Konstafton

Efter middagen i söndags så hade Erik och Alice uttryckt önskemål om att få måla. Det blev till slut så att vi alla fyra deltog i målarskolan denna gång.  Förra gången deltog inte jag, men nu var det dags även för mig. Riktigt roligt tycker jag att det var och att Erik och Alice uttryckte särskild uppskattning över min medverkan gladde mig extra så klart. 

Bra färger förhöjer upplevelsen.

Alice och Erik koncentrerade på uppgiften.

 Fr v. Alice, D, jag, Erik.

Vi avslutade med att berätta om vad vi haft i tankarna när vi färdigställde våra alster och det ledde till synnerligen intressanta samtal. Vi enades om att ha en ny konstafton nästa gång Erik och Alice kommer till oss. 

Finbesök igen

Den här helgen har vi haft finbesök igen. Erik och Alice har varit hos oss då pappa Marcus och mamma Maria firat 10-årig bröllopsdag i Brighton. Varför Brighton? Jo, dom bodde och arbetade där innan Erik kom till världen så därför därför betyder Brighton nåt speciellt för dom.

När Erik och Alice är hos oss så brukar alltid Farmor få hjälp med lite göromål, så oxå denna gång. Det blev bl. a. en lång skogspromenad då dom tack vare Eriks uppmärksamhet lyckades hitta kantareller som tyvärr mest lyser med sin frånvaro i år. Efter det blev det matbrödsbak och igår kom den stora insatsen. Då fick Farmor hjälp att tömma vedboden  för att få plats med den ved som finns i de två runda vedstaplarna som står bredvid vedboden. Genom den hjälpinsatsen besparades D några dagars ensamt slit med veden.

Vedboden på väg att tömmas.

Och undan går det.

En av staplarna ska nog få plats i vedboden.

Erik och Alice samarbetar bra.

En fikapaus i växthuset är välförtjänt.

Sigge finns så klart i närheten.

Liksom Osborne.

Alice sprudlande glad,
Erik mera sammanbiten.

Alla är nöjda när vedboden är tom.

En av Emmas "gräsmattetomater" 
har fått plats vid vedboden.

Årstidsskiftning

Det kommer förvisso ingen post på lördagar, men
med Postnord  kan man aldrig vara säker.

På hemväg gör sig hösten påmind.

Men, visst är det fortfarande sommar.

Klippdags

Nu när vi äntligen fått rejält med nederbörd så har oxå gräset börjat växa igen. D klippte ju senast och hon har fått blodad tand så nu var hon fast besluten att klippa igen. Hon vill lära sig behärska klipparen så att hon känner att hon klarar av att klippa alla gräsytor. Ett så lovvärt initiativ vore det osmart av mig att ifrågasätta. Än mindre anledning till ifrågasättande finns då D klippt färdigt eftersom det är minst lika snyggt klippt som när jag själv klippte eller när vi köper tjänsten.

Sammantaget så är det svårt för mig att anföra argument emot att D klipper även om jag har sådana. T ex tycker jag att D:s schema redan är fulltecknat och att det måste finnas gränser även för vad hon hinner/orkar med. Men, sånt biter inte på D.

Nu har D ställt in stolen så att hon bättre
når pedalerna.

Det är lite trixigt att klippa nere vid stora rabatten, 
men bra blir det.

Total koncentration.

Minsann tror jag inte D gillar att susa fram
på klipparen.

Bättre kan det inte bli.

Apropå klipp. Vilket klipp Östersund gjorde när dom igår via 2-0 mot PAOK Thessaloniki avancerade till Europa Leagues gruppspel. Imponerande. Årets fotbollsprestation i Sverige, utan tvekan. Utförd av ett lag från Jämtland. Smaka på den ni!
Nu kan vi väl påstå att Norrlandsfönstret är öppet på vid gavel.

Från div. 2 till Europa League på sex år.

Inga träd växer till himlen

Häromdagen skrev jag ett inlägg under rubriken växtkraft, men även om det mesta frodas här på Getingstorp så finns det oxå sånt som inte klarar av tillvaron här. 

Ett exempel på detta är mitt olivträd som jag fick när jag fyllde 60, för drygt 7 år sedan. Trots att det tagits väl om hand, fått komma in i garaget på vintrarna och fått en specialbyggd låda att växa i, så har det nu gjort sitt. Olivträd är uppenbarligen inget för våra breddgrader.

Som Grekgubbe så är det ändå med viss tillfredsställelse jag kan nedteckna  olivträdsägare i mitt CV.

