Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

fredag 8 juli 2011

Värme kräver vila

Likväl som jag blir matt av den värme som just nu råder så tär den oxå på våra fyrfota vänner. Jag vill ändå att värmen håller i sig så att D och jag får uppleva många varma sommarkvällar och nätter nu när vi börjar vår semester.Nelson och Kharma söker svalka på köksgolvet medan Sigge dånat på en stol.
Ville tittar intresserat på från andra sidan av köket.Allt blir ju så stort för Ville. Även om Nelson ligger och Ville står upp så får han likafullt titta upp på Nelson.

torsdag 7 juli 2011

Hemlagat är bäst

Med åren har jag blivit allt noggrannare med vad och hur jag äter. Allt mera har jag insett vikten av bra råvaror och att tillagningsprocessen är viktig. Det allra bästa är förstås att kunna tillaga av egenodlat eller i vart fall lokalproducerat. Då vet jag vad det innehåller och behöver inte oroa mig för allehanda tillsatser. I dagarna har både D och Sara kokat jordgubbssylt. Hon blev så inspirerad av pålandetvistelsen så att hon gjorde jordgubbssylt som täcker hela årsbehovet. Hälften ser du på denna bild.
Skillnade i såväl smak, färg som konsistens, jämfört med sylt du köper på affären, är himmelsvid. Köpesylt är ofta extremt söt, blaskig eller dallrigt äppelmosliknande och dessutom fadd i både smak och färg. För att inte tala om alla mystiska tillsatser.

Tacka vet jag hemlagat.

Mera är på gång i trädgården just nu. Hallonhäcken börjar lysa härligt ljusröd av solmogna hallon och bigarråträdet skiftar i lite mörkare rött. I och kring växthuset frodas gurkor, tomater, sallader och allehanda kryddor. Gurkorna växer med en fart så att ögat knappt hinner med. Det enda som går trögt är vårt första försök att odla lite potatis. Där växer det mera ovan än under jord.Men, skam den som ger sig. Vi får söka råd hos någon granne som är mera rutinerad potatisodlare och så gör vi ett nytt försök.

Det är en härlig tid vi går till mötes. Till mötes? Det är en härlig tid vi befinner oss i.

onsdag 6 juli 2011

Svenska kyrkan - Nej tack!

Än en gång läser jag om ett ärende där en präst förgripit sig på en ung konfirmand men ändå tillåts fortsätta att verka som präst. Att han dessutom under 2011 varit ansvarig för kyrkans kärleks- och samlevnadskurser i den församling han verkar ter sig snarast absurt.
Jag har tidigare berört ämnet och finner det obegripligt att detta får fortgå med Svenska Kyrkans goda minne.

Tidningen Ångermanland bröt trenden

Special Olympic Summer Games i Aten – den olympiska tävlingen för världens idrottsutövare med en viss utvecklingsstörning är nu avslutad.Att tävlingarna ens pågått har gått svensk media totalt förbi. Detta trots att mediabevakningen i Aten varit intensiv under tävlingarna. Då har det förstås gällt kravaller och de protester som förekommit till följd av Greklands prekära ekonomiska situation.

Nu läser jag för första gången om svenska framgångar i Special Olympics. Detta i tidningen Ångermanland.

måndag 4 juli 2011

Bortskämda greker ?

Grekland och grekerna får utstå det mesta i dessa tider. Jag undrar dock vad som är sant och vad som är rena skrönor bland alla dessa påståenden som sprids via media.

Jag läser ett antal bloggar skrivna av svenskar boende i Grekland och känner där inte igen det Grekland som beskrivs i media.

söndag 3 juli 2011

Lekebergsrundan


D och S, mor&dotter, har här packat picnickorgen för att med bil ge sig ut på Lekebergsrundan, ett årligen återkommande arrangemang i Lekebergs kommun. Sigge lyckades komma med på bilden, men inte på rundan. Han fick stanna hemma med mig, Nelson, Kharma och Ville.

En bland många som besöktes var konstnären Ulf Enhörning. Där blev det tavelköp för både D och S. S köpte tavlan View to Street, målad 2003 och D köpte tavlan Colour Fall, målad 2008. Konstnären har senare givit denna tavla ett nytt namn, Sverige svävar. Den har redan hittat sin plats i vårt läsrum. Intressant att se hur konst kan förändra och förnya.

