Sigge

 Favoritplatsen, i  Sinnesrorummet på
mattes Howardschäslong.

Sigges rehabilitering har gått bra som jag tidigare rapporterat. Även om vi inte ser på hans rörelsemönster att han har några återstående problem så är det nog så att han ännu inte är helt återställd. Det behöver inte hända mycket utöver det vanliga för att han nästa dag ska vara osannolikt trött. T.ex. var han igår helt däckad, antagligen som en konsekvens av fredagens ostprovning. Även om det gick stillsamt till väga så räckte det för Sigge att det utöver matte och husse fanns ytterligare sex personer i huset. 

Det känns därför helt rätt att vi inte låtit Sigge gå ut ännu.

Det blir säkert så att Sigge och jag kamperar ihop inomhus till dess våren anländer igen.

Ostprovning

8 personer runt köksbordet går bra.

Igår hade vi ostprovning här hemma med familjen, (Sara-Per, Marcus-Maria, Erik och Alice). Jag tycker att det är ett kul sätt att träffas på. Vi testade fyra nya ostar. Som dryck hade vi ett vitt vin,  ett rött vin,  ett portvin och cider. Den bästa kombinationen var portvin och blåmögelosten Fourme d'Ambert. 
De här ostarna provade vi:

Fr. v. Morbier tradition, Fourme d'Ambert, Delice d´Argental
och Seriously strong cheddar

Spännande då jag inte smakat någon av dessa förut.

-Morbier tradition , en fransk ost  uppkallad efter den lilla stad i Jura där den först tillverkades. Morbier har den lilla egenheten att den delas  i två delar av ett lager aska  som ger den dess karaktäristiska utseendet.  Den fick 17 poäng och blev därmed kvällens lågpoängare. 

- Fourme d'Ambert, en fransk blåmögelost med anor från 800-talet och med sitt ursprung i norra Auvergne.   Lite för klen för min smak. 28 poäng.            

- Seriously strong cheddar. Från England så klart, men når inte upp till Farmhouse cheddars höjder enligt mig. Icke desto mindre blev detta kvällens vinnare med 35 poäng. 

- Delice d´Argental, en fransk vitmögelost, en s k triple creme,  från Bourgogne. 27 poäng.

Som tillbehör hade vi  två olika sorters knäckebröd varav D bakat fröknäcket. Dessutom plommonmarmelad och körsbärsmarmelad Båda gjorda av D så klart.

D:s nybakta fröknäcke.

D:s hemgjorda marmelader.

Dukat för ostprovning.

Välkommen till bords.

Grannar

Många grannar har vi inte och de närmaste vi har bor några hundra meter bort, förutom vår närmaste som dock är en sommargranne, april - september. Träffar vi på någon granne när vi är ute så är det oftast nån fyrbent som huserar i skogarna här intill. På foto nedan ser du en av dessa. En granne som bör hålla sig undan i dessa dagar eftersom älgjakten pågår.

Ibland kommer älgarna oxå in på tomten, gärna när det finns gott om äpplen på marken vid äppelträdet på baksidan. Dessa besök har jag dock inte haft fotoutrustning till att föreviga då de dyker upp när mörkret lagt sig. Nåt mindre lyckat försök har det hittills stannat vid.

Långt där borta ser du en stor älg. Eller inte...

Här är den på väg in in energiskogen fr vänster till höger,
mitt i bilden.

En händelserik dag

Igår fyllde D 65 år. Det firade vi förstås. Bl. a. genom att grilla ute. Det blev  gambas och halloumi på grillen.

Innan dess så klippte jag två av gräsmattorna där gräset växt sig långt sen senast. Efter klippningen så hjälpte D mig att tvätta klipparen för säsongen, innan jag lämnar in den för årlig service.  Den minnesgode vet förstås att jag brukar klippa för första gången till min födelsedag den 17 maj. Då passar det ju utmärkt att säsongens sista klippning sker i anslutning till D:s födelsedag den 7 oktober.  På så sätt ramar vi in gräsklippningssäsongen med våra födelsedagar. Lätt att komma ihåg om inte annat. Dagen avslutade med att bjöd D på den utsökta måltid som du ser på bild här nedan.                                                                     

Gräset behövde klippas igen.

Så här mycket hade gräset växt på 10 dagar.

D står som vanligt för grovgörat.

Nu är klipparen rengjord och klar att garageras.

I garaget får den dela plats med lite av varje.

D tänder upp grillen.

I den här drivbänken  planterade D vitlök tidigare i veckan.

Gambas och halloumi på grillen.

D ser ut att vara nöjd med grillningen.

Gambas och halloumi med ris och en kall vitlökssås smakade 

utsökt. Sallad, tomater och persilja kommer så klart från 

egen trädgård .

Nu är oxå tiden för levande ljus kommen.

En vacker uppläggning förhöjer en måltidsupplevelse.

Även en Gripsholmsfåtölj duger till Sigge.

