100 år

Klisterdekal från 60-talet.

Om min pappa varit i livet skulle vi idag firat hans 100-årsdag. Han blev 75 år. 

Shell, Remsle, 1964. Fr. v. pappa Arvid, mamma Ilva
och jag själv. Jo då, ibland hade vi vita arbetskläder.

100-årsdagen får mig förstås att minnas ett och annat genom åren. Idel glada minnen. Jag har tidigare skrivit inlägg om  min uppväxt på bensinmack. Några inlägg finns här  och här. På den tiden fanns inga sociala medier att saluföra sig på utan då var det tidningsannonser och klisterdekaler som gällde. 

Tidningsannons från 50-talet.

Stor annonskampanj inför öppnandet av den nya
supermoderna macken i Remsle, Sollefteå 1964.

Ofta tänker jag på hur mycket som förändrats sedan min pappa gick bort. Tänk om han hade fått vara med om internetrevolutionen. Men fram för allt, tänk om han fått träffa D och min familj. Och fått se vårt Getingstorp.

PS Nåt uppror mot höga bensinpriser var vi aldrig med om under våra mackår, men så kostade bensinen länge under en krona. På 50- och 60-talet var det inte ovanligt att kunder  tankade för en tia. Full tank var ingen självklarhet.

100 år är väl ingen ålder

Går med råge till Jokkmokks kommun.

Så resonerar uppenbarligen Jokkmokks kommun som nekar Anna, 100,  plats på ett äldreboende. Detta trots att hon själv inget hellre önskar då hon känner det otryggt att bo själv.  Hon erbjuds i stället utökad hemtjänst. Jag förstår inte hur kommunen tänker. Har man fyllt 100 år så behövs ingen särskild behovsprövning enligt min mening, då borde ens egna önskemål väga tungt nog.