"MIN SANNING"

                                    
Offentliga personer har jag ofta en rätt bestämd uppfattning om. Mer eller mindre välgrundad. En uppfattning som mestadels bygger på medias beskrivning av personen. Inte sällan visar sig  min uppfattning vara behäftad med rätt många fel.

Jag brukar titta på programmet "Min sanning" i SVT2.  Igår var skådespelaren Thommy Berggren gäst  hos Ann Hedenmo som förtjänstfullt leder programmet.  En mycket intressant gäst med egenskaper och åsikter som jag inte hade en susning om att han hade. Innan detta program var han en gammal skådespelare för mig,  känd för några  filmroller  för 40, 50 år sedan.

Han visade sig dock vara mycket mera än så. Han är en oerhört fascinerande person, med en gedigen arbetarfamiljsbakgrund,   som bl. a. klargjorde att han inte har mycket till övers för några av senare tids  ledande socialdemokrater. Göran Persson, Björn Rosengren (gäst i programmet den 4 mars), Tomas Östros och Per Nuder såg han som överlöpare som svikit de socialdemokratiska idealen. Jag förstår vad han menade då hans syn på solidaritet verkligen nådde fram till mig som tittare.

Han besitter en underbar humor vilket bl. a. visade sig i den kaffepaus som alltid finns inlagd i programmet. Då brukar studiopersonalen delta med frågor till gästen. Denna gång underhöll gästen i stället personalen så att det inte blev några frågor. Förra veckans gäst i programmet, Nyamko  Sabuni, framkallade inte heller  några frågor från studiopersonalen, men då av helt andra skäl. Hon fjärmade sig på ett sätt som gjorde att hon blev det jag innan programmet inte tyckte att hon var. En slät figur.  Tex blev hennes beskrivning av liberalism bara en glatt yta, till skillnad från Thommy Berggrens beskrivning av solidaritet.

En parameter för att bedöma människor utifrån program som "Min sanning" är att titta på samspelet mellan programledare och gäst. I gårdagens program med Thommy Berggren var samspelet varmt och hjärtligt medan det i t ex förra veckans program med Nyamko Sabuni var obefintligt.

Tänk så fel jag kan ha. Min sanning är inte alltid så sann. Det är vid tillfällen som dessa som jag påminns om att inte alltför lättvindigt "döma" människor och hur viktigt det är med lite mera "personlig" kännedom och inte bara andrahandsinformation.

Vårens gäster i "Min sanning":

Tisdag 14 januari: Nyamko Sabuni – folkpartist och tidigare integrations- och jämställdhetsminister.
Tisdag 21 januari: Thommy Berggren – skådespelare och nu regissör på Stockholms stadsteater.
Tisdag 28 januari: Hans Blix – fd utrikesminister och ledare för FN:s vapeninspektion i Irak.
Tisdag 4 februari: Cecilia Uddén – Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern.
Tisdag 11 februari: Caroline Krook – tidigare biskop i Stockholms stift.
Tisdag 18 februari: Per Gahrton – grundare av Miljöpartiet och fd EU-parlamentariker.
Tisdag 25 februari: Christina Jutterström –  journalist som varit chef på Dagens Nyheter, Expressen och SVT.
Tisdag 4 mars: Björn Rosengren – fd TCO-ordförande, landshövding och näringsminister.

Snyggt avslut

Nyamko Sabuni har idag meddelat att hon lämnar regeringen och även sin plats i Riksdagen. Ett beslut ingående i hennes egen plan. Ett både ovanligt och modigt beslut tycker jag. Inte många ministrar / riksdagsledamöter lämnar sin plats på detta sätt under en mandatperiod om man inte är tvingad därtill. Att hon dessutom vågar stå upp och säga " Jag gick in i politiken på mina villkor, jag genomförde politiken på mina villkor, jag slutar på mina villkor" torde utmana många. Det är befriande när någon vågar  avvika från de gängse formerna i det traditionella maktspelet.
Jag kan inte påstå att  Nyamko Sabuni gjort några stora avtryck i politiken men hon gör i alla fall ett snyggt avslut.

Svår att förstå sig på

Jämställdhet i bolagsstyrelser har under lång tid diskuterats och debatterats. Nu kliver jämställdhetsminister Nyamko Sabuni in och gör en helomvändning jfrt med vad hon tidigare salufört i ämnet:

Så sade hon 2008.

Nu är det 2011 och då föreslår hon lagstiftning för kommunala styrelser men inte för det privata näringslivet.
Visst, hon förklarar hur hon tänker men det begriper inte jag.

Jag är en person som tycker att vi människor gärna ska vända på tanken, tänka om, men det måste oxå gå att förklara för omgivningen varför man tänkt om.

Sent uppvaknande

Integrationsminister Nyamko Sabuni och utbildningsminister Jan Björklund gör plötsligt ett besök ute i verkligheten. Kommer Björklund att köra med sin gamla medicin, studera hårdare / nytt betygssystem, så löser vi skolans problem.

Det är snarast patetiskt att se detta Fp-ministerpar nu plötsligt agera. Det är väl rädsla för att Fp-siffrorna är på väg nedåt i de återkommande opinionsundersökningarna.

Sent ska syndarn vakna.