Årets sista

Det vilar lite vemod över att gång på gång återkomma till uttrycket årets sista, men allt har ett slut så det får jag, och du, stå ut med. I förrgår tog D in årets sista bukett av blommor från trädgården. Den får tills vidare pryda köksbordet.
Till råga på allt så har det inte heller blivit riktigt sant när jag använt uttrycket årets sista. Förra veckan påstod jag att det var säsongsfinal för gräsklippning, men så blev det inte alls. Idag ska jag nämligen genomföra ännu en klippning då den senaste veckans värme fått gräset att växa ytterligare.  Nu verkar dock värmen ha ersatts av betydligt kyligare väderlek så gräset har nog växt färdigt för i år. Jag behöver dock inte klippa allt, men två av de fem gräsmattorna behöver putsas till. Det blir en ny erfarenhet att klippa gräs när det är under 10°. 

Årets sista trädgårdsbukett.

Sigge återtar mark

Sigge ser verkligen till att återta sitt hem. Han formligen njuter sig igenom varje rum . Han rör sig obehindrat här inne. Han vågar oxå hoppa igen. När han inte är på återseende- och markeringsrunda i huset så hittar jag honom softande på någon av sina favoritplatser. 

Det är härligt att se hur han försiktigt och klokt provar sig fram och på så sätt gör framsteg varje dag. Allt mera återgår tillvaron till hur det var före olyckan.

Mattes Howardschäslong är en given favorit.
Ännu skönare nu när det tillkommit ett nytt fårskinn.

Skönt med solen värmande i pälsen.

Det går bra att softa även utan sol.

Sigge och Nelson

Det är skönt att se Sigge och Nelson tillsammans igen efter Sigges långa rehab. Det är intressant att följa Sigges framsteg. Jag känner igen mycket från min egen rehab. Han prövar sig så sakteliga fram varje dag och klarar allt mera av de han klarade innan olyckan. Han rör sig obehindrat och inget märks av skadan när han rör sig här inne. Trappan upp och ner är inga problem, men han tar det fortfarande försiktigt när det gäller att hoppa och balansera. Men, som sagt, det kommer allt mera. Tills vidare får han dock vara inomhus.

Sigge får så klart låna min TV-fåtölj medan Nelson har
sin Bia-bädd.

Sigge tittar längtansfullt på ytterdörren
medan Nelson gör som oftast. Tar det lugnt.

Kryddstarkt

Bland mycket annat i trädgården så odlar vi en hel del kryddor. Många av dessa räcker hela året. En viktig del av det jag brukar kalla lyx.

Bjälkarna i kökstaket är perfekta för att
hänga kryddor på tork.

Fr. v. timjan, citronoregano, rosmarin och 2 sorters chili.

Ännu en chilisort och tomater.

Lördagens middag : Bönsallad med grekiska biffar
Eftersom vi inte äter kött så är det quornfärs i biffarna.
Haricots verts utbytt mot sojabönor.
 

Fortsatta förberedelser

Nelson älskar att vara med ute i trädgården och ligga och slappa på gräsmattan och se vad matte har för sig. Synd bara att inte  Sigge får vara ute ännu då han oxå är en älskare av trädgårdsdagar med matte.

Idag fortsätter D med att natta trädgården.  Bl. a. ska poolen stängas för säsongen. Då detta är D:s område så har jag inte koll på allt som behöver göras inför stängning. Jag vet dock att det här med pool utomhus kräver oerhört mycket arbete för oerhört lite badande.

Idag inleds  oxå nästa trädgårdssäsong då D ska plantera  vitlök i en av drivbänkarna.

Nelson i "sitt rike". Vad gör han tro?

Jo, tuggar på ett märgben som matte 
köpt till honom.

Sånt kräver koncentration.

Total koncentration.

Sigge får t v vara inne och drömma om
härliga trädgårdsdagar.

Det var en underbar höstdag igår.

Sallad och persilja finns fortfarande.

Liksom gräslök,  purjolök och mera sallad.

Tegelmuren är nu skyddad med taktegel inför vintern.
Kan det vara så att jag behöver klippa gräset en gång till?

Ja, det ser så ut. Jag som trodde att 
säsongsfinalen var i söndags.

Trädgården till vintervila

Komna in i oktober månad så får det väl anses tillåtet att använda ordet vintervila, även om det tar emot.
Att ha en prunkande trädgård kräver intresse och omsorg. Hos oss är det förstås D som står för grovarbetet, jag bistår mest med glada tillrop och är bollplank när hon vill dryfta nya idéer. Den senaste veckan har vädret varit perfekt för allt det arbete som behövs för att ta vara på allt som odlats och för att lägga trädgården till vintervila.

En självpåtagen uppgift är att dokumentera det som händer under trädgårdssäsongen. Som du säkert lagt märke till så händer det en hel del.

Många grödor återstår att ta vara på. Dessutom, taktegel
ska läggas på tegelmuren som skydd inför vintern.
Sedan ska förstås växthuset städas ur.

Elbilen är perfekt t ex när krukor ska tas in för vintervila.

Jordfräsen, en av D:s många maskiner

Potatislandet är rensat och fräst inför vintern 
vilket underlättar inför nästa säsong..

Röjsågen ingår oxå i D:s maskinpark.

Nere i jordkällaren lagras mycket av det som skördats.

"3-årskomposten" ger fin jord.

Jord till bl. a. dessa vilobänkar där en del växter och lökar
får ta en paus över vintern.

Här stod nyss frilandstomaterna. Nu är de
inomhus för att mogna.

Poolen återstår att stänga för säsongen. Det har varit
en mycket torftig poolsommar.