Nyttigt och gott utan kött

Många undrar hur det går att klara sin mathållning utan att äta kött. Alldeles utmärkt tycker jag. Jag saknar aldrig kött på tallriken och har oxå blivit mycket duktigare på att hitta alternativ/nyheter i matdjungeln efter att ha kört köttet på porten. Jag känner nu oxå smaker mycket bättre än förr. Bara fördelar med att avstå kött tycker jag.

Igår bjöd D på en god och nyttig wok: Halloumi med
bulgur, paprika, brysselkål, rödlök, salladslök,
morötter och en kall vitlökssås .

Det går lika bra utan kött

Förr, när vi fortfarande åt kött, så var oxfilé vanligt förekommande i lite festligare måltider. Nu är denna utbytt mot t ex torskrygg.  En utmärkt och fullvärdig ersättare. Att avstå kött har inte varit svårt. Tvärtom skulle jag idag ha svårt för att äta någon som helst köttprodukt.

Lördagmiddag: Torskrygg med egenodlat,
( potatis, ärtor, morötter och
palsternacka (puré).
 

Nu är tiden kommen för levande
ljus.

Kött eller inte kött?

Den "gröna idyllen" är inte alltid den
miljövänligaste, men ändå den djurvänligaste.

Frågan i rubriken är inte helt lätt att svara på. Ännu mindre efter att jag igår kväll sett  "Vetenskapens värld" i SVT2. Veckans avsnitt handlade om köttets påverkan på miljön och en del av svaren var överraskande.
När jag för några år sedan slutade äta kött så handlade det inte så mycket om miljön utan jag hade helt enkelt tröttnat på köttskandalerna och att jag aldrig kunde vara säker på vad jag stoppade i mig. Även ur miljösynpunkt så känns nu mitt beslut helt rätt. Åtminstone om jag ska tro vad läkaren och journalisten Michael Mosley levererade i gårdagens program.

Jag saknar aldrig kött numera och har hittat en fullvärdig och välsmakande kosthållning där inga köttprodukter ingår. Det finns nog all anledning för  världens befolkning att dra ner på sin köttkonsumtion. Som väntat äts mest kött i USA med över 120 kg/person och år. Australien och Nya Zeeland ligger närmast efter USA. Motsvarande siffra för Sverige är 80 kg/person och år.
Även köttmyntet har, minst,  två sidor med varierande intressen så som konsument är det svårt att veta vad som är "rätt" då vi sällan sitter inne med hela bilden. Men, det är aldrig fel att lära sig mera.

Veckans soppa, ger både njutning och blogguppslag

Igår var det veckans soppdag.  Det blev spenatsoppa och gröna ärtor med ägghalvor, lök och quornbaconbitar. Till det hembakat bröd. Måltiden smakade utsökt. Spenaten kom från egen odling och äggen är lokalproducerade. Inte oväsentligt i sammanhanget. Jag tycker att det är en fantastisk lyx att kunna äta något egenodlat året runt och  kunna köpa lokalproducerade produkter. Förutom att jag vet vad maten innehåller så är smakupplevelsen oxå annorlunda, så mycket bättre.

Sedan vi 2008 flyttade ut på landet så har jag  blivit  både mera medveten och mera kräsen. Det ledde bl. a. till att jag/vi för några år sedan slutade äta kött. Ett klokt beslut inte minst i sken av att  köttskandalerna blivit allt flera. Jag förstår numera att det kött jag förut köpte och som såg fint ut där det låg och glänste i köttdisken samtidigt var det kött som var mest besudlat med tillsatser för att just se lockande ut och "lura" konsumenter som mig till köp. Vad ska man äta om man inte äter kött hade jag nog frågat mig i "mitt förra liv". Nu formulerar jag i stället frågan "varför ska jag äta kött"?  Det finns ju så många alternativ, både nyttigare och godare.

Jag försöker hela tiden hitta recept på spännande rätter för att på nåt sätt bidra till kosthållet. D förfinar,  vidareutvecklar och  förverkligar sedan dessa recept till ljuvliga måltider som jag får njuta av. En enkel åtgärd för att underlätta frånvaron av kött är att vi har så väl en soppdag som en fiskdag varje vecka.

Gårdagens spenatsoppa. 
God och vacker att skåda.

Ibland noterar jag i media, speciellt hos manliga skribenter som tycker sig vara "lite förmer" än andra, att det raljeras rätt friskt över människor som liksom jag  bloggar om ditten och datten i vardagen, t ex vad jag äter till frukost eller andra måltider. "Vem fan har intresse av det" brukar de då  fråga sig.
Nej, jag tror inte heller att så många är intresserade av vad jag äter men jag skriver ändå om det. Kanske för att måltiderna är så viktiga i min tillvaro. Eftersom jag uteslutande lever mitt liv här på Getingstorp utan t ex restaurangbesök eller andra utsvävningar så blir vardagliga ting stundom upphöjda till nästan himmelsk nivå. Jag trivs med att njuta av det enkla, det vardagligt nödvändiga.

Ett annat skäl till att jag skriver om dessa vardagliga ting på min blogg är att jag trivs med det. Jag skriver mest för min egen skull, inte för att jag tror att någon annan är intresserad. Jag gjorde ett avbrott i skrivande för knappt ett år sedan men började rätt snart att blogga igen. Efter en tid så lär jag oxå känna andra bloggare som följer min blogg och jag deras. Personer som jag aldrig personligen träffat men som jag ändå tycker att jag "känner" och vars vardag jag gillar att följa. Och som bland mycket annat då och då bjuder på recept till nya spännande maträtter som jag aldrig tidigare provat. Tipsar om ett gott vin, en bra bok, en bra film. Eller bara inspirerar till en ny tanke. Dessutom får jag lära mig mycket om världen utanför Getingstorp och Sverige. Att blogga är både mättande och bildande.

Smått&Gott från helgen som gått

Måltiderna är ett viktigt  inslag i vårt leverne. De maträtter vi njuter av behöver inte vara de mest luxuösa vad gäller råvaror. Eftersom vi  inte äter kött så får vi ( ja, D  ) hitta nya spännande lösningar. Här nedan ser du två av dessa.

Wok av vitkål och morötter.

Kidneybönbiffar med ljuvlig hemlagad
potatismos,
tomatsalsa och massor av grönt.

Grillkväll

cIgår blev det en lång härlig kväll i växthuset med god mat från grillen.
En god grillrätt behöver inte innehålla kött. Att grilla är ingen syssla för mig som enarmad så som vanligt är det D som sköter den sysslan. Kharma håller sig som alltid i närheten av gammelmatte. Lilla Ville och Nelson är förstås oxå med i växthuset. Nelson i sin favoritposition.Ville och matte S noterar att årets första dillomgång på Getingstorp växer dåligt.