OS till ända

Idrottsintresserad som jag är så har jag haft några intensiva veckor, men nu återgår allt till vardagslunken när OS är över. Ett OS som varit mycket framgångsrikt för Sverige. Så framgångsrikt att jag inte ens nämner de som inte motsvarat sina egna och omgivningens förväntningar.

Så har då vintern greppat tag i oss (19/2).

Det roligaste med de svenska framgångarna är den nya generationen skidskyttar som tar för sig.  Framlotsade av demontränaren Wolfgang Pichler. Roligt oxå att två "veteraner", Frida Hansdotter och André Myhrer, fick kröna sina karriärer med OS- guld i slalom.

Vintergreppet känns ändå rätt uthärdligt nu när 
ljuset återvänt till Getingstorp (idag).

Vad finns för övrigt att säga? Ja, jag tycker t ex att TV-sändningarna varit rätt torftiga utan att riktigt kunna sätta tummen på vad som saknas. Det kanske inte alls saknas något utan det är min stigande ålder det handlar om. Eftersom jag inte vet hur jag snyggt ska ta mig ur den här tankelabyrinten så avslutar jag här. Passande nog samtidigt som avslutningsceremonin pågår i Pyeongchang, Sydkorea.

Ingen julefrid här inte

Om Sydkorea som vanligt tänder de julgransliknande torn som finns vid gränsen mot Nordkorea så ses det av Nordkorea som ett uttryck för psykologisk krigsföring. Vad det nu kan innebära för julfirandet på den koreanska halvön.

För mig betyder det intet samtidigt som jag inser hur små mina vardagliga bekymmer ter sig.

Snopet för SMHI

SMHI har inte bara otur med sina väderprognoser ibland. Nu har man haft otur med att planera in starten av ett samarbete med Nordkorea just i dessa dagar när Nordkorea attackerat Sydkorea. Jag kan väl anta att samarbetet går en osäker framtid till mötes.