Grillkväll

cIgår blev det en lång härlig kväll i växthuset med god mat från grillen.
En god grillrätt behöver inte innehålla kött. Att grilla är ingen syssla för mig som enarmad så som vanligt är det D som sköter den sysslan. Kharma håller sig som alltid i närheten av gammelmatte. Lilla Ville och Nelson är förstås oxå med i växthuset. Nelson i sin favoritposition.Ville och matte S noterar att årets första dillomgång på Getingstorp växer dåligt.

lördag 2 juli 2011

I hästhagen


Har varit slö med fotandet på sistone. Då kan jag alltid sno nån bild från samma dag för ett år sedan. Då hade hästarna just kommit till sitt sommarviste i hästhagen. Kanske kommer dom idag igen.
Igår kväll när D gick ut med Nelson så möttes dom av en älgko i hästhagen. Oops! sade både Nelson och matte och smög tillbaka för att hämta kameran. När dom kom tillbaka så var älgkon borta. Härligt sommarbete.
Mums, eller vad hästar nu säger när det vankas läckerheter.

Nyhetstorka för Aftonbladet

För ett år sedan var förre arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin hett stoff på löpsedlarna när hans sexkontakter på nätet avslöjades. Att idag, ett år senare, spinna vidare på samma story luktar lite desperation från Aftonbladet.

Att Littorin genom sina näkontakter utsatte sig och Regeringen för stora risker var uppenbart redan för ett år sedan och har, i vart fall för mig, ringa nyhetsvärde idag.

fredag 1 juli 2011

Demokrati, vad är det?

Ja, rubricerade fråga är berättigad efter det att regeringen förlorat omröstningen i Riksdagen om nya sjukregler och socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén (M) inte är säker på att ändringarna kommer att genomföras.
– Det får vi se, säger Axén. Mycket mera korkat kan man väl inte uttrycka sig direkt efter en omröstning i Riksdagen.

Inte bara kravaller i Aten

Jag blev häromdagen av bloggen "Aktuellt i Grekland" uppmärksammad på att det just nu i Aten pågår Olympiska spel, Special Olympics World Summer Games för personer med utvecklingsstörning.

Jag ställer mig oxå frågan varför det inte skrivs något om dessa tävlingar i svensk media. Jag hittade igår ett kort reportage i Svd.
Där skrevs inte en rad om tävlingarna, ev svenska framgångar etc. Nej, inte en resultatrad, inte en bild. Artikeln fokuserade helt på att förklara varför de svenska deltagarna inte kunde få se Atens sevärdheter p g a pågående kravaller.

Jag tror att en bild med namn på deltagare och vilken gren de tävlar i skulle betyda särskilt mycket för dessa människor. I stället så framställs, i de ynka rader som skrivs, deltagarna som ingående i en anonym gruppresa.

Media har i dessa dagar en stark bemanning i Aten och borde kunna kosta på sig en bevakning av Special Olympics.

Nu är även juni månad slut.

Det känns som igår när jag saknade maj månad som jag tyckte visslade förbi på ett ögonblick. Nu har ännu ett ögonblick passerat och jag skriver den 1 juli.
Finns det då inget bra med detta ? Jo visst, nästa vecka börjar D och jag 4 veckors semester.
Må det dröja innan jag skriver den 1 augusti.

Pontus Kåmark saknar identitet

Dagens inlägg är en nödlösning. Kom bara på hur intetsägande det är när personer talar om sig själva i manform i s f jagform. Som i denna artikel där Pontus Kåmark förklarar varför han slutar som expertkommentator på TV 4.

Väl valt tillfälle att kungöra detta under pågående dam-VM. Man får inte vara dum.

onsdag 29 juni 2011

idétorka i värmen

Idag är det så varmt så jag nöjer mig med några foton från senaste veckan. Nåt mera tänkvärt att skriva om kan jag inte frammana. I a f inte just nu.Nelson i glasverandan. Sigge lånar platsen när Nelson ligger på golvet.
Här, vid sjön Lonnens strand, firade vi Midsommarafton.
Blommor vid strandkanten.
Härlig utsikt för en måltid.

måndag 27 juni 2011

Oj vad det växer!

Så här ser det ut kring och i växthuset för dagen. Det känns som att jag kan sitta och titta på hur det växer.










Välsmakande ytterligheter


Igår bjöd D på en nykomponerad sallad i växthuset. Förutom ytterligheterna salami och jordgubbar innehöll den kikärter, fetaost och avocado. Allt vilande på en bädd av nyplockad sallad som nyss sköljts av ett svalkande sommarregn.

Årligen återkommande gäster

I den här blomlådan på gäststugans vägg har D några av sina vackra egenuppdrivna pelargoner. Varje år vid den här tiden så fylls lådan av liv eftersom där återkommande läggs ägg i ett vackert litet rede.
När äggen kläckts tittar dessa små varelser yrvaket på D när hon tittar till dom.

söndag 26 juni 2011

Idag är det tio år sedan.........

