Inskolningen fortskrider

Leisha börjar så sakteliga komma in i familjen och våra rutiner. Från början var hon nog rädd och därför ettrig och stingslig. Nu har hon börjat acceptera även Sigge och dom kan samsas i samma rum. Sigge har återgått till att sova i sovrummet även om Leisha är där vilket får betecknas som ett stort steg framåt. Mat och toavanor fungerar för dom båda så det ser lovande ut för att Leisha kommer att bli kvar hos oss. Nelson lufsar på i sitt eget tempo och låter sig förstås inte störas av ännu en familjemedlem.

Höststämning

Dimma, höst, oktober. Ja, det är nu det. Bara 6 månader kvar. Ja, till 1 april.

Legendar är ett kraftfullt ord

Inte många förtjänar att kallas legendar, men en som jag tycker gör det lämnade tidigt i morse jordelivet. Sven Tumba, den störste av Sveriges hockeyhjältar genom tiderna. En riktig lirare i allt han företog sig.

Slut för i år

Förvisso är det 3 månader kvar av året men igår så genomförde jag årets sista gräsklippning och idag ska jag åka omkring på min elscooter och bara njuta.

Rosenbersån har fått sin rabatt omgrävd och breddad denna vecka så att rosorna ska få utrymme att växa sig ännu praktfullare nästa år. Dessutom underlättar den breddade rabatten för mig när jag klipper gräs. Ingen risk att jag skadar rosorna längre.

Gräsmattan på denna sida huset, ner mot stenmuren, var tidigare gles och torftig men efter några års omvårdnad så börjar den nu vara lika frodig som övriga gräsytor.

Växthuset har tjänast ut som måltidsrum för i år. Närmaste halvåret blir byggnaden till höger i bild i stället flitigt besökt. Där har vi nämligen vår vedbod.

Igår fick jag fått hjälp att spola av och rengöra klipparen som nu gått till vintervila. Om 7 ½ månad så är det dags igen.

Trädgården förbereds för vintervila

Så är då den tiden kommen när det obevekligen är så att sommaren är slut och sena måltider i växthuset inte längre är att tänka på. Ja, inte i år vill säga, men nästa år så är det dags igen. Det är härligt att alltid kunna hitta motivationsskapande faktorer.
Denna vecka har vi hjälp med de fysiskt krävande höstsysslorna. Själv åker jag mest omkring på elmoppen och pekar och instruerar och njuter ju mera vinterförberedd trädgården ter sig.

Röjsågen har sett till att frigöra stemuren så att jag , när jag i helgen gör årets sista gräsklippning, kan köra riktigt nära och trädgården kommer då att te sig som allra mest välansad.

Lite grävarbete hör förstås hösten till. Här är det häcken nedanför växthuset som fått en rymligare bädd att växa i. Att med spade gräva en enkel rabatt tillhör de sysslor jag saknar allra mest att inte längre kunna göra. I min krafts dagar älskade jag kroppsarbete.

Att se vad som ska/kan göras men själv inte kunna göra det är tveklöst en av de största avigsidorna med att vara handikappad. Jag kan dock tänka, fundera, planera och skissa på kommande projekt och fiffiga lösningar i trädgården. Detta i sin tur leder till många livgivande samtal mellan D och mig. Extra livgivande eftersom D oftast ligger ett antal steg före mig när det gäller planer och projekt. Jag kan väl påstå att det jag tappat i fysisk rörlighet, det har jag i motsvarande omfattning tillägnat mig i mental och intellektuell rörlighet. Så sammantaget är min tillvaro inte sämre än förr, den är minst lika bra eller t o m bättre.
Poolen, inte speciellt saknad av någon, kläs i vinterskrud.Min elbil kommer förstås till stor nytta i trädgårdsarbetet.

Sverige står sig starkt

Om man mäter ett lands rykte bland 42.000 tillfrågade över hela världen så kommer Sverige på andra plats efter Kanada. Detta enligt den internationella organisationen Reputation Institute som har rankat 50 länder.

Finns då något särskilt intressant med denna mätning? Ja, utifrån dagens situation så är det månne bl. a. att Grekland placerar sig före USA.

Att Sverige tappat förstaplatsen sedan den senaste mätningen ska väl inte tas alltför allvarligt.

Det ska bli intressant att se om det slås några politiska mynt av denna undersökning.

