Tänk om, tänk nytt!

Det finns alltid nya möjligheter om man bara
vågar blicka framåt.

Är det ok att använda marijuana som medicin? Här går meningarna isär. Det beror på 
- vem du frågar  
- vilket land du befinner dig i. 
- Ja, tom vilken domstol som dömer. 

Det har en man i Västerås fått erfara. Han skadades för 20 år sedan i i en MC-olycka och hamnade i rullstol. Ständigt besvärad av värk försökte han med alla tillgängliga läkemedel; inget hjälpte. Han mådde sämre av de mediciner han prövade, mediciner som dessutom var dyra. För några år sedan testade han marijuana som han själv odlade i hemmet. Varje morgon och kväll tog han en tesked marijuana i kaffet och resultaten lät inte vänta på sig. Smärtan blev lindrigare och hans övriga problem avklingade och upphörde nästan helt. Han orkade mera och kunde gå upp i arbetstid, kunde träna och vara mera delaktig i familjelivet. Ångesten försvann och han mådde bra. Kort sagt, tillvaron förändrades dramatiskt till det bättre.  Polisen kom dock honom på spåren och det hela blev en rättssak.

I augusti i fjol friade Tingsrätten i Västerås  mannen då de ansåg att han befunnit sig i en nödsituation. Domen överklagades och igår så dömdes mannen av Hovrätten till dagsböter för narkotikabrott. Även denna dom kommer med all sannolikhet att överklagas. Jag tror dock inte att HD kommer att ändra domen då svensk narkotikalagstiftning inte ger utrymme för detta. Det är dags för en översyn av svensk narkotikalagstiftning tycker jag.

Frågan blev extra intressant för mig eftersom den plötsligt berör mig mera än bara på ett allmänt plan. Jag besväras oxå av värk och spasticitet som  läkare hittills inte erbjudit mig någon verkningsfull medicin emot. Vad jag erbjudits är sjukgymnastik. Sjukgymnastikövningar som jag dessutom är oförmögen att utföra. Men, det är en helt annan historia.

Skulle jag då kunna tänka mig att ta marijuana som medicin? Frågan  berättigad då jag jobbat hela min yrkeskarriär i fängelsevärlden och sett allt elände och mera därtill som narkotika som t ex marijuana/cannabis kan föra med sig. Jag har genom åren haft en restriktiv hållning till alla former av narkotika, men har ändå försökt följa med utvecklingen och inte fastnat i ett ensidigt förbudstänkande när det gäller narkotiska preparat. Det här är inga lätta frågor och jag har oxå själv genom åren vacklat i min tro vilket jag oxå berört i något tidigare inlägg.
Frågan som inledde detta stycke besvaras  med JA, förutsatt att marijuanan i det här fallet skulle utgöra ett beprövat och godkänt läkemedel.

Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att frågor som dessa inte ska avgöras i domstol utan självklart borde komma till en politisk lösning så att Läkemedelsverket under vissa givna betingelser skulle kunna tillåta ett läkemedel som  är baserat på ett narkotiskt preparat. Som så ofta konstaterar jag att det är politiken som är stoppklossen i utvecklingen. Dimman av av okunskap, rädsla, fobier och förbudstänkande ligger tät i de politiska leden. Jag känner igen detta från mitt ADHD-arbete i början på 2000-talet.

Det händer saker på området i världen så det är nog dags även för Sverige att fördjupa sig i frågor som dessa. Tänk om, tänk nytt!

Nämnas bör att marijuana för medicinskt bruk är tillåtet i 23 delstater i USA. I Europa tillåtet i bl. a. Holland, Finland, Italien och Tyskland.

Det är förstås viktigt att all ev. legalisering sker under kontroll. Den snabba utbredningen i USA kan jag tycka har en del för övrigt att önska då det där plötsligt blivit en av de snabbast växande industrierna. Om ekonomin sätts före den medicinska nyttan och blir det enskilt viktigaste incitamentet så  ökar riskerna för att nytänkandet ändar i ett misslyckande. Ett misslyckande som vi inte har råd med.

Spinalonga i Falköping

Är detta snart en laglig industriprodukt?

Moderaterna i Falköping vill ge  missbrukarna en frizon och sätta upp en glasbur på Köttorget i ortens centrum där den som vill fritt kan missbruka. Att använda orden hjälpa och ge i detta sammanhang känns malplacerat. I mina öron klingar ordet människoförakt.
Förvisso drar en drogliberal  vind över världen  där t ex cannabis blir tillåtet i allt flera stater i USA. Colorado är en av de stater där marijuana mer eller mindre legaliserats och där många entreprenörer ser möjligheter till big business.

I  "Korrespondenterna" i svt 2  såg jag senast igår ett antal inslag om hur olika drogfrågan hanteras i olika länder. Knarkturism och marijuanaindustri är några av de nya ord vi får vänja oss vid.

I Europa har den drogliberala vinden nått längst i Portugal där i stort sett alla droger är tillåtna för eget bruk. Skillnaden med Falköpingsexemplet är att man i Portugal satsar på missbrukarvård. Inte på att visa upp missbrukare i glasbur på ortens torg.

I Sverige tycker jag att det länge varit stiltje i narkotikadebatten. Debatten blossar upp vid enstaka tillfällen, som t ex vid användning av metadonprogram eller aktualisering av sprutbytesprogram.  Eller som i Falköping, när missbrukarna kommer för nära övriga medborgare. Jag, som arbetat i Kriminalvården sedan 1976, förvånas över det ointresse som narkotikamissbruket för tillfället omges av. Vad kan det bero på månne?

Falköpingsförslaget, där man dristar sig påstå att man vill hjälpa stadens missbrukare, tycker jag mest är osmakligt. Men, inget ont som inte har nåt gott med sig. Det kanske sätter fyr på debatten igen.

Jag besökte någon gång i början på 80-talet den forna spetälskeön Spinalonga utanför Kretas kust. Det var en synnerligen omtumlande upplevelse att på plats få dess historia berättad för mig.  Falköping har jag aldrig besökt och jag känner inte heller någon längtan dit.

Litteraturtips: Spinalonga: de spetälskas ö