"MIN SANNING"

                                    
Offentliga personer har jag ofta en rätt bestämd uppfattning om. Mer eller mindre välgrundad. En uppfattning som mestadels bygger på medias beskrivning av personen. Inte sällan visar sig  min uppfattning vara behäftad med rätt många fel.

Jag brukar titta på programmet "Min sanning" i SVT2.  Igår var skådespelaren Thommy Berggren gäst  hos Ann Hedenmo som förtjänstfullt leder programmet.  En mycket intressant gäst med egenskaper och åsikter som jag inte hade en susning om att han hade. Innan detta program var han en gammal skådespelare för mig,  känd för några  filmroller  för 40, 50 år sedan.

Han visade sig dock vara mycket mera än så. Han är en oerhört fascinerande person, med en gedigen arbetarfamiljsbakgrund,   som bl. a. klargjorde att han inte har mycket till övers för några av senare tids  ledande socialdemokrater. Göran Persson, Björn Rosengren (gäst i programmet den 4 mars), Tomas Östros och Per Nuder såg han som överlöpare som svikit de socialdemokratiska idealen. Jag förstår vad han menade då hans syn på solidaritet verkligen nådde fram till mig som tittare.

Han besitter en underbar humor vilket bl. a. visade sig i den kaffepaus som alltid finns inlagd i programmet. Då brukar studiopersonalen delta med frågor till gästen. Denna gång underhöll gästen i stället personalen så att det inte blev några frågor. Förra veckans gäst i programmet, Nyamko  Sabuni, framkallade inte heller  några frågor från studiopersonalen, men då av helt andra skäl. Hon fjärmade sig på ett sätt som gjorde att hon blev det jag innan programmet inte tyckte att hon var. En slät figur.  Tex blev hennes beskrivning av liberalism bara en glatt yta, till skillnad från Thommy Berggrens beskrivning av solidaritet.

En parameter för att bedöma människor utifrån program som "Min sanning" är att titta på samspelet mellan programledare och gäst. I gårdagens program med Thommy Berggren var samspelet varmt och hjärtligt medan det i t ex förra veckans program med Nyamko Sabuni var obefintligt.

Tänk så fel jag kan ha. Min sanning är inte alltid så sann. Det är vid tillfällen som dessa som jag påminns om att inte alltför lättvindigt "döma" människor och hur viktigt det är med lite mera "personlig" kännedom och inte bara andrahandsinformation.

Vårens gäster i "Min sanning":

Tisdag 14 januari: Nyamko Sabuni – folkpartist och tidigare integrations- och jämställdhetsminister.
Tisdag 21 januari: Thommy Berggren – skådespelare och nu regissör på Stockholms stadsteater.
Tisdag 28 januari: Hans Blix – fd utrikesminister och ledare för FN:s vapeninspektion i Irak.
Tisdag 4 februari: Cecilia Uddén – Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern.
Tisdag 11 februari: Caroline Krook – tidigare biskop i Stockholms stift.
Tisdag 18 februari: Per Gahrton – grundare av Miljöpartiet och fd EU-parlamentariker.
Tisdag 25 februari: Christina Jutterström –  journalist som varit chef på Dagens Nyheter, Expressen och SVT.
Tisdag 4 mars: Björn Rosengren – fd TCO-ordförande, landshövding och näringsminister.

Intressanta karriärval

Mycket att tänka på vid karriärval.

Att den politiska och ekonomiska eliten lever i symbios blir allt mera uppenbart. Då är det självklart att man tar hand om varandra.

F d Försvarsministern Sten Tolgfors blir chef och delägare i affärskonsultfirman Rud Pedersen och därmed lobbyist för vapenindustrin och Socialdemokraternas kelgris Margot Wallström blir projektdirektör på Postkodlotteriet. Listan på politiker som hoppar av sin politiska gärning för att erbjuda sina tjänster till mera lukrativa branscher blir allt längre.

Sedan tidigare känner vi till Göran Persson jobbar numera som konsult för JKL och Pär Nuder som konsult för Wallenbergsfärens EQT. F d finanminister Erik Åsbrink är  numera rådgivare för investmenbanken Goldman Sachs och förre näringsministern Björn Rosengren blev rådgivare förStenbecksfärens Kinnevik. Förra statsrådet och dåvarande bankkritikern Tomas Östros blev vd för Bankföreningen.

Det får ändå betecknas som bra att de f d folkvalda får nya jobb där de kan ha maximal nytta av sina tidigare politiska uppdrag. Och  att de i samklang med sin övertygelse  kan fortsätta sin gärning och oxå göra nytta för sina forna uppdragsgivare,  det svenska folket.

Snygg sorti av Östros

Oavsett vad man må tycka om Socialdemokraterna och Tomas Östros så tycker jag att han gjorde en snygg sorti när han igår lämnade partiets verkställande utskott. Förvisso tvingad därtill, men ändå. Starkt att utan övertoner i första hand se till att bidra till enighet i partiet och låta sina egna behov stå tillbaka.

(S)e där, (S)triden är igång

Tomas Östros får på moppe av Morgan Johansson. Nu börjar de maktsugna positionera sig i det Socialdemokratiska inbörde(S)kriget.

Rut-avdraget, ett klipp för alla parter

Påståendet i rubriken är kanske förvånande, men ändå sant enligt Konjunkturinstitutet. Detta, tydligen för alla, överraskande budskap gör att Rut-motståndaren Tomas Östros nu vill snabbutreda Rut.

Det här ser jag som ytterligare ett exempel på att politikers tvärsäkra påståenden alltid skall bemötas med skepsis. Inte sällan uttalar man sig som det passar partiet och vad man tidigare sagt, utan att ha speciellt mycket på fötterna. Ju mera svårkontrollerat påståendet är för mig som lekman, desto mera skeptisk ska jag vara.
Politiker talar både sanning, ljuger och BLÅljuger. Så de så.

Nu förstår jag S idé om en butler i T-banan

I Dagens Svenskbladet ges idag förklaringen till Socialdemokraternas reformering av T-banan. I sann rättviseanda ska alla orter i Sverige få en T-bana. Tänk så häftigt att i Södra Folkavi hoppa på T-banetåget från Fjugesta till Marieberg, lämna in tvätten och hämta den torr, struken och klar efter shoppingrundan. Med tanke på mitt inlägg igår om sexköpande S-politiker så kanske nästa steg är att inrätta bordeller på de större T-banestationerna, eller kanske ambulerande bordellvagnar med tåget. Allt i syfte att skapa nya arbetstillfällen. Dessutom gäller det ju att använda tiden på bästa sätt.

Är det dags att ta Socialdemokraterna på allvar nu?