Reputation Institute = Ryktesinstitutet låter inte alltför förtroendeingivande. Säger man i stället Anseendeinstitutet så låter det genast bättre. Kom sedan inte och säg att val av ord inte är viktigt.

Ring SOS Alarm - om du vågar

Det synes inte finnas någon ände på tragedierna där SOS Alarm har "felbedömt" samtal från svår sjuka människor som sedan avlidit till följd av dessa tragiska misstag.

I vanlig ordning så är svaret från ansvariga på SOS Alarm följande:
-  Vår bedömning är att operatören agerat helt korrekt.
Hur länge ska detta spel med människoliv få fortgå?

Ödesmättad dag idag - Igen

Idag tar jordens resurser slut. Dessutom sias idag om dyster utveckling för framtida pensioner i Sverige.

Det är ingen hejd på gråvädersstämningen i dessa dagar. Utöver det nämnda så diskuteras på allvar att USA skulle kunna nödgas inställa sina betalningar. Att Grekland sedan länge befinner sig på fallrepet är väl känt. Grekerna som idag kan drabbas av ännu ett dråpslag då den förhatliga fastighetsskatten kan bli verklighet.

Inget konstigt med allt detta egentligen för vi kan ju inte alltid få vad vi vill ha och ska aldrig räkna med att få vad vi lovats. Några tröstens ord i denna stund kan vara:
- Framgång är att få vad man vill ha. Lycka är att vilja ha det man får.
Når vi inte framgång så får vi alltså nöja oss med lycka. Helt OK tycker jag.

En färgklick kliver av

Jag ser att polisprofessorn Leif G W Persson slutar jobba och går in i en pensionärstillvaro. Så stillsam torde den inte bli då han näppeligen kommer att hålla sig undan i samhällsdebatten.

Ibland har hans deltagande i debatten haft smått fåniga förtecken som t ex när han och Björn Ranelid stridit om platsen högst upp på tuppens stege. Något som jag berört i tidigare inlägg.

Säga vad man vill om Persson, en färgklick har han varit och visst har han satt avtryck i tillvaron. Inte minst när han recenserat polisens arbete i omskrivna fall. Det känns säkert skönt för en del inom Polisen att han nu kliver av. Synd bara på dom cold cases som han var satt att sprida nytt ljus över.

TV-programmet "Efterlyst" där han under lång tid deltog som expert och Hasse Aros bisittare tappade oerhört i kraft när han slutade medverka . Hans släpiga tal och till synes av ointresse präglade framtoning kanske inte alltid verkade så expertmannamässigt men kunskapsskapande och underhållande var han. Som det brukar heta, "man saknar inte kon förrän båset är tomt".

Nelson och D på skogspromenad

Nelson och D gick idag på en av sina skogspromenader och kom tillbaka med en av skogens gåvor. En korg med trattkantareller. Lägg märke till att Nelson har sin svampplockarscarves på sig.
Här har denna läckerhet mellanlandat på en bänk i köket innan det är dags för torkning.

Torkar gör de på en av D specialdesignad torkställning bestående av träbockar och myggfönster.

Provboende gäst

Saras söta katt, Leisha, bor på prov hos oss. Hon ska få en möjlighet att bo på landet i s f lägenhet i stan. Vi ska testa nån vecka så får vi se hur det går. Hon är kelig och go mot D och mig och vill absolut vara i vårt sovrum nattetid. Övrig tid håller hon sig för sig själv. Denna nyhet har inneburit att Sigge bytt nattkvarter och sökt sig andra sovplatser i huset.
Sigge och Nelson har noterat nykomligen. Men accepterat? Nja. Nelson bryr sig inte mycket och är nöjd med att inte bli störd när han ligger och vilar. Sigge ser till att hålla sig nära husse, matte eller Nelson och låter Leisha hållas. Tills vidare.

Vi vill ju gärna att Sigge och Leisha blir kompisar och kan närma sig varandra utan avståndstagande läten. Som sagt, vi får se hur det går. Det blir väl så att Sigge och Nelson får ha sista ordet.

"Eget litet bo ger den bästa ro"

Den här vackra bonaden fick jag i present av D här om dagen. Den hänger nu i köket bredvid min plats. Det skulle lika gärna kunna stå Getingstorp på grinden. Det enda som saknas på vårt Getingstorp är flaggstången. En sån skulle vi nog haft om det inte varit så att jag är "enarmad" och vare sig kan hissa eller hala flaggan.

