Från grodproducent till åsiktsinkontinent

Republikanske presidentkandidaten Rick Perry har gått från  grodproducent till åsiktsinkontinent. Nu har han  bytt fot vad gäller våldtäktsoffers rätt till abort. Jag kan inte påstå att mitt förtroende för amerikanska presidentkandidater, speciellt de republikanska, ökat. Snarare blir jag med tiden allt mera konfunderad över att detta spektakel tillåts pågå.
Lika märkligt ter det sig att amerikanen i allmänhet gärna stoltserar med vilket parti man röstat på. Ja, man t o m skyltar med vilken kandidat man stödjer.
Jag undrar vad Michelle Bachmann tycker i abortfrågan. Om hon nu själv vet vad hon tycker.

Även en liten inblick är upplysande

Får i denna artikel en liten inblick i Nordkorea. Skrämmande ? Ja visst, men oxå upplysande. Allt är inte som vi förleds att tro. Norkoreaner är inte gråtande knäppgökar. Dom är människor som du och jag, om än pådyvlade en skruvad världsbild.

Mellandagar

Dessa dagar gör onekligen skäl för det rubricerade namnet. Nedräkning efter jul, upptrappning till nyår, det är det hela. Åtminstone för mig som tagit ledigt från jobbet. Bra  eftersom jag kunnat lägga all min tid på att ordna ett bra framtida boende för min 85-åriga mamma och har kunnat ha daglig kontakt med henne då hon legat på sjukhus över julhelgen. Hon har nu fått flytta till Rehab men en dryg månads konvalescenstid återstår innan hon skrivs ut.

Tvärt emot vad vi alla trodde så har jag lyckats hitta ett jättebra boende till henne. Ett boende som hon själv är nöjd med på en plats där jag vet att hon kan känna sig hemma och trivas. Det är ett mindre servicehuskomplex där jag kunnat ordna en  tvårumslägenhet belägen i ett fristående annex. Det är beläget 15 km från där hon nu bor och i lantlig miljö som hon är van att bo i. Jag känner mig oerhört till freds med att ha fått hjälpa henne med detta, allra helst som jag numera inte kan vara till hjälp med praktiska insatser.

En sak som slår mig är hur datorberoende man idag är. Jag har kunnat ha daglig bevakning på bostadsbeståndet i hennes hemtrakter och kunde därför slå till direkt när ett ledigt objekt dök upp. Vad gör man idag utan dator om man inte har hjälp av någon? Använder telefonen förstås och hoppas att man ringer vid rätt tillfälle och hittar rätt person och att företaget man söker över huvud taget har öppet i dessa helgtider.

Sommarvibbar

När jag tittar ut och ser en frodigt grön gräsmatta och en från en blå himmel strålande sol så kan jag inte undgå att få sommarkänslor. Därför blev det så att jag idag bytte headerbild. Till en bild av den plats i vår trädgård där vi tillbringar mest tid under sommarhalvåret. Det är inte långt kvar nu. Ja, först ska vi fira nyår förstås, men sen så.

När jag tittar på bilden inifrån växthuset så slår det mig att vi ännu inte tagit in mitt olivträd. Det blir nog inte förrän 2012 då det ju tål ner mot 1o minusgrader.

Annandag Jul

Här skjutsas den sista julgästen hem och snart återgår allt till det normala igen. En skön, grön och avkopplande julhelg har det varit.

Julaftonsglimtar

Julstämning.
Nyttigt julgodis.
D. har dukat med dekorationer från närliggande skog.
Äntligen kommer Tomten.
Spännande ögonblick.
Sigge och Ville delar på Nelsons korg.
Sinnesrorummet innan Tomtens ankomst. Nånstans där ute i mörkret är han på väg.
Jo då, det är Julafton.

Inte ens Tomten är vaken

Tidig julaftonsmorgon och jag är först uppstigen i huset. Nej, det är inte julklapparna om lockar och stör min sömn. Jag kände bara för att kliva upp i den kolsvarta morgonen. Just kolsvart ter det sig när jag tittar ut eftersom där inte finns den minsta lilla gnutta snö att lysa upp julaftonsmorgonen med.
Julgranen trivs i glasverandan där det är gynnsamt svalt så att den inte fäller ett enda barr.
Nelson sover lugnt vidare. Han är alltid den som ligger och drar sig längst på mornarna. Sigge och Leisha är förstås uppstigna. Leisha som mestadels huserar på nedervåningen sitter under en stol i hallen och väntar på att matte ska komma så att det blir frukost. Sigge väntar på att han ska höra att matte är på väg att vakna så att han kan hoppa upp till henne för den viktiga morgongosestunden.

En grön jul?

Gårdagens tunna snötäcke är nu ett minne blott. Jag känner ändå att julstämningen är på gång. Igår kväll färdigställde vi alla julklappar i fina paket och nu på morgonen har skinkan åkt in i ugnen och nere i tomteverkstan lyser flitens lampor. Dessutom hör jag ljuvlig julmusik spelas en trappa ner så julstämningen infinner sig så sakteliga för att i morgon nå sin kulmen.

En vit jul ?

Titta där, nu är D hemma igen efter att ha gjort de allra sista julinköpen. Minnsann har det inte kommit lite snö oxå. Julruschen är just nu intensiv.

D var övertygad om att mitt liv skulle förkortats med ett år om jag idag skulle följt henne på inköpsrundan. Den första kön började vid rondellen innan Mariebergs köpcentrum. Ja, sedan fortsatte köandet som du förstår.

Jag gör mig bäst hemma på Getingstorp. Nu väntar förberedelser inför julafton då en riktig familjejul ska firas. Vi blir dussinet fullt, plus fem fyrbenta.

