 |
| Detaljer, men ack så viktiga. |
Många förundras över hur jag "står ut" med att leva i min begränsade tillvaro här på Getingstorp. Att varje dag se och uppleva samma miljö utan några utifrån kommande influenser. Visst kan även jag ibland uppleva tillvaron som begränsad, men jag har under de här tio åren på Getingstorp lärt mig att ta tillvara på små, för andra knappt märkbara detaljer; detaljer som ger mig en känsla av förnyelse, förändring och inte minst tillhörighet. En sådan detalj ser du på bilderna här nedan. Vad då? undrar du säkert.
Jo, jag bara älskar att se när solen smeker stammarna på de gamla tallarna i skogen här intill.
 |
| De gamla tallarna står där som gyllene pelare som solen fritt kan klättra på. |
Annat skulle det förstås varit om jag hade hamnat i den här situationen innan internet och TV fanns. Det är ju genom dessa kanaler jag får mycket av den påfyllning som vi alla behöver. Inte minst ni som är mina bloggvänner ger mig ständig påfyllning av idéer / tankar och tar mig med på utflykter ut i världen.
Jag har också undrat ibland hur du har det. Men det är ju bara att inse, vad som gör livet rikt är inte samma för alla. Jag har inga behov att springa på stan hela tiden, träffa folk jämt och ständigt. Skillnaden är dock att jag kan ju om jag vill.
SvaraRaderaMen precis som du säger så är det underbart att uppleva ett rum i detalj, se skiftningarna i ljus och årstid. Jag tror att många skulle behöva stanna upp och lära sig se det. Det skulle bli färre huvuden i väggarna då.
Hon är klok Emma. Det sa jag till D när jag läste din kommentar. En kommentar som skänkte mig glädje.
RaderaMen åh så gulligt av dig! Ditt inlägg fick mig att tänka efter lite, fundera och välja mina ord. Inte för att undvika att såra utan för att visa medkänsla och samförstånd även om jag tror att vi som människor - du och jag - är ganska olika. Det är det som gör detta med bloggarna så speciellt! Att man får kontakt med människor som man annars inte visste fanns eller av olika anledningar inte brytt sig om.
RaderaGe D en kram och ha en underbar lördagskväll!
(Känner mig som en liten rund gumma som delar med mig av min vishet. Sanningen är nog att jag är lång och smal, kantig och med vassa armbågar. :D Mannen min brukar i alla fall gnälla på dem, att jag kör in en vass och spetsig armbåge i honom.)
Att du och jag är olika, det har oxå jag förstått. Kanske just därför fastnar jag för din klokhet. Ett av undren med bloggvärlden är just det du skriver; att jag möter människor jag annars aldrig skulle mött. Det kallar jag en gåva.
SvaraRaderaJag har då aldrig föreställt mig dig som en rund liten gumma. D får kramen i morgon då hon gått till sängs vid denna tid eftersom vi har lilla Liv övernattande hos oss. Vilket innebär att vi haft en underbar lördagskväll.
Efter ett väldigt innehållsrikt yrkesliv så förstår jag att du nu njuter av livet tillsammans med D ( och inte minst naturens skiftningar!), och inte dumt med internet och den härliga bloggvärlden också!
SvaraRaderaKram från en numera just hemkommen Susjos från det varma Spanien till ett mycket kallare Sverige!
Så nu är semestern slut för denna gång. Lite härlig energipåfyllning har ni förstås fått inför den stundande vintern.
RaderaHär är det inte bara ditt inlägg som jag läser och njuter av ditt fina foto du tagit utan även konversationen mellan dig och Emma.
SvaraRaderaAlla är vi olika (tack och lov). Du och D har valt ett liv som passar er bäst. Ett liv som ni trivs med. Du gör det bästa av situationen efter din stroke och gör det på ett beundransvärt sätt. Eller rättare sagt, man behöver inte leva/bo i nollåtta eller en annan storstad för att kunna njuta av livet - på sitt sätt. Å japp, jag tror (vet?!) att du gör det - varje dag, njuter alltså.
Är långtifrån så klok som Emma, inte lika djup heller om jag ska vara ärlig. Jag inser mina begränsningar;-) Men jag älskar din blogg, dina funderingar och "simpla" iakttagelser som annars skulle gå mig helt förbi. Det finns mycket mera än skyskrapor och byggkranar. Ja, åsså är vi ju fotbollsfreaks också såklart;) Å fotboll förbrödrar ju sägs det;-)
Visst är det väl härligt av vi kan mötas, du med dina byggkranar och jag med mina gamla tallar. Höga är dom båda.
SvaraRaderaApropå vårt gemensamma intresse. Oj, så bra Tottenham spelade när dom körde över Chelsea igår.
Att ha förmåga att hitta och se naturens små skiftningar är förmodligen många av oss skulle må bra av att ha. Framförallt att ha förmågan att ta oss tiden! Jag tycker det är riktigt härligt att se hur du hittar just dessa skiftningar med dina bilder som vid första anblicken ser väldigt lika ut, men där finns de, de där små "annorlundaheterna" och att du utvecklat den förmångan är verkligen fantastiskt.
SvaraRaderaVisst är det här med alla bekantskaper man får tack vare att man kan mötas så här. Och visst är det spännande att lära känna människor som man troligen inte skulle känna igen om man möttes "på riktigt".
Vi är anpassningsbara vi människor, om vi bara har våra sinnen öppna.
SvaraRaderaDet är onekligen spännande att ha bekanta som jag tycker att jag känner trots att jag inte har en susning om vem personen egentligen är. Och så får jag lära mig så mycket. Singapore t ex som jag trodde att jag visste en del om. Men det var innan jag "träffade" dig. Jag visste eg. ingenting, men nu vet jag massor.
Jag har aldrig ens tänkt tanken hur du står ut. Du skulle aldrig kunna förmedla om vad du upplever skulle jag tro. Dessutom är ingen dag lik den andra. Du ser förändringar i utsikten du beskriver gång på gång. Våren, sommaren, hösten och vintern kan uppdelas i så mycket mer... Jag brukar beskriva min tid på mitt place: Var årstid har sin tjusning. Visst är vintern jobbig med mycket snö men det kommer en vår... vi har alla olika värderingar och du har dina. Jag kan nu bara ana hur tex. Liv uppskattas när hon är på besök... antar att dina fyrbenta vänner också finns nära dig. Gäller att öppna sina sinnen som du så fint svarade ja.
SvaraRaderaBra beskrivet av dig. Du lyckas fånga det mesta i din väl genomtänkta kommentar.
SvaraRadera