Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

torsdag 5 augusti 2010

Försäkringskassan, kommunen och LSS. Individen då?

Jag läser i NA idag att Försäkringskassan i Örebro län är snålast i landet när det gäller assistansersättning. Här har också en större andel fått sin assistansersättning reducerad.

Ja, det här är ett område som alltid kommer att vara omstritt. Var och en som på något sätt berörs av LSS upplever sig i något skede fel behandlad och missförstådd. Detta påstår jag av egen erfarenhet. Att Försäkringskassan genom regeringens stramare lagstiftning och regelverk tvingats till en kundfientlig hållning är allom känt.

Ser i samma artikel Örebro kommuns ansvarige för LSS uttala sig. Om vad har jag svårt att förstå. Det är mest ett allmänt pladder utan genomtänkt strategi. Han skyller som kommunens representant på Försäkringskassans sätt att räkna om hjälpbehov till tid och dessutom på staten som vältrar över kostnader på kommunen. Ett inte speciellt adekvat resonemang just i detta sammanhang. Kommunens sätt att räkna stöder sig på något som kallas ADL-taktonomi och beskrivs som en snarast exakt vetenskap.

Jag vet vad denna ADL-taktonomi innebar när jag själv utsattes för den för c:a 10 år sedan. Det innebar att en person skulle klocka mig exakt på sekunden i alla de göromål jag som människa hade under ett dygn. Redan då såg jag detta förfarande som oetiskt, kränkande och vilande på en intelligensnivå under noll.
Självklart tillät jag inte denna förnedrande behandling.

Som sagt, 10 år har gått men inte mycket synes ha förändrats. Stackars människor som är i behov av assistans och stackars människor som jobbar med dessa frågor och tror på vad dom gör. Snarast tragiskt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar