Viloläge

Efter att ha varit  på mitt månatliga frisörbesök  blev det en härligt avkopplande dag i växthuset. Med en intensiv arbetsvecka bakom sig så unnade sig D äntligen en stund  i vilstolen på sin agora, lyssnande till den brusande fontänen och njutande av tillvaron med en drink, melonbitar och salta nötter på armlängds avstånd.  När D njuter då njuter även jag. 

Till middag bjöd D på en rätt jag aldrig tidigare ätit ( se bild nedan). Efter middagen så slumrade vi  båda till en stund sittande bredvid varandra. Snacka om "måbrakänsla".



Det är inte ofta D kan fångas i viloläge.

Här kommer middagen.

Panerad, stekt getost på en bädd av 4 sorters sallad
med rostad mandel, Marinas olivolja och flingsalt.
Över detta ringlades rödbetssirap.

Avslutat projekt.

 

 

Så är då trappan klar. Igår satte D dit de sista nya överliggarna, och målade räckena. Som avslutning målade hon trappan som idag bör vara gångbar. Det blev en rätt lång arbetsdag som inte slutade förrän vid 21-tiden. Då vädret var gynnsamt passade jag på att äntra åkgräsklipparen och klippa gräset som hade växt sig riktigt frodigt. Kvällen avslutades med en svensk klassiker  i växthuset.  Pytt i panna. Perfekt rätt att avsluta en lång arbetsdag med.

 

Gräset är nyklippt och D håller på med
sista finpustningen av trappan.

                              

Det riktigt glänser om den nya trappan.

Nyklippt gräs och tvätt på tork.

Det är ett gediget arbete D utfört med trappan.



Trappan blockerad så att ingen går på det nymålade.

Dags för skörd av bl. a. spenat och sallader.

Nelson sitter i växthuset och väntar.

Här kommer D med pytt i panna.

 

 

The champ

Statyn "Ingo the champ"

Igår kväll tittade jag på Tom Alandhs dokumentär "Det finns bara en Ingemar Johansson" i SVT1. P å många sätt en fascinerande story. Tänk så idrotten och företeelserna runt idrotten förändrats sedan Ingos storhetsdagar.

Jag fastnade  bl. a. för en liten detalj. När Ingo en kylslagen septemberkväll 1958 på Nya Ullevi inför nästan 54.000 åskådare mötte den obesegrade amerikanen Eddie Machen så tågade denne in i ringen påbylsad med trikåer, träningsoverall etc under en flashig badrock. Ingo, han äntrade ringen i sina boxingshorts iklädd badrock som hans mamma Ebba sytt. Vare sig publik eller kombattanterna behövde frysa då Ingo med en höger knockade Machen redan efter 2,16 i den första ronden.

Efter det så rullade den fantastiska historien om stensättargrabben från Göteborg vidare och Ingo ses idag som en av Sveriges största idrottsmän genom tiderna. En historia som kulminerade Midsommarnatten 1959 då Ingo blev världsmästare i Yankee stadium genom att knocka Floyd Patterson i den tredje ronden. Resten är idrottshistoria.

Jag såg själv en gång Ingemar i ringen. Det var under en turné runt i Sverige då han uppvisningsboxades med sin bror Rolf Johansson. Minns jag rätt så hände detta 1959 när han kommit tillbaka till Sverige som världsmästare. Jag kommer dock med säkerhet ihåg platsen. Det var på Lissvallen i Näsåker. Och jag var 9 år.

Som de flesta dokumentärer som görs om personer som inte själva kan påverka innehållet så har även denna mötts av olika reaktioner. De finns de som sett det som förnedring när det visas att Ingo inte längre hängde med då han drabbats av bl. a. minnessvårigheter. Jag tycker dock inte att bilden av Ingo som en stor idrottsman förvanskades av detta. Jag tycker att filmen både framställde honom som en fantastisk idrottsman och en genuint bra människa.