Carema - en uppvisning i vidrigheter

Dert synes inte finnas någon hejd på hur profitintressena fått styra några av de de privata vårdbolagens äldrevård. Just nu läser jag om ännu ett avskräckande Caremaexempel där personalen uppmanas att tävla i sparsamhet:
- ”Som en liten tävling varje månad – se vilken avdelning som legat på minst kostnad".

Jag mår illa när jag läser detta. Ja, det går så långt att jag börjar känna skam för att tillhöra människosläktet. Finns det ingen gräns för människors profithunger?
Att "gå över lik" betraktas som en bedrift och premieras. Fy fan så vidrigt!

Företag som Carema tar fram det sämsta hos oss människor och drar oxå skam och vanära över övrig privat verksamhet inom vårdsektorn.

Nu är det ju, tack och lov, inte så att alla privata verksamheter är förkastliga. Det finns exempel på privata vårdbolag som vinnlägger sig om god omvårdnad av hög kvalitet. Dessa företag gör oxå vinster (rimliga) men inte på vårdtagarnas bekostnad utan genom att göra ett bra jobb och blir därför attraktiva att köpa tjänster av.

Bristande mediaträning

Peter "Foppa" Forsbergs misstag att ta ordet läggmatch i sin mun betr. gruppspelsmatchen mot Slovakien i OS i Turin 2006 har förstås rört upp många känslor. En så mediarutinerad person som Foppa borde ha förstått att ordet "läggmatch" till en journalist skulle kunna komma att tolkas och omskrivas hur som helst. Detta oavsett om Foppa betygar att man inte gjorde en medvetet undermålig insats för att förlora och därmed få en på papperet lättare motståndare (Schweiz) i kvartsfinalen.

Klantigt av Foppa, så nära självmål han kan komma.

Stafettläkare - en dyr "lösning"

Västernorrlands läns landsting har redan nu överskridit årsbudgeten för s k stafettläkare med 44 miljoner.

Att jag särskilt noterar detta idag beror på att jag är indirekt berörd. Min 85-åriga mamma ramlade i förra veckan på väg till postlådan och ådrog sig en bäckenfraktur så det blev ambulans till Sollefteå sjukhus. Nu är problemet att det är c:a 6 veckors läktid för denna skada och hon klarar sig då inte på egen hand i hemmet. Normalt finns vid Sollefteå sjukhus någon s k Rehabavdelning avsedd just för patienter som min mamma. Dessa avdelningar har man nu av besparingsskäl stängt över helgerna. Besparingar som förstås bl. a. beror på de skenande kostnaderna för stafettläkare.

Apropå detta med stafettläkare, läkarbrist i Sverige, så skulle jag gärna se att man rekryterar läkare från andra länder. Arbetskraftsinvandring enkelt uttryckt. Dessutom är det säkert så att det redan idag i Sverige finns ett antal medicinutbildade personer som tvingats ta jobb som de är överkvalificerade för. Det är ju en av konsekvenserna av dagens arbetsmarknadspolitik, att du tvingas söka alla typer av jobb oavsett om du är överkvalificerad och totalt ointresserad. Jag känner själv till några dagsfärska alarmerande exempel på hur fel detta kan slå. Nej, jag går inte närmare in på dessa exempel här av hänsyn till berörda parter.

Hur det går för min mamma? Ja, jag "bor i telefonen och vid datorn" och försöker lösa situationen både kort- och långsiktigt så bra som möjligt. Det känns inte alls bra, så här 60 mil bort och oförmögen att själv göra mera. Men jag har ju lärt mig att gilla läget och ska nog oxå lösa detta på bästa sätt.

Som ler och långhalm

Nelson och Sigge blir allt mera oskiljaktiga och följer varandra i vått och torrt. Kanske bidrar det oxå att båda vill vara där matte är.

Snart Julafton

Vore det inte för adventsljusstaken i gäststugans fönster så skulle jag inte kunna tro att det är mindre än en vecka kvar till julafton.

Mums!

Spenattagliatelle med solrosbollar och ädelostsås. Gott och nyttigt!

Förändring

Så här såg det ut motsvarande tid ifjol då vår vackra gran fortfarande stod kvar. Nu är den borta då vi nödgades fälla den efter att den drabbats av sjukdom.

Bloggerproblem Hjälp!

Jag kan inte längre hitta funktionen för "lägg till/infoga länk". Symbolen har försvunnit. Enda kvarvarande symboler är "kontrollera stavning och "lägg till bild". Någon som kan hjälpa mig? Tacksam för tips.

Inspirationbrist

När jag öppnar dörren och tittar ner mot tomteverkstan och blickfånget är som ovan så är det svårt att uppamma inspiration för nåt engagerat inlägg. Det blir inte mera än så här idag. Så vida inget sensationellt händer. You never know.
Som du förstår så har jag lärt mig att aldrig säga aldrig!

Obegripligt empatilöst

När kompisarna väntade i Luciatåget på skolan, då slog polisen till. Efter 11 år i Sverige utvisas familjen till Armenien.

Visst, beslutet att de inte får stanna har funnits sedan 2008, men jag tycker ändå att själva utvisningen kunnat skötas bättre.

Noterar att när dom nu kommit fram så kan barnen inte ens förstå eller göra sig förstådda då dom inte kan språket. I FN:s barnkonvention står att barnets bästa alltid ska komma i första rummet. Inte bara ibland utan ALLTID.

Nelson lussar

I morse så lussade Nelson innan han och matte åkte till jobbet. Som du ser snett bakom Nelson så stryker Sigge omkring, mest intresserad av att få tag på glittret att leka med.