Nu händer det saker

Konstigt vore det annars, för alltid händer det väl nåt, eller hur? Vad jag menar är att trädgården nu äntligen förstått att det är sommar och det växer och prunkar både i och utanför växthuset. Trots knappt tvåsiffrig temperatur när jag gick upp i morse. I vilket fall känns det smått märkligt att behöva fleecetröja för att klara en vända i trädgården den 10 juli.

Här händer mycket just nu.

Mustigt grönt.

Den ståtliga plymspirean viker ner sig för det myckna
regnandet, men den reser sig snart igen.

Det här med Grekland

Idag är första dagen på länge som inte Grekland står överst på tidningarnas löpsedlar. Vad kan då vara lämpligare än att jag publicerar det "Greklandsinlägg" som jag filat på en tid.

Mitt älskade Grekland som jag vill se det.

Jag är en stor Greklandsvän. Jag besökte landet första gången 1976 och kom sedan nästan årligen i 25 års tid att återvända. Min första resa var till Rhodos och min sista Greklandsresa gick till Skiathos 2001.

Jag lärde mig att älska landet, vanorna, traditionerna, maten och dryckerna och inte minst det grekiska folket. Jag benämns i familjekretsen ofta "Grekgubben" just för min fäbless för Grekland och det grekiska.

Det här inlägget om Grekland skrev jag i juni 2011. Det skulle jag lika väl kunnat skriva idag.

Det sprids, inte minst i dessa dagar, ett antal myter om det grekiska folket. De sägs vara lata fifflare som bara glider fram i tillvaron. Jag älskar Grekland och har  aldrig upplevt grekerna på de sätt som de idag beskrivs. Tvärtom har jag alltid upplevt  grekerna som strävsamma och oerhört vänliga med en gästfrihet jag aldrig mött annorstädes. Det kan därför vara på sin plats att skjuta några av vandringssägnerna i sank.

Så här ha den nuvarande utförsbacken sett ut enligt SvD Näringsliv.

Efter en utförsbacke följer, förr eller senare, en uppförsbacke. Hur ska Grekland klara av den?

Jag tycker att de pågående förhandlingarna börjar anta ett löjets skimmer  med lock och pock och hot från båda sidor. Deadline staplas på deadline och EU:s potentater synes sälja klippkort till möteskarusellen. En karusell som väl rimligen även den är förenad med kostnader.  Jag kan inte påstå att EU-bygget imponerar på mig.

Till den här bilden bidrar, enligt min mening, att EU talar med  kluven tunga.

Den grekiska flaggan och EU-flaggan vajar i otakt.

Premiärministern Alexis Tsipras å sin sida fortsätter genom sin något nonchalanta framtoning att odla föreställningen om grekernas "kulturella överlägsenhet". Grekland må vara Västerlandets vagga, men kan inte fortsätta leva på sina antika förfäders insatser för den europeiska civilisationen. Likväl kan övriga Europa inte stå i evig tacksamhetsskuld till Grekland.

Som jag ser det har grekerna ännu en gång blivit blåsta av sina förtroendevalda.

EU-kedjan är inte starkare än sin just nu svagaste länk, 
Grekland.  Vad händer med EU-bygget om kedjan brister?

Så var det dags igen.

Äntligen! Jag torde nog vara rätt ensam om att utbrista det när det är dags att klippa gräset. Igår var det dags igen. Behagligare temperatur, svag vind och uppehåll gjorde insatsen mera uthärdlig denna gång. Uthärdlig? Jag menar förstås lustfylld.

Dessutom tog det kortare tid , 2 tim 45 min. jämfört med 3 tim 15 min. Detta fastän jag tog en fikapaus med D. Det var nog avsaknaden av en sådan som gjorde mig så mör efter den förra klippningen.

Känslan dagen efter gräsklippning är en mycket angenäm "dagenefterkänsla", mycket bättre än den "dagenefterkänsla"  det grekiska folket hade i förrgår. Dagen efter glider jag runt i huset, tittar ut och konstaterar för femtioelfte gången att: "så här fint har det aldrig tidigare varit".  Smaka på den du ! Än angenämare blir det när regnet idag öser ner och klippning därmed omöjliggörs för en tid.

Blir det då aldrig tråkigt att susa fram på klipparen undrar du berättigat? Nej, faktiskt inte. Eftersom tomten är på nästan 5000 m² så kan jag variera turerna och hela tiden hitta nya upplägg. Ska jag börja på framsidan eller på baksidan?, ska jag börja eller sluta nere vid postlådan? Ska jag klippa runt komposten, bakom verkstan, utanför gärsgårn vid poolen,  upp mot vedstaplarna? etc. 

Som du ser, det är många överväganden att göra, många beslut att fatta. Gräsklippning är ingen syssla att ta lätt på. Nej, den kräver ett seriöst anslag. Åtminstone när den, som i mitt fall, är den enda praktiska trädgårdsuppgift jag klarar att utföra.

När jag läser igenom detta inlägg så förstår jag än mera innebörden av benämningen nörd.

Här har jag parkerat för fikapaus.

Jag älskar blommande lavendel.

29 juni - 12 juli 2015.

Vad händer då?

Jo, då spelas Wimbledon.

På gräs som bekant. 

D sköter finputsningen med röjsåg/trimmer.
Finputsningen som tillika är grovgörat.

Regnet, det bara öser ner. Men, vad gör det när allt
är nyklippt.