Sedan får vi aldrig veta om han själv velat se sig som en åldring med minnessvårigheter. Han var ju ändå The Champ. Men även de största personligheter, oavsett inom idrott eller andra områden, kommer att åldras och med detta förändras. En insikt som en dokumentär som denna kan förmedla eller välja att inte förmedla. Faktum kvarstår dock. En gång champ alltid champ.

Tålamodsprövande

 Det är en ynnest att när helst du vill kunna 
gå ut i trädgården och plocka in av
de vackra sommarblommorna.

Tålamod, noggrannhet och uthållighet krävs i stora portioner. Det verkar D ha i massor då hon outtröttligt fortsatt arbetet med uppfräschning av entretrappan som jag skrivit om både i söndags och måndags.  Mot slutet av veckan räknar jag med att kunna beträda en  trappa som kommer att kännas som ny då jag ska hämta morgontidningen. Allt förutsatt att det perfekta torkvädret fortsätter. Såväl befintligt som nytt virke ska målas i omgångar och torka ordentligt innan allt kan sättas på plats. När alla räcken och överliggare är vitmålade och på plats ska sedan trappan slipas och behandlas.
Nu blir det inga flera trappfoton förrän allt är klart.

Fortsatt underhållsarbete

Igår var ännu en dag av underhållsarbete för D. Allt är nu slipat och tvättat och det nya virket är tillsågat och grundmålat. Det var fortsatt perfekt väder för dessa sysslor. I den rådande väderleken så blev det förstås middag i växthuset. D bjöd på en räksallad med så många olika ingredienser att jag inte ens försöker mig på att komma ihåg dem. Idag fortsätter det strålande vädret och trappan kommer vartefter att närma sig sitt nya utseende.


Finslipning för att få till rätt passform.



En första utprovning på plats.

Här grundmålas det.

Här kommer D med middagen.



Supergod räksallad a la D.

 



Underhållsarbete





Yttertrappan behöver en uppfräschning. En del virke
får ersättas med nytt och en del slipas och tvättas
innan det är dags för nymålning.

Igår påbörjade D arbetet med att fräscha upp yttertrappan till huset. Förutom att slipa och tvätta ( D lovprisar "Fasadtvätt" ) så är somligt virke  så anfrätt av de gångna fem åren så att det behöverersättas med nytt. Det nya ska då först grundbehandlas innan det sätts på plats och målas. Med ett gediget grundarbete så kommer det att stå sig minst fem år till.

Sol och värme gör det till ett är ett perfekt väder i helgen för den här typen av arbete.

Som vanligt när det gäller praktiskt arbete så håller jag mig i bakgrunden men finns tillgänglig för ev. konsultation.

I dag börjar det riktiga finliret för D när det nya virket ska sågas till och sättas på plats.  Utmärkt tillfälle för D att testa sin nyinköpta cirkelsåg. Därefter ska allt målas vitt. När allt det vitmålade är på plats så är det dags för trappan att skyddsbehandlas. Jag ser redan framför mig hur snyggt det blir.

D:s nyinköpta cirkelsåg.



Åren tar ut sin rätt.



D har köpt snyggt profilerat virke till de
nya överliggarna och ledstängerna.



Efter ett rejält dagsverke så passade det utmärkt med 
 sill och potatis i växthuset.



Äntligen kom en av de  ljumma sommarkvällarna.

Nelson vill gärna vara med oss när vi äter ute i växthuset.
Här smaskar han på ett gammalt köttben
som han grävt fram ur någon gammal gömma.

Han håller koll på oss från gäststugans trappa som
oxå ska få sig en uppfräschning.



En vanlig fredag

Vår gamla pool när den såg som mest tilltalande ut.
Den har mest krävt arbete, arbete, arbete.

