blir trött av att spela. |
Mat blir jag däremot aldrig trött på. Mormor har köpt nytt bestick till mig. |
Men, det är lättare att äta med händerna. |
Söta Liv! Å visst får man passa de små när de börjat gå!
SvaraRaderaJa, nu gäller det att vara "på tårna".
RaderaDå får du och D lite extra motion med att följa varje steg Liv tar. För att inte tala om allt hon säker försöker få tag i. Men gud sååååå söt hon är. Gillar hennes coola glasögon när hon går uppför trappan. Bilden när hon är trött är en höjdare, liksom när hon äter med händerna. Mycket klokt att "klä ut henne" med plastöverall;-)
SvaraRaderaPS. I didn't cry for Argntina, but I certainly did för Japan. Jag kunde ha skrivit spaltmeter om den matchen i "rapporten från tv-soffan". Men en sak måste jag ju säga. Bytena som Belgien gjorde satt klockrent. Japan "eliminerade" ju Hazard och Lukaku totalt. Bara en sådan sak, men det räckte ju inte. Sällan att man ser japaner gråta, men jag förstår deras reaktion helt och hållet. Inte ytterligare ett "stjärnfall" alltså. DS.
Jo du, nu får vi röra på oss. I första hand är det, som vanligt, D som drar "lasset". Men, vilket härligt "lass" sen. Nu när Liv är på en ny nivå så är ju allt nytt igen och allt nytt måste vidröras.
SvaraRaderaPS. Japan gjorde en näst intill perfekt match. Dom gick för det även efter Belgiens kvittering och tog inte ens en korthörna med sekunder kvar. Hedervärt, men inte så smart kanske. Nu är det bara 11½ timme kvar till avspark.