Jag såg nyss på TV2 ett seminarium, "Förändrad jämviktsarbetslöshet", som handlade om "Finansdepartementets rapport om arbetsmarknadens funktionssätt". Bland deltagarna: Finansminister Anders Borg , professor Peter Fredriksson, generaldirektören vid Konjunkturinstitutet Mats Dillén och tjänstemän från departementet.
Här svängde man sig med uttryck som:
- jämviktsarbetslöshet
- arbetsmarknadsgrad
- sysselsättningsgrad
- potentiell arbetskraft
- faktiskt arbetskraft
- indikatormodeller
- prognosställe
- indikatorprognos
Ja, det var bara några exempel på det fikonspråk som användes. Jag kan , om jag vill och anstränger mig förstå delar av vad som sades i seminariet, men inte är det enkelt. Jag tycker snarast att det är ett slag i ansiktet på den arbetslösa person som tittar på seminariet och tror sig kunna få någon förklaring, hjälp och vägledning till varför arbetsmarknaden ser ut som den gör. Och varför man själv står utanför.
Detta seminarium är ett praktexempel på det von oben-seende som dagens politiker och experter ägnar sig åt. Den vanliga medborgaren / människan förminskas på ett snarast föraktligt sätt. Dessutom, SVT har väl en bredare bildningsuppgift än att bara tillfredsställa de redan insatta.
Antagligen var språket även ansträngande föt TV-medarbetarna för dom lyckades med konsttycket att felstava orden arbetsmarknadens och Miljöpartiet i de rubriker som rullade förbi i nederkant av TV-bilden.
Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.
Visar inlägg med etikett arbetsmarknad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett arbetsmarknad. Visa alla inlägg
tisdag 24 maj 2011
torsdag 9 september 2010
Utbildningsutbud vs arbetsmarknad
Jag läser en intressant debattartikel i SvD , skriven av representanter för Young Role Models in School. De pekar i artikeln på den diskrepans som råder mellan utbildningsutbud och faktisk arbetsmarknad.
Jag tycker att det är en intressant vinkling och visar ännu en gång hur kortsiktigt politiker tänker, inte minst i valtider då snabba resultat är guld värda.
Nya utbildningssatsningar kan mycket väl motsvara ungdomars intressen just nu men viktigast är ändå att utbildningsutbudet motsvarar den förväntade arbetsmarknaden när utbildningen är fullföljd.
Vikten av en bra skola och ett utbildningsutbud som motsvarar arbetsmarknadens behov av kompetens kanske vore något för Jan Björklund att fokusera på i stället för det eviga tugget om betyg, skolk och ordning och reda.
Framtiden börjar som sagt i klassrummet.
Jag tycker att det är en intressant vinkling och visar ännu en gång hur kortsiktigt politiker tänker, inte minst i valtider då snabba resultat är guld värda.
Nya utbildningssatsningar kan mycket väl motsvara ungdomars intressen just nu men viktigast är ändå att utbildningsutbudet motsvarar den förväntade arbetsmarknaden när utbildningen är fullföljd.
Vikten av en bra skola och ett utbildningsutbud som motsvarar arbetsmarknadens behov av kompetens kanske vore något för Jan Björklund att fokusera på i stället för det eviga tugget om betyg, skolk och ordning och reda.
Framtiden börjar som sagt i klassrummet.
torsdag 22 april 2010
Ska unga garanteras jobb efter skolan ?
Rubricerade fråga börjar bli alltmera berättigad. Hur vi än vrider och vänder på samhället så måste en förändring börja någonstans. Och vad är mera naturligt att den börjar hos de unga - som är framtiden. De unga är ändå vår framtida resurs, oavsett hur förträffliga vi vuxna tycker oss vara just idag.
- "Vi är inte lata – vi är utnyttjade" säger Ung Vänsters ordförande Ida Gabrielsson. Visst, hon är rätt ute, unga måste få jobb, men jag skulle byta ut ordet utnyttjade mot bortglömda. Ja visst, det blir en lek med ord, men ändå. Ord behöver ibland vägas på guldvåg för att få avsedd verkan.På olika sätt har jag genom åren mött ungdomar som jag uppfattar som , just bortglömda. Därmed blir de också oförmögna att klara av de mest elementära för att fungera socialt eller i arbete och därmed bli accepterade.
Jag är oerhört glad för att jag tidigt, i 15-årsåldern, fick möjlighet att vara delaktig i en verksamhet. Jag kände att jag jobbade. Ja, skolan kom förstås i första hand, men ändå.Det jag gjorde vid sidan av skolan var också viktigt. Jag fick då jobba på nåt så viktigt som en bensinstation, mina föräldrars Shellmack. Jag tankade fordon, kollade lufttrycket, kollade oljan, putsade rutor, bytte glödlampor, tvättade bilar, skiftade däck. Ja, jag fick göra det som kunden förväntade sig. Jag fick lära mig att umgås med vuxna människor och därmed också tidigt förstå hur samhället fungerade. Därmed räknades jag också. Jag var en samhällsmedborgare, inte bara en "lat unge".
Jag tycker att alla ungdomar direkt efter skolan ska ges möjlighet att slussas in i arbetslivet. Det behöver inte vara en fast tjänst som innebär att någon annan ska sluta. Det är väl t o m orimligt. Men, varför inte skola in ungdomar i arbetslivet genom att låta ungdomar gå jämte en anställd som inom den närmaste 5-årsperioden skall sluta/gå i pension. Ett utmärkt system för introduktion i och kunskapsöverföring från arbetslivet.Varför inte införa ett sådant arbetsförsäkringssystem.
- "Vi är inte lata – vi är utnyttjade" säger Ung Vänsters ordförande Ida Gabrielsson. Visst, hon är rätt ute, unga måste få jobb, men jag skulle byta ut ordet utnyttjade mot bortglömda. Ja visst, det blir en lek med ord, men ändå. Ord behöver ibland vägas på guldvåg för att få avsedd verkan.På olika sätt har jag genom åren mött ungdomar som jag uppfattar som , just bortglömda. Därmed blir de också oförmögna att klara av de mest elementära för att fungera socialt eller i arbete och därmed bli accepterade.
Jag är oerhört glad för att jag tidigt, i 15-årsåldern, fick möjlighet att vara delaktig i en verksamhet. Jag kände att jag jobbade. Ja, skolan kom förstås i första hand, men ändå.Det jag gjorde vid sidan av skolan var också viktigt. Jag fick då jobba på nåt så viktigt som en bensinstation, mina föräldrars Shellmack. Jag tankade fordon, kollade lufttrycket, kollade oljan, putsade rutor, bytte glödlampor, tvättade bilar, skiftade däck. Ja, jag fick göra det som kunden förväntade sig. Jag fick lära mig att umgås med vuxna människor och därmed också tidigt förstå hur samhället fungerade. Därmed räknades jag också. Jag var en samhällsmedborgare, inte bara en "lat unge".
Jag tycker att alla ungdomar direkt efter skolan ska ges möjlighet att slussas in i arbetslivet. Det behöver inte vara en fast tjänst som innebär att någon annan ska sluta. Det är väl t o m orimligt. Men, varför inte skola in ungdomar i arbetslivet genom att låta ungdomar gå jämte en anställd som inom den närmaste 5-årsperioden skall sluta/gå i pension. Ett utmärkt system för introduktion i och kunskapsöverföring från arbetslivet.Varför inte införa ett sådant arbetsförsäkringssystem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)