Igår var det dags för ett av de månatliga besöken i vår tätort Fjugesta vilket denna gång  bl. a. innebar besök på vårdcentralen för årlig provtagning, tankning av bil och dunkar till åkgräsklipparen.  Ytterligare sex butiksbesök hanns med. Jag fascineras varje gång av hur effektivt ett besök i Fjugesta är. Och hur trevligt det är.  Alltid ett trevligt bemötande hos de affärsidkare vi frekventerar. Inga köer ens en fredag i semestertid. Ett av de trevliga besöken gjorde vi hos J&F Fritid för att avsluta poolaffären.  Vår tidigare pool, en Folkpool, är nu riven och kommande vecka ska snickaren vi anlitat komma för att påbörja det nya poolbygget. Vi ser fram emot att få en pool som  har en rimligare fördelning mellan bad/avkoppling och städ/underhållsarbete. Det vill säga  en övervikt för det förstnämnda.

Då det var en vädermässigt skön dag så avslutades fredagen som sig bör. Med middag i växthuset. D hade fixat en utsökt god pastasallad med en för mig ny touch. Ett bra avslut på en alldeles vanlig fredag. Idag ser det ut att bli en alldeles strålande lördag.

Pastasallad med egenodlad spenat,
gorgonzola,rostade valnötter och
balsamicovinägermarinerade
äppeltärningar.

Ett bra avslut på dagen

Gårdagens inlägg rubricerade jag "En bra start på dagen". Efter att sedan ha haft en bra dag så är dagens rubrik inte långt borta. Den ger sig själv  så att säga.

Just nu håller vi på med en del underhållsarbete. Det innebär att bl. a. gå igenom alla trappor och räcken utomhus. Efter 5 år behövs en uppfräschning. Igår  kunde jag vara delaktig en hel del eftersom vi mest inspekterade och diskuterade vilket virke som måste bytas ut och var det är till fyllest  att skrapa, slipa och måla. När vi sedan kommer till skrapaslipamåla-stadiet så är det ju D som får jobba. Då bistår jag mest med glada tillrop och behövlig transporttjänst.

Gårdagens underhållsgenomgång avslutades med att D bjöd på en läcker kvällsmåltid i växthuset. Ett bra avslut på dagen.

"Lilla fruns onsdagswok" förlänades jag igår som
middag i växthuset. Något för mig helt nytt,
med bl. a. friterad bläckfisk, som smakade utsökt.

En bra start på dagen

När jag en tidig morgon som idag åker ner till postlådan och hämtar tidningen så får jag mig till livs en mix av dofter, ljud och synintryck som lägger grunden för en bra dag. Mina enda obesvarade fråga är var vi ska äta frukosten idag. Inne eller ute och i så fall på vilken plats. Lyxproblem, eller hur?

Kanske äter vi frukost här idag. I sällskap av
doftschersminens ymniga blomning och ljuvliga doft.

Oxå en premiär

Idag när D och Nelson gick på den långa promenaden så tog de vägen genom svampskogen. Ett lyckat val visade det sig för när de kom hem så var det med en påse färska kantareller. Årets första färska kantareller fick förstås utgöra grunden till dagens växthusmiddag.

En härlig omelett på färska Bergaägg, kantareller
 och lök i sällskap av plocksallad, friseesallad,
röd  och gul mangold, gurka och tomater.
 

Sigge håller koll vid växthusentren.

Doftschersminen bredvid glasverandan blommar överdådigt
och doftar ljuvligt.

Hallå sommar! Var är du?

Redan den 1 juli idag och den första semesterveckan gången. Då känns det märkligt att ännu inte ha fått förnimma den där rätta sommarkänslan. Fram för allt saknar jag de ljumma sommarkvällarna. Jag hoppas att juli månad för dessa med sig.

Att det ändå är sommar återspeglas i våra måltider som ofta består av olika typer av sallader.

Här är det i alla fall sommarkänsla.

En grekisk sallad med  vederbörliga tillbehör
var en av helgens måltider i växthuset

 

 

 

En läcker potatissallad på egenodlad potatis
avnjöts oxå i helgen . Till den grillad halloumi

Ytterligare en av helgens salladsvarianter.