D gjorde mig uppmärksam på en egenhet med bonaden. Eftersom flaggan står rakt ut så måste det blåsa en vind. Hur kan då röken ur skorstenen gå rakt upp? D säger att just detta fenomen ingick i skolmognadstestet när hon var liten. Det har jag i så fall glömt.

Spännande fredagsmåltid

Kikärtsbiff med ugnsrostad potatis och morotstzatziki.

Slag under bältet?

När Centern har partistämma och vill ha fokus på partiledarskiftet och Centerns framtida politik så passar folkpartiledaren Jan Björklund på att stjäla uppmärksamhet genom att ifrågasätta en tidigare energiöverenskommelse mellan Allianspartierna.

Medvetet eller inte och vad är det eg. syftet med utspelet? Jag tycker inte att det är så mycket att uppröras över även om jag inte har mycket till övers för Björklund och hans manér. Vi kan väl konstatera att politiken blivit allt smutsigare där det inte går att förvänta sig någon form av heder eller "gentlemannabeteende". Får man chansen så klipper man till, somliga snarare än andra.

USA dödar vidare

Jag har i tidigare inlägg berört dödsstraffet i USA. I morse var det dags igen då den för mord dömde Troy Davis blev den 35:e personen att avrättas i USA 2011. Denne fånges skuld eller oskuld kan jag förstås inte veta något om, men det borde när det gäller dödsstraff inte få finnas det minsta tvivel i skuldfrågan. Just i detta fall synes tvivlen ha varit åtskilliga.

Så blasé är vi

Ja åtminstone vi som bor i Sverige, så blasé så att internationella fredsdagen inte ens bevärdigas den minsta lilla notis i pressen.

Internationella fredsdagen som infaller varje år den 21 september. Det är en av FN:s internationella dagar, instiftad för att vädja till världens länder om ett 24 timmar långt eldupphör samt ickevåld åtminstone en gång om året. Människor över hela världen ombedes också att deltaga i en tyst minut mitt på dagen.

Viktigare en dag som denna är att Saab-såpan får nya rubriker då hovrätten nu sagt ja till en rekonstruktion av Saab. Vem /vilka tjänar mest på att såpan och pinan får fortsätta ytterligare tre månader?

Att internationella fredsdagen förbigås med tystnad säger väl oxå en hel del om FN:s ställning idag.

Brottande kompisar

Inte lätt att urskilja vem som är vem på denna bild. Då kan jag tala om att det är Saras hund Ville och vår katt Sigge som brottas. Dom har blivit riktiga dödspolare och har hur kul som helst så snart dom träffas.

Läkemedelsbehandling vid ADHD

För ovanlighetens skulle ser jag en artikel som talar i positiva ordalag om läkemedelsbehandling vid ADHD.
Det som annars skrivs på detta område är ofta ovederhäftiga artiklar där man gärna likställer läkemedelsbehandling med fri förskrivning av narkotika.

Bra är att det i artikeln oxå lyfts fram att läkemedelsbehandling i sig inte är allenagörande. Den behandlingen behöver åtföljas av någon form av terapeutisk hjälp.

Det var ett j..la tjat om gräsklippning

Ja, det kanske du tycker om du läste mitt inlägg igår. Men , nu är det bara så att gräsklippning är viktigt för mig.
När jag idag tittar ut över gräsmattorna så är jag extra nöjd med gårdagens insats. Detta eftersom det regnat ymnigt både under natten och morgonen. Det innebär att hade jag inte klippt igår så hade jag fått vänta till nästa helg och då hade det både sett tråkigt ut och krävt betydligt mera arbete för att tugga sig igenom det frodiga gräset.

Jag klipper bara gräs när D är hemma eftersom jag behöver hjälp när något oplanerat händer, t ex när jag får bensinstopp.

Mot slutet

En något ödesmättad rubrik, men inte så farligt som det låter. Det som åsyftas är gräsklippningssäsongen som går mot slutet. Efter helgens klippning så är det nog bara en gång kvar.Det blir nästan på dagen samma avslut som fjolåret. Tråkigt tycker jag eftersom gräsklippning är en av de få trädgårdsysslor jag fortfarande klarar av. Detta tack vare att jag lärt mig att ta mig upp på och köra åkgräsklipparen. Det innebär att det som för många är ett påtvingat måste för mig är ett rent nöje.När gräset växt sig så här långt och frodigt är det dags för några timmar på åkgräsklipparen.