Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

torsdag 5 november 2009

Svininfluensan och vaccinationseländet

Efter Estonia och Tsunamin vet vi hur uselt ställt det är med krisberedskapen i Sverige. Dessa två exempel var dock katastrofer som kom helt utan förvarning. Då var läget lika för alla drabbade länder men ändå var Sverige bland de sämsta i klassen.

Svininfluensan och vaccinationen till skydd mot denna har dock funnits på makthavarnas bord under mycket lång tid. Detta märks dock inte nu när vaccinationerna börjat komma igång i de olika Landstingen. Timslånga köer, brist på vaccin, urusel information dyker upp som problem redan innan den stora vaccinationsboomen börjat.

Lika fullt slår sig ansvarig minister Maria Larsson för bröstet och framhåller Sverige som klassens ljushuvud. När kritiken blir alltför närgången betonar hon att vi i Sverige har en decentraliserad sjukvård och försöker därmed skylla alla brister på de olika Landstingen.

Nu när hela befolkningen ska kunna vaccineras så måste man väl ändå kunna kräva ett centralt ansvarstagande. Pinsamt, men alltför vanligt agerande på ministernivå. Centrala makthavare ser sig uppenbarligen som både oåtkomliga och ofelbara. Dom behöver heller inte vaccineras mot kritik eftersom dom redan är immuna.

1 kommentar:

  1. Visst kan man tycka att ML skyller ifrån sig, men faktum är att landstingen har ansvar för att organisera vaccineringen. Ett problem för landstingen är att informationen ständigt ändras från Socialstyrelsen och Läkemedelsverket (nästintill dagsnoteringar), samt att vaccinet försenats och levereras i färre doser. Då är det inte lätt att organisera vaccineringen på rätt sätt. De som klarat sig undan kritik för lätt tycker jag är GSK som producerar vaccinet.

    SvaraRadera