 

Fotovyer

Med en katt som antagligen har totalkoll på allt jag företar mig och  plötsligt och obemärkt dyker upp i min omedelbara närhet så dyker det då och då upp härliga fotovyer.



Sigge på en av sina många utsiktsplatser i trädgården.
Här trivdes även hans föregångare Buddha.

Trädgårdsvänner

En del av lyxen med att bo som vi gör är att vi lär känna många olika djur. Många olika individer. I trädgården har vi bl. a. två hackspettspar som huserar i var sitt träd med sina ungar. Vi har  kunnat följa hur ungarna matats och hur föräldrarna haft dom i hackeskola. När vi idag åt middag i växthuset så förirrade sig en av ungarna dit in och kraschade mot ett fönster. D ryckte genast ut och hjälpte den omtöcknade ungen. När den fått vila ut en stund så kunde den flyga tillbaka till de sina.



Denna lilla krabat hittade via D:s varsamma händer
ut i friheten igen.

Värsta dagen vs Bästa dagen

Den 26 juni 2011 var det tio år sedan. Igår var det följaktligen tolv år sedan jag fick den stroke som kom att förändra mitt / vårt  liv totalt.  Är då detta något att skriva om ännu en gång?  Nej, kanske inte, men jag kan ju inte undgå att det poppar upp i skallen när det kommer till årsdagen. I år poppade det dock upp först idag. Kanske ett tecken på att det inte finns så mycket mera att orda om.

Betydligt roligare var det att den 26 maj skriva om en annan livsavgörande händelse. Då var det nämligen 12 år sedan D och jag gifte oss. Om den 26 juni 2001 är den värsta dagen i mitt liv så är den 26 maj 2001 den bästa dagen i mitt liv. Det var väl egentligen bara det jag ville säga idag.

Mera trädgårdsgodis

På mina  rundor på elmoppen och åkgräsklipparen kan jag följa allt som händer i trädgården. Varje dag har det hänt något nytt. Det skulle blivit flera foton idag men plötsligt så vägras jag hämta mina bilder från datorn. Som behagar leva sitt eget liv då och då.

Pion i blomning.

Spenat på gång.

Drivbänkarna fyller sin funktion.

Grillmåltid på gång.



 



Även en grusgård kan ha sin charm.

Mera grusgård.

Sigge har skapat ett eget litet krypin att mysa i.

 



 



Trädgårdsgodis

Nu exploderar växtligheten i vår trädgård. Då är det en njutning att sitta en måndagkväll i växthuset med ett "Sommarkryss" och känna alla ljuvliga dofter och lyssna till det stilla porlande vattnet i
D:s fontän.

Inne i växthuset frodas mycken växtlighet.

 

 

Plymspirean formligen exploderar i sin blomning.

Vy över D:s agora.

 

Från andra hållet.

 

 

Helgavslut och semester

Midsommar är över för denna gång och därmed är också  juni månad snart slut. Nu gäller det att hålla emot så att sommaren varar länge, länge, länge. Hur man nu gör det. Jag fortsätter väl som jag brukar och ser i första hand till att njuta av den dag som idag är. Det ska väl gå extra lätt en dag som denna då jag idag börjar sex veckors semester.
Med hänvisning till mitt föregående inlägg om bloggproblem så noterar jag att detta inlägg blev som jag ville utan att jag ändrat på några inställningar. Märkligt!

Helgen avslutades i växthuset med 
en ny variant av grekisk sallad.

Bloggproblem

Vad beror det på att mina inlägg ofta blir som gårdagens inlägg "Midsommarafton"?
Flera foton får ibland gemensam ram fastän jag lägger in varje foto separat och stundom så blir hela bakgrunden till min text vit. Texten till varje foto antar ibland en mindre storlek än den jag valt. Detta gör sammantaget att inlägget ser väldigt rörigt ut.
Har du stött på dessa problem? Vad gör jag för fel?  Trots att jag gör likadant varje gång så blir resultatet inte likadant.
 Hur undviker jag att dessa problem uppstår?
Tacksam för tips och hjälp.