Sin sista sommar har olivträdet
omgivits av indiankrasse.

En favorit

Min favoritvy på väg hem från postlådan. 
Himlen visar sig i så olika skepnader just här.

Växtkraft

Att D har växtkraft i sina odlingar har du säkert redan konstaterat. Ibland  tar dock växtkraften oanade vägar som du ser på bilden här nedan.

Sånt händer i en levande
trädgård.

Veckans fisk

Söndag innebär inte sällan fisk till middag, så oxå igår. Det blev smarrig torsk med tomat, receptet något modifierat av D. Vad som däremot var annorlunda denna söndag var att måltiden  intogs inomhus. Minsann börjar inte hösten göra sig påmind.

 En rätt som levde upp till namnet.

Veckans köksbordsarrangemang består av vackra
och nyttiga rönnbär. Ett hösttecken.

En av årets höjdpunkter

Igår var det så dags för en av årets höjdpunkter på Getingstorp. Dags att äta surströmming.  Vädrets makter stod oss bi så det var inga problem att ta sig ut till växthuset där denna måltid alltid avnjuts. 

Det blev Oskars surströmming i år och den får gott betyg av mig. D åt färska kräftor fiskade i Hjälmaren och där blev det toppbetyg. Det blev en på alla sätt lyckad afton.

Där borta bjuds det visst på läckerheter.

Välkommen!

Jag tar som vanligt sidoingången.

Inbjudande dukat av D .

Nu är det bara surströmmingen som fattas.

Där ligger de silverglänsande läckerheterna och
sprider sin omisskännliga doft.

Så nöjd jag är då surströmmingen och 
vederbörliga tillbehör finns på bordet.

Äntligen dags.

Sigge och Osborne var så klart med.

Det var en vacker afton på Getingstorp.

Finbesök igen

Igår var Liv på besök igen, utan vare sig mamma eller pappa då mormor hämtade henne. Hon verkar gilla att vara på Getingstorp med mormor och morfar. Det är ju perfekt för alla när mamma och pappa kan behöva lite egentid.

Det har blivit min huvuduppgift att ge Liv mat och det är ju rätt tacksamt eftersom hon verkligen gillar mat. Det borde innebära att jag ligger rätt bra till hos henne även om vi inte kan göra så mycket annat tillsammans.

Liv och mormor myser i trädgården.

Det är mysigt på Getingstorp tycker Liv.

Nu börjar det bli dags för lunch.

För Liv öppnas alla dörrar.

Sigge går ut när Liv kommer.

Närmare den efterlängtade lunchen.

Livs Getingstorpsstol är på plats.

Blir det nåt käk morfar? Jag är hungrig nu!

Efter lunch och en tupplur blev det bad
med mormor.

Den tredje torsdagen i augusti

I fjol blev det Röda Ulven. Vi får se vad det
blir på lördag.

Rubriken syftar på att det till 1998 var lagstadgat att surströmming inte fick börja säljas förrän den tredje torsdagen i augusti. 
Men, tiderna förändras och från 1999 så är det inte längre så eftersom det inte längre finns något livsmedelshygieniskt motiv för en sådan bestämmelse. Strömmingen blir lekmogen vid olika tider längs Norrlandskusten och inläggningen blir därför klar vid olika tider.

Så härligt var det dukat i växthuset i fjol.

Det här med surströmmingspremiär lever dock kvar, så även hos mig. I år skjuter jag dock två dagar på intagandet av denna delikatess. På lördag kommer surströmming att stå på bordet i växthuset på Getingstorp. D som solidariskt provat surströmming några gånger med mig avstår numera och i år blir det kräftor för hennes del. Jag återkommer med en rapport från lördagens högtidsstund.

JAS-jobbet fortskrider

I förrgår avbröt D beskärningen av våra häckar då vi fick badbesök av Erik och Alice med föräldrar. Eftersom D stängt av den lockande och undergörande bergvärmetillförseln till poolen så var temperaturen  inte behagliga 28 grader utan endast 20. Det fick till följd att det bara var Erik och Alice som dristade sig till att bada. 

Igår avslutades häckbeskärningen med det sista på syrénhäcken och därtill lade D en omgång med röjsågen  i tomtens utkanter. När regnet upphör återstår att städa bort klipp och kvistar, men det får bli en annan dag. Det tar sin rundliga tid att underhålla Getingstorp.

20 grader i poolen. Då blev det var bara
Erik och Alice som badade.

Nu är syrénhäcken prydlig värre.