Mediaträning och politikerförakt

 

En möjlig förklaring.

Jag såg härom kvällen två intervjuer på TV- nyheterna. Den ena med Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) om kommunernas bristande kontroll av företag som förmedlar familjehem till kommunerna.

 

Den andra intervjun var med energiminister Anna-Karin Hatt (C) och handlade om den långsamma utvecklingen av elfordon i Sverige.

 

Vid båda intervjuerna slogs jag av att politiker aldrig svarar direkt på en fråga såvida det inte är något som de gjort bra. När det ställs frågor om områden där de inte nått sina mål så handlar svaren uteslutande om hur många förslag de ändå lagt fram och hur många förslag och utredningar de avser aktualisera. Orden Ja och Nej ingår inte i en politikers vokabulär.

 

En annan egenhet för politiker är det nonsensspråk de skapar genom nyskapande ord som kanske inte alla förstår. Anna-Karin Hatt var  särskilt förtjust i att använda laddstationsinfrastruktur.

 

Gårdagens båda intervjuer var utmärkta exempel på varför det ändå finns något som benämns politikerförakt.

 

Vad jag förstår så får alla politiker genomgå särskild mediaträning för att klara av alla de tuffa intervjusituationer de kan hamna i. Är det inte dags att förändra inriktningen på denna träning?  Att tränas till ett beteende som leder till att man föraktas kan vare sig vara nyttigt eller framgångsrikt.

Djup tragik

Jag tittade igår kväll på dokumentären "Efter sprutan" på SVT 2. Filmen handlar om den nu 14-åriga Emelie som drabbades av sjukomen narkolepsi efter att 2009 ha vaccinerats mot svininfluensan med det ofullständigt testade vaccinet Pandemrix.

Jag kommer så väl ihåg den hysteri som utspelade sig när beslut tagits om att hela befolkningen skulle  vaccineras. Det var snarast frälsningsstuk på hysterin som rådde när politiker och experter avlöste varandra i media med att garantera vaccinets ofarlighet och det absoluta behovet av att alla vaccinerade sig. Självklart var det väl så att alla ville väl i sin iver att "rädda befolkningen". Tyvärr  så lade sig  ivern och hysterin som en  skugga över allt vad saklighet och förnuft heter. Alla ville överträffa varandra och spela rollen av Räddaren. Den som räddade folket. Att vaccinet inte testats så som brukligt är bortsåg man från. Jag kan väl anta att läkemedelsindustrin var ivriga påhejare till att vaccinet Pandemrix skulle användas trots bristfälliga tester. Jag avstod vaccination för egen del. Mycket beroende på ansvarig ministers, Maria Larsson, osakliga bilhandlarattityd.

Åter till filmen. Jag imponerades av den sans och  saklighet som Emelie och hennes föräldrar och lillebror visade. Detta trots att familjens hela livstillvaro välts över ända. I fall som detta så kommer förstås frågor om ekonomisk ersättning upp. Tyvärr är detta något som de drabbade alltid måste strida för. För att t ex få ett mindre förskott på ersättningen så avkrävs  föräldrarna att dom frånsäger sig framtida möjligheter till krav på Regering och läkemedelsföretag. Både osmakligt och ovärdigt tycker jag.

Istället för att fastna i en långdragen process för att hitta den skyldige är så tycker jag att Regeringen ska gå in och ersätta de drabbade i ett tidigt skede så att dom ändå kan leva ett någorlunda drägligt liv utan att oxå hela tiden känna en oro för de ekonomiska aspekterna. Därefter kan det vara Regeringens uppgift att slutgiltigt reglera med inblandade läkemedelsföretag.

Barn- och äldreministern Maria Larsson som var ansvarig minister vid tiden för massvaccineringen har nu att leva upp till vad hon säger om att ge allt stöd och hjälp till de drabbade barnen och deras föräldrar. Maria Larssons partikamrat /partiledare, socialminister Göran Hägglund, får väl annars visa att KD:s ständigt uttryckta omsorg om individen och familjen är mera än tomma ord.
En enda person i ansvarig ställning uttrycker någon form av eget ansvar / skuld till det inträffade. Det är Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg vid SKL. Det hedrar honom.

Det var med en stor klump i halsen jag gick till sängs igår kväll. Jag kunde dock sova hela natten och vaknade utsövd i morse. En sådan natt kanske 14-åriga Emelie aldrig mera får uppleva i sitt liv.

Björklund triggerhappy som vanligt

Jan Björklund kliver fram i äldrevårdsdebatten och skjuter från höften. När det är slut i förslagslådan för den svenska skolans förnyelse så måste Björklund hitta andra områden där han hoppas samla poäng. Varför inte äldrevården tänker skjutglade Björklund.
Är det ett vallöfte att ni kommer att göra något åt detta med att tvinga äldre par till separata vårdboenden ?
– Ja, det är ett löfte från vår sida. Det har varit för många sådana här fall nu under kort tid, menar både Maria Larsson och Jan Björklund.
Vallöfte? Ni sitter ju redan i regeringsställning så gör något nu. NU !
PUH!

Äldrevården i Sverige - Brrr så kall !

Ännu ett fall där ett äldre gift par tvingas till separat boende beroende på att de inte har exakt lika vårdbehov. Efter att ha levt tillsammans i 63 år så bör det inte vara någon tvekan om att parets önskemål om ett gemensamt vårdboende ska tillgodoses. Men icke, säger Eskilstuna kommun.

Skamligt, säger jag.

Ovärdigt, säger Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD). Men för guds skull, gör något då Larsson ! Tugga inte bara om vad du är beredd att göra. Gör något !

Från Härnösand kommer ett fall av något annan karaktär, men vittnande om samma empatiska oförmåga och brist på respekt för den enskilda människan hos Härnösands kommun som hos Eskilstuna kommun. Detta fall visar ånyo hur absurt den s k LSS-lagstiftningen kan tillämpas.
Maria Larsson, du har mera att ta tag i. Beredd att agera säger du dig vara, men när ska du göra något ?

Svininfluensan och vaccinationseländet

Efter Estonia och Tsunamin vet vi hur uselt ställt det är med krisberedskapen i Sverige. Dessa två exempel var dock katastrofer som kom helt utan förvarning. Då var läget lika för alla drabbade länder men ändå var Sverige bland de sämsta i klassen.

Svininfluensan och vaccinationen till skydd mot denna har dock funnits på makthavarnas bord under mycket lång tid. Detta märks dock inte nu när vaccinationerna börjat komma igång i de olika Landstingen. Timslånga köer, brist på vaccin, urusel information dyker upp som problem redan innan den stora vaccinationsboomen börjat.

Lika fullt slår sig ansvarig minister Maria Larsson för bröstet och framhåller Sverige som klassens ljushuvud. När kritiken blir alltför närgången betonar hon att vi i Sverige har en decentraliserad sjukvård och försöker därmed skylla alla brister på de olika Landstingen.

Nu när hela befolkningen ska kunna vaccineras så måste man väl ändå kunna kräva ett centralt ansvarstagande. Pinsamt, men alltför vanligt agerande på ministernivå. Centrala makthavare ser sig uppenbarligen som både oåtkomliga och ofelbara. Dom behöver heller inte vaccineras mot kritik eftersom dom redan är immuna.