18 år av kärlek

Det här inlägget är något försenat, men bättre sent än aldrig.

Glassmycket i asken fick D av mig som
bröllopsdagsgåva i år.

Bröllopsdagen är  viktig för oss att fira. Det är nu 18 år sedan den där oförglömliga dagen i Boteå kyrka, den 26 maj 2001. Då visste vi inte vad som skulle hända på dagen en månad senare. Då, den 26 juni, befann jag mig på jobbet i Eskilstuna och fick den stroke som för alltid kom att förändra tillvaron för oss.  Så i stället för att avsluta pågående packning inför den planerade smekmånaden så fick D hasta iväg till Akademiska sjukhuset i Uppsala för att få beskedet att det var målfoto att jag överlevt. Men, vi har efter detta klarat av att navigera oss fram mellan alla "grynnor och skär" och tycker själva att det är en bedrift vad vi åstadkommit under dessa 18 år.

Åren går - Kärleken består

Igår firade vi vår 16-åriga bröllopsdag. Med middag i växthuset så klart. Vi hade lika strålande väder som den där dagen 2001. Så där som en majdag ska vara, som jag minns majdagarna från min barndom.

Smördegsinbakad grönsakstournedos.
En spännande och välsmakande nyhet.

Det är alltid lika ljuvligt att tänka tillbaka på den där oförglömliga dagen. Det där ögonblicket i Boteå kyrka kl. 15.00 den 26 maj 2001. 

Vi avslutade med en smarrig
sommardessert.

Exakt på klockslaget och på dagen en månad senare, kl. 15.00 den 26 juni 2001 fick jag den stroke som helt kom att förändra våra liv. Desto härligare då att med samma glädje fortfarande fira vår bröllopsdag. Lika kära nu som då. Eller t o m kärare nu än då.

PS. Under tiden jag skrev detta inlägg så lyssnade jag till "Love is all around" med Wet Wet Wet som vi tågade in i kyrkan till och Johan Stengårds version av "Amazing grace" som vi tågade ut till. Vilken känsla, hela kroppen bara ryser av välbehag!

Bröllopsdag

Igår firade D och jag vår 14:e bröllopsdag. Vi gifte oss den 26 maj 2001 i  Boteå kyrka i Ångermanland. På dagen en månad senare, den 26 juni, fick jag min stroke som dramatiskt förändrade vår tillvaro. Kittet från bröllopet har dock visat sig starkare än alla vedermödor. Det gjorde att vi snart skapade nya mål och drömmar att sikta mot. Vi lever just nu i vår dröm här ute på landet, på vårt Getingstorp.

Som brukligt på bröllopsdagen så lyssnar vi till Johan Stengårds version av Amazing grace som vi tågade ut ur kyrkan till. Den känsla som inträder då är den bästa känsla jag vet.

Vi äter förstås oxå en god middag. Igår blev det chili- och limestekta tigerräkor med tagliatelle. I växthuset så klart.

Självklart köper jag nån present till D. Alltid någonting som jag associerar med D. Den här gången gav hon mig, omedvetet, tipset för flera månader sedan. Det var när jag fick välja en avskedsgåva från jobbet inför min pensionering. Jag tycker mycket om glaskonst och jag fastnade särskilt för ett dansande par av  Kjell Engman och D för en vas av Bertil Vallien. 
D gillade oxå nåt annat som hon kunde tänka sig köpa. Ett läppstift och ett nagellack, två tunga pjäser i glas  av  Åsa Jungnelius. Jag noterade förstås detta och hade lösningen på min bröllopsdagspresent till D klar.

Det dansande paret får symbolisera mitt tidigare liv.

Vas med bombastiska former.

Min bröllopsdagsgåva till D. 
Så mycket D i dessa

D förbereder bröllopsdagsmiddagen.

Middagen serverad.

Chili- och limestekta tigerräkor med tagliatelle.

En ny vit sydafrikansk favorit.

Härligt med fönsterbord.

Sigge på gång och Nelson i sitt favoritläge.

Sigge kollar utsikten.

Här har Sigge lånat min elmoppe.

Hatkärlek

och igen och igen och igen ..........

Jag tycker innerligt illa om TV-reklam, men ibland dyker det upp sånt jag kan ha fördragsamhet med. Den senaste Florareklamen gillar jag skarpt. Det beror inte på att jag gillar Flora. Nej, det beror på att låten "Love is all around" spelas. Den väcker härliga minnen eftersom D och jag tågade in i Boteå kyrka till den låten när vi gifte oss den 26 maj 2001.

Dussinet fullt av härliga minnen

Boteå kyrka.

Igår firade D och jag 12-årig bröllopsdag. Den 26 maj 2001 gifte vi oss i min barndoms kyrka i Boteå, Ångermanland. Vi tågade in i kyrkan till "Love is all around"  och ut till "Amazing grace" med Johan Stengård.  Efter vigseln bussade vi våra gäster till Sandslån där vi chartrat MS Ådalen III för bröllopsmiddag. Den avnjöts på Ångermanälven,  under resan Sandslån - Höga Kustenbron t o r. Därefter åter med gästerna till Hotell Hallstaberget för fortsatt firande och övernattning.

Fontänbygge på gång.

D. fick en fontän av mig i 12-årspresent. Den placerades förstås på hennes agora mellan växthuset och gäststugan.  Gåvan medförde en hel del jobb då fontänen skulle monteras och miljön byggas upp. Efter mycken tankemöda så hade vi kommit fram till att torvblock var ett utmärkt material att bygga upp fontänen med. Det blev en hel del trixigt sågande för D för att få till den rätta runda formen. Jag bistod med tankekraft,  glada tillrop och transporttjänster. Slutresultatet blev vi väldigt nöjda med. Det är en ren och skär njutning att sitta och lyssna till det porlande vattnet.

Gediget fontänbygge slutfört.

D:s agora med både fontän och olivträd.

9-årig bröllopsdag

Igår hade vi 9-årig bröllopsdag. Vi firade så smått med en god middag bestående av bl. a. tigerräkor och hälleflundra och till dessert Darlingens oslagbara hemgjorda glass.

Tänk så mycket som hänt sedan vi gifte oss den 26 maj 2001 i Boteå kyrka i Ångermanland. Vi tågade in i kyrkan till "Love is all around" med Wet Wet Wet och ut till Johan Stengårds version av "Amazing grace". Vigseln följdes av bröllopsmiddag för våra gäster ombord på Ådalen 3 under färd på Ångermanälven, Sandslån - Höga Kustenbron t o r. Därefter fest och övernattning på Hotell Hallstaberget i Sollefteå.

De många och stora planer vi hade för framtiden fick ett abrupt avbrott på dagen en månad efter bröllopet då jag den 26 juni 2001 på mitt arbete i Eskilstuna fick en kraftig stroke.
Något som totalt kom att förändra vår tillvaro.

En dag som denna tänker vi dock inte på allt som inte hänt utan i stället på allt fantastiskt som hänt. Vi kan t o m tycka att vi varit duktiga under de nio år som gått som åstadkommit allt vi gjort. Bara det faktum att vi bor som vi gör idag på vårt Getingstorp gör att vi känner oss nöjda med de år som gått och tillfreds med livet.