Nya läckerheter

Du, som återkommande läser min blogg,  vet att jag är en mycket bortskämd man. På helgerna når denna bortskämdhet sin peak. Då undfägnas jag de mest fantastiska måltider. Måltider som är sensationer både i smak och utseende, en fröjd för både gom och öga. Ofta sånt jag aldrig tidigare hört talas om. Igår var det dags igen!
Då bjöds jag på paneer med sesamfrön och gräddig spenat ( du hittar receptet på sid. 17). Vad är då detta? Ja, det ser du här nedan.  Den här rätten är helt underbar. Prova du oxå.

Jag hade förr en aversion mot indisk mat. Motstånd mot främmande mat bygger oftast på missförstånd och generaliseringar. När det gäller indisk mat så hade jag länge en föreställning att den alltid innehöll curry. Inte  min favoritkrydda. Mitt motstånd mot mat med mycket curry härrör från min barndom. Då bjöds vi ofta på söndagmiddag hos en faster . Det var oftast höns och curry och det lärde jag mig aldrig tycka om. Upplevelser i barndomen sätter spår som tar tid att sudda ut.

Spenat, nyss intagen från trädgården, på väg att bli
"gräddig spenat".

Egentillverkad paneer. Indisk färskost som är enkel att göra ,
men kräver planering och tid.

Den färdiga rätten ser enkel ut, men smakar ljuvligt.

Fredagens middag: Rödbetspaj
med fetaost.

Härligt krispig sallad direkt från trädgården.
Ringla lite Worcestershiresås och strö sesamfrön över
så får du lite extra piff.












En fläkt av Indien

Tandoorikyckling utan kyckling.

Jag är ingen älskare av indisk mat och jag tror att jag vet varför. När jag var barn så var mina föräldrar och jag ofta bjudna till släktingar på söndagmiddag. En av släktingarna var faster Amanda som nästan alltid bjöd på en rätt kryddad med curry. Jag tyckte inte om curry och gör det fortfarande inte. Nu domineras ju inte all indisk mat av curry så därför kan jag då och då uppskatta en Indieninspirerad måltid. Som igår då D bjöd på Tandoorikyckling. Utan kyckling förstås då vi inte äter kött.

Viktigt med rätt sökprofil

Efter 11 fina år tillsammans måste de skiljas.
Edith Henningsson, 84, kommer att sakna sin kära katt Curry.
Men nöden har ingen lag.
Curry är ett hot mot pälsdjursallergiker på mattes äldreboende, Solgården i Östhammar.
Den stillsamma gamla katten berättar själv om sitt öde i en annons på Blocket.
”Hej! Jag heter Curry och jag är 11 år. Jag bor hos min matte på ett äldreboende, men nu får jag inte bo kvar! Dom har anställt en person som inte tål mej och andra pälsdjur.”
Eftersom man nu tillåter boende att ha husdjur på detta äldreboende så borde man tänkt på detta när man sökte ny personal eller är det diskriminering att inte anställa pälsdjursallergiker.
Sällan är tillvaron så enkel som den ter sig vid första anblick.