Idag för tio år sedan, tisdag den 26 juni 2001, förändrades mitt liv totalt. På ett ögonblick.Jag befann mig på mitt kontor i Eskilstuna och skulle åka vidare till Mariefredsanstalten där jag skulle jobba resten av veckan. Men så, vid 15-tiden, brände det till i huvudet och jag kände mig konstig. Blev snart varse att jag inte kunde gå. Ilfärd med ambulans till Mälarsjukhuset och därifrån snabbt vidare till Akademiska sjukhuset i min förra hemstad Uppsala. Detta eftersom det var en mycket kraftig stroke och jag befann mig i gränslandet mellan liv och död.

Hur illa det var förstod jag efteråt när D berättade för mig vad en läkare svarat på hennes fråga:
-hur ser prognosen ut för min man ?
Läkaren:
- "Se det så här. Din man har fått en dödlig sjukdom, men överlevt". Rått men elegant uttryckt .

Det här var sista arbetsveckan innan semestern det året och D var hemma och planerade vår smekmånad. Vi hade nämligen gift oss på dagen en månad tidigare, den 26 maj 2001 i min barndomskyrka i Boteå, Ångermanland. D fick i stället avboka de inledande övernattningarna på smekmånaden.

Ja, resten är historia. Det blev c:a 3 månader på sjukhus, några år i rullstol och via träning, träning, träning en mödosam väg tillbaka till ett drägligt liv. Tillbaka blev det ju egentligen inte, för inget blev som det varit. Allt blev förändrat. Men allt blev inte till det sämre, definitivt inte.

Det kvarstående problemet är förstås att jag blev halvkroppsförlamad med de begränsningar det medfört. Jag bestämde mig dock efter en tid för att även försöka klara av sådant som jag inte skulle kunna klara av enligt de medicinska prognoser som ställdes. Sakta, sakta, lärde jag mig att göra saker, inte som förut, utan på ett annorlunda sätt. Visst, allt tar mycket längre tid, men det går. Allt kan jag förstås inte göra, men det har jag också lärt mig att leva med.

Helt avgörande för att jag fortfarande hänger med är Kärleken. D och jag är fortfarande gifta. De framtidsplaner vi hade blev brutalt ändrade. Via vår dåvarande lägenhet i Örebro, inkl.sommarställe vid Lilla Hemsjön från 2004 så hittade vi 2008 vår plats på jorden där vi nu bor och lever ett underbart liv. Här hade vi antagligen inte befunnit oss utan min stroke.

Jobbet blev nåt som också totalt förändrades. Min chefskarriär tog förstås slut. D avslutade också sin chefskarriär och jobbar sedan 3 år tillbaka på hunddagis. Jag ville dock tillbaka till jobb i någon form. Sakta, sakta tog jag små steg åter och började 2003 jobba några timmar per dag. Dock var den största utmaningen att ta mig till och från min arbetplats, det tog all min energi och kraft. Med support från min arbetsgivare så kunde jag efter en tid sköta mina arbetsuppgifter med hemmet som bas och 2006 arbetade jag heltid igen. Jag hade strax före min stroke 2001 börjat intressera mig för ett speciellt område, ett område som tidigare var helt okänt för mig. Området var neuropsykiatriska funktionshinder, speciellt ADHD fascinerade mig. Här såg jag ett oerhört behov av insatser inom Kriminalvården och jag kunde inte släppa detta engagemang. Att utveckla ADHD-verksamhet inom Kriminalvården tog jag till min huvuduppgift. Det blev ett lyckokast både för mig och för Kriminalvården. Ja, även för de fångar som har ADHD vågar jag påstå.

Låter det alltför bra? Jag har väl helt enkelt lärt mig att fokusera på det positiva. Visst har jag också fått utkämpa strider, t ex med Örebro kommun, med Landstinget och med Försäkringskassan förstås. Dom striderna har jag dock valt att lägga till handlingarna. Jag insåg efter några meningslösa strider att jag i stället skulle lägga min energi på att skapa ett så bra liv som möjligt för mig och min familj. Därför kan jag sitta här idag och känna mig glad och nöjd med det liv jag lever.

lördag 25 juni 2011

Svensk Midsommar


Svensk midsommar vid en stilla insjö.
God mat i goda vänners sällskap. Vad mera finns att begära. I fjol nödgades vi bryta traditionen då jag inte längre klarade att förflytta mig i och bland husen. Nu är allt ombyggt och moderniserat ( väldigt smakfullt och funktionellt) så då kunde även jag vara med igen.Tack för en härlig Midsommarafton!

fredag 24 juni 2011

Glad Midsommar


Midsommar är ju en traditionstyngd helg som inte präglas av alltför stor variation från år till år. Därför vågar jag lägga ut två bilder från fjolåret i tron att det kommer att se ganska lika ut i år.