Var det så här även för mina närmaste ?

Rubricerade fråga ställer jag mig när jag läser Jim Fricks fru Åsa formulera tankarna när hon nu börjar se en ljusning efter Jims vådliga olycka på Solvalla den 10 mars.

Det jag i efterhand fått berättat för mig efter min stroke den 26 juni 2001 stämmer väl överens med vad Åsa Frick skriver om hur tillvaron kan te sig för en nära anhörig när det obegripliga hänt, livet på ett ögonblick förändrats och man själv inget kan göra. Mera än att vänta. Och hoppas.

Trav är en riskfylld sport

Det har varit alltför tätt mellan olyckorna i travloppen på sistone.
Jim Frick har ännu inte vaknat till medvetande efter olyckan på Solvalla för snart en månad sedan.

I söndags på Klosterskogen i Norge hade ett antal kuskar, bl. a. Björn Goop och Lutfi Kolgjini, tumme med Fru Fortuna när dom lyckades undgå svårare skador efter en mycket otäck olycka.

Idag var det dags igen då unghäststjärnan Red Hot Dynamite med kusken Jorma Kontio på Syndbyholm var inblandad i ännu en otäck händelse.

Det verkar dock vara segt virke i kuskarna som oförväget snabbt svingar sig upp i sulkyn igen. Kanske lika bra det innan dom börjar fundera på vad som skulle kunna hända i värsta fall. För det är väl inte så illa att dom försöker uppehålla någon form av machobild av travkusken och av det skälet dumdristigt kastar sig in i leken igen. Personligen tycker jag att det skulle vara mera ansvarsfullt att göra en kort paus från tävlandet. Både för den egna hälsan och för travsporten.

Med tanke på den senaste tidens händelser så tycker jag att säkerhetsdebatten i travsverige varit förvånansvärt nedtonad . Det blir ett kort inlägg om olyckorna i någon av de dagliga TV-travsändningarna och sedan verkar de flesta inte bry sig. Jag själv som trav - och spelintresserad får en lätt fadd smak i munnen av den lågmälda debatten. Är det bara pengar det handlar om ?

Jo visst, jag hoppas också på storvinsten men jag kan ändå inte låta bli att bry mig.

Hon imponerar i en svår situation!

Jag är travintresserad och följer förstås travtränaren Jim Fricks tillstånd och förhoppningsvis tillfrisknande efter den otäcka olyckan på Solvalla den 10 mars.
Jag följer utvecklingen via stall Fricks hemsida. Jag kan då inte undgå att imponeras av Jim Fricks hustru Åsa som i stort sett dagligen på hemsidan ger läsaren en adekvat bild av läget. I sina rapporter så förmedlar hon med lugn, saklighet och kärlek situationen som den är just då.

Vilken skillnad jämfört med att följa utvecklingen i dagspressen där det läggs till spekulationer och jämförelser med tidigare travolyckor för att göra "storyn" mera intressant och säljande.