Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.
Visar inlägg med etikett Ö-vik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ö-vik. Visa alla inlägg

tisdag 2 september 2014

Valtider


Det blir inte alltid som man tänkt sig.


Bättre tågtrafik i Norrland. Det är något av det Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven lovade när han besökte sina forna hemtrakter i Ångermanland. Det är valtider och då haglar löftena som för fyra år sedan. Som alltid i valtider.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt väljer att flyga till Gotland från Bromma flygplats. Bromma flygplats som han vill lägga ner. Förd politik och eget agerande går inte alltid hand i hand.

Alliansens mindre partier har svårt att få gehör för sina profilfrågor kan konstateras när valmanifestet presenterades.

Med andra ord, allt är som det brukar vara i valtider.

 D och jag åkte igår  in till Fjugesta och förtidsröstade. Som alltid försöker jag undvika stora folksamlingar så därför väljer jag bort valdagen. Det känns lugnast så.
Men, jag skulle aldrig välja bort att rösta.



fredag 15 april 2011

Hockeystjärnor i fyllecell - Övikspolisens specialitet?

Hur ofta har du hamnat i fyllecell?
Jaså, aldrig.
Nej, inte jag heller.
Men så har vi heller inte varit hockeystjärnor som varit ute och festat i Ö-vik.

För en tid sedan var Örebros skyttekung Conny Strömberg i Ö-vik och rumlade runt. Det slutade i fyllecell, på självaste julafton dessutom, men fick ändå en positiv fortsättning då Strömberg som en konsekvens av den uppmärksamhet och debatt som följde tog tag i sitt förhållande till alkohol, insåg att han behövde hjälp, påbörjade behandling och kom dessutom tillbaka som matchvinnare igen. Bra jobbat.

Efter att MoDo spöat Södertälje och klarat Elitseriekontraktet så firade förstås spelarna. Vips så var det dags för Ö-vikspolisen att sätta nästa hockeystjärna i fyllecell. Den här gången var det Anton Hedman som vinglade på Ö-viks gator.

Nu kanske det är en tillfällighet men jag kunde ändå inte undvika att använda denna rubriksättning. Det kändaste som finns i Ö-vik är förstås hockeystjärnor och vem vet vad sådant kan ge upphov till. Kanske ger det extrapoäng att snärja en hockeystjärna som vinglar omkring på stan utan skridskor. Nej, jag tror inte att det är så utan polisen sköter helt enkelt sitt jobb. Däri ingår bl. a. att plocka bort individer som vinglar omkring berusade på stan, både för deras egen och för omgivningen skull.

lördag 20 februari 2010

Backhoppning är fascinerande förutsägbart

Backhoppning har blivit lite som curling, poppar upp vart fjärde år. Allra helst som nyårshoppningen i Garmisch-Partenkirchen inte längre visas i svensk TV.

Backhoppning är dessutom en av de få grenar där man med visshet kan veta att ingen uppstickare slår till med en sensationell vinst. Nej, här är det dom stora kanonerna, de säkra korten som gör upp om medaljerna. Just nu finns bara ett säkert kort, Simon Amman från Schweiz. Upprepade berdriften från Lake Placid 2002 och tog dubbla guld även denna gång. Hur i all friden kunde han floppa totalt i Turin 2006, där han blev 15:e resp. 38:e ?

Varför finns inte längre några svenska backhoppare? Jag som kommer från Sollefteå har upplevt tider då backhoppning var en stor sport. Inte minst i Sollefteå där Hallstabacken funnits sedan 1933.
Nej, jag hade själv aldrig en tanke på att bli backhoppare. Skidor på längden, utför och ishockey. Så långt sträckte sig mitt vinteridrottande. Mitt mod räckte inte till för att våga prova backhoppning.
I Ångermanland finns också hoppbacken med det vackraste namnet. Paradiskullen i Ö-vik.