Det blir inte alltid som jag tänkt mig

Det är inte bara ute i trädgården det
blommar vackert.

Jag satt och filade på ett inlägg om Grekland och grekerna, men fastnade i en tankebana som jag tyckte ledde mig i "fel" riktning så därför handlar dagens inlägg om nåt helt annat. Fjärran från den grekiska oredan som jag  säkert återkommer till. Eller inte.

Så sommar det är så poppar det upp vintertankar hos mig ibland. T ex. när D köpt fina svenska jordgubbar och börjar koka jordgubbssylt till vinterlagret. Då förs tankarna till härlig jordgubbssylt i frukostyoghurten under mörka vintermornar.  Det gäller att hitta ljuspunkter även i den av mig numera illa omtyckta årstiden vid namn Vinter. Då Sigge och jag går i ide.

Jordgubbssylt på gång.

Jag hoppas att jag inte förstörde din dag genom denna långsökta påminnelse. För att återföra dig till sommarkänslan så bjuder jag på bilden nedan.

I lördags var det 28,4°C, i söndags 29,3°C i poolen.

Smått och gott från veckan som gått

Eftersom vi har så stor tomt så finns alltid en plats för alla önskemål. I den värme som rått den gångna helgen så efterfrågas ibland skugga och då fixar vi det förstås. Jakten efter skuggiga platser resulterade i ett antal  "liteavvarje-foton" i detta inlägg. 

Just nu sitter jag och njuter av att ett strilande regn behagat sänka sig över Getingstorp under förmiddagen. Precis vad som behövdes. Nu hoppas jag på uppehåll någon av de närmaste dagarna så att jag får ta mig an gräsmattorna igen. 

Växtligheten i trädgården kommer nog att explodera i veckan som kommer. Bl. a. hoppas vi få ta upp årets första egenodlade potatis och avnjuta till lunch på någon av våra uteserveringar.

En av våra uteserveringar.

Med utsikt mot Kilsbergen.

Nästa vecka är det nog dags för egenodlad potatis.

Smidigt med serveringsmöjlighet via ett köksfönster.

Sill och potatis, en klassisk svensk sommarlunch.

När D badade igår var det 29,3°C i poolen.

Efter lunch bjuds skugga även här.
Sigge gillar utkiksplatsen på trappan.

Här samsas sockerärter för första gången
med tomater.

Det är en stor rikedom att ha en så ståtlig
björk på tomten.

En osttallrik kan vara ett utmärkt måltidsalternativ en
sen sommarkväll i växthuset.

När solen dalat igår kväll blev det till att
grilla halloumi.

Därtill tabbouleh, tzatziki, sallad och väl kyld Retsina.
Då sände jag en tanke till Grekland och grekerna
på deras svåra dag.

Ett tänt ljus en varm sommarkväll skapar
extra stämning i växthuset.

Det är både härligt och vackert när solen tar adjö efter en
tryckande het sommardag.

Poolpremiär för D

Igår så blev det äntligen välförtjänt poolpremiär för D .

Äntligen!

Ljuvligt!

26,1°C, helt ok badtemperatur.

Bbb

Rubriken står så klart för Barnbarnsbad. Igår kom Erik och Alice med mamma Maria och Eriks kompis Melker på badbesök. Så befriande det är att se när barn leker och har roligt åt det där allra enklaste. Stoj, skratt, bullar, läsk och jordgubbar vid en pool på Getingstorp. Mycket mera svensk sommar kan det inte bli. Jo, så finns oxå de där irriterande bromsarna som bits och suger blod. Visste du förresten att det är honan som suger blod, hanen "dansar".

Alice ställde följande fråga till mig: "Heter det brons eller broms"?  "Det heter broms, M som i Mamma", svarade jag.Tänk så adekvata frågor barn ställer.

I morgon borde det oxå vara dags för D:s badpremiär.

Efter några timmars bad blev det lunch
i äppelträdets skugga.

Poolpremiär

Så blev det då äntligen dags för badpremiär, men det blev inte D som premiärbadade, det blev Sara och Per. Ryktet om att poolen öppnats har förstås spridits inom familjen så idag kommer barnbarnen Erik och Alice med mamma och en kompis hit för att bada.

D putsar till pooldäcket inför premiären.

Den "nygamla" soffan och växterna gör sig bra där i hörnan.

Inbjudande, eller hur?

Utsikt mot Kilsbergen.

Premiärbadarna.

Från Örebro flygplats på väg till ? 
Perfekt badväder som synes.

Sommarkväll

Nu när den efterlängtade värmen kommit så håller jag mig undan dagtid och kommer fram först på kvällningen när solen dalar och det bjuds skugga med ändå försvarliga  20°C vid 21-22 tiden på kvällen. Då kan jag sakta glida omkring på min elmoppe i trädgården och notera vad som hänt det senaste dygnet. Allt medan D ser till att all växtlighet får nödvändig bevattning inför natten. En stund i växthuset för stilla samtal ser vi oxå till att hinna med innan det är dags att avsluta dagen.

Pionen blommar svulstigt.

Inne i plymspirean surras det friskt.
Humlornas favorittillhåll.

Schersminen sprider ljuvlig väldoft.

Livsstärkande bevattning igång.

Där under vilar dagens gurkor. Inga flera
köpegurkor denna säsong.

Här kommer snart tomater av varierande sort och färg.

Även hallonhäcken och  det kombinerade bön- och
tomatlandet får en livgivande bevattningsomgång.