Tredje torsdagen i augusti

I  år får jag avstå denna delikatess.

Rubriken syftar förstås på att det igår var surströmmingspremiär. Just den dagen eller nån dag i anslutning därtill har jag alltid inmundigat denna norrländska läckerhet. Under det senaste decenniet har denna högtidsstund ägt rum på Getingstorp, oftast i växthuset. I år blir det av naturliga skäl inte så. Jag får då nöja mig med att titta tillbaka på några av dessa tillfällen, t ex här, här och här.

Att äta surströmming här på Sirishof ser jag inte som ett alternativ även om det nog skulle kunna ordnas då de flesta av mina önskemål brukar tillgodoses. Ett skäl till att jag avstår är förstås att flertalet här på stället inte torde ha samma kärleksfulla förhållande till denna delikatess som jag har. Så det handlar dels om hänsyn, men oxå om att jag ser surströmmingspremiären som en festlighet, något som jag då vill uppleva tillsammans med D, vilket inte låter sig göras i dessa dagar.

Detta är ännu ett tillfälle för mig att inse att tillvaron och livet påtagligt förändrats sedan jag flyttade från Getingstorp till Sirishof. Jag tror att det kan vara ganska nyttigt för mig att då och då konfronteras med detta faktum. Allt kan inte vara som förr, men det kan vara väldigt bra ändå.

Svenska fångar missnöjda med mycket

Rätten att få äta surströmming. Attitydproblem hos personalen.
Det dräller in anmälningar till justitieombudsmannen (JO) från landets fängelser.
Trots en minskning på senare tid förväntas över 1 000 klagomål i år.

Bland fjolårets anmälningar finns klagomål som rör påstådda attitydproblem hos personalen och hot om kollektiv bestraffning. Men också ärenden av en lättare kaliber– som fången som vägrades äta surströmming med motiveringen att det var ett hot mot säkerheten och en annan som klagade på fängelsekioskens sortiment.

Med mer än 30 års erfarenhet av arbete inom Kriminalvården, mestadels som fängelsechef, så har jag förstås fått ett antal JO-anmälningar på mitt bord. Många motiverade men också ett antal av nonsenskaraktär. Dock tycker jag att det är lätt att förstå dessa klagomål då ju den som är fånge befinner sig i en mycket trång situation. Att skriva av sig genom JO-anmälningar kan vara ett sätt att hantera frustrationen. Det får ändå anses som ett förhållandevis sofistikerat sätt att uttrycka sitt missnöje.

Hur skulle jag hanterat en fånges begäran om att få äta surströmming ? Jag som är norrlänning, uppvuxen i Ådalen, surströmmingens hemland, och hängiven surströmmingsälskare. Ja, jag skulle nog inte avslagit begäran med hänvisning till att surströmmingsätandet skulle vara en säkerhetsrisk. Om man inte med säkerhetsrisk menade att icke surströmmingsälskande fångar skulle kunna ta anstöt och gå till någon form av protestaktion. Surströmmingsupproret, det skulle väl platsa i historieböckerna.

Med bara några veckor kvar till surströmmingspremiären så ter det sig än viktigare att hålla sig inom lagens råmärken.