Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

onsdag 24 augusti 2011

Regissera din egen hädanfärd

Ett okonventionellt grepp tycker jag när en kvinna som avled härom veckan hade skrivit sin egen dödsannons.

Inte helt främmande för mig tycker jag nu när jag vant mig vid tanken. Över huvud taget så vore det välgörande med en något mindre högtravande inställning till döden. Måste allt som på döden följer bara vara präglat av lidande och nattsvart sorg? Jag bara undrar?

Varför kan vi inte minnas en död människa med glädje? Med en fest i den dödes anda i stället för en dyster begravningsceremoni följd av ett uppstyltat kyrkkaffe där lovorden till den döde framförs på de mest besynnerliga sätt. Lovord som ofta aldrig hördes när personen var i livet. Respekt går lika bra ihop med glädje som med sorg.

Så länge jag är i livet så kan jag bestämma vad som ska ske, t ex om jag vill fira högtidsdagar på annat sätt än vad som är vedertaget. Varför ska jag inte oxå kunna bestämma över min hädanfärd? Det kan jag förstås om jag uttrycker detta i skrift på något sätt. Min vilja måste ju vara känd för eftervärlden.

Är det vår ovilja att dö och därmed ovana att tänka på döden annat än som det definitiva slutet som gör att inte flera i förtid tar del i vad som händer när vi ska gå till den sista vilan?

Som synes, av ett ämne som detta så formulerar jag mest frågor. Inte konstigt alls eftersom svar inte kan formuleras gällande alla utan det även i detta sammanhang ska vara så att det är individen själv som avgör.

På ett område som detta är det förstås oxå en generationsfråga hur långt man är villig att avvika från det traditionsenliga.

Sammantaget, något att tänka på eftersom vi alla den vägen ska vandra.

5 kommentarer:

  1. Jag tycker det är viktigt att prata om döden och begravningar. Speciellt med nära och kära. Jag och mina barn har många gånger pratat om vad som ska ske med min kropp när jag dött. Tycker det är en trygghet att alla vet. Ingen behöver ta ett jobbigt beslut i en redan jobbig situation. Nu hoppas jag naturligtvis att jag hänger med i många år till men pratar har vi.

    SvaraRadera
  2. Tänkvärt !...Det stod TÂNK PÂ DÔDEN ovan ingângen till den mycket gamla kyrkogârden där vi barn gick in pâ tâ för att besôka de dôda. Nu är det snart dags för oss, men svârt att prata om det med mina barn. Fast, jag tycker det skall bli en spännande resa och utesluter inte att den kan bli trevlig.:) Allt är klart, papperen undertecknade, gravstenen betald och inga krystade ceremonier och inga inbjudna. Men först skall jag ha upp markisen pâ balkongen i Frankrike, resa tillbaka til Norrland och köra en sväng motorscooter pâ snön och lite annat om jag hinner. :)
    Det är faktiskt tänkvärt !....
    G-mor

    SvaraRadera
  3. G-mor: härliga kontraster, hissa upp markisen i Frankrike vs åka snöscooter i Norrland.

    SvaraRadera
  4. Nej, killen slog sönder expskruvarna pâ den ena ändan, sâ jag väntar pâ en annan, men han har försvunnit.spârlöst dock ej med de nya expansionsskruvarna :)Sâ markisen ligger pâ matsalsgolvet och väntar otâligt pâ att komma pâ plats.
    G_mor

    SvaraRadera