Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.
Visar inlägg med etikett Sollefteå kommun. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sollefteå kommun. Visa alla inlägg

fredag 14 september 2012

Grundlurade? - Halleluja!


Hallstaberget med hotell, skidbackar, skidstadion, hoppbackar etc.

Det beramade hotellprojektet Hallstaberget i Sollefteå omges av allt mera tveksamheter. Det senaste inslaget är att hotellentreprenören  Stefan Karlsson lyckades sälja in projektet till ansvariga lokalpolitiker vid en träff som snarast kan liknas vid ett väckelsemöte.  Tillräckligt många blev frälsta för att Sollefteå kommun skulle köpa allt med "hull och hår."( så har Karlsson själv beskrivit sin insats ).

Stefan Karlssons koncept att erbjuda ett 5-stjärnigt hotell men bara ta betalt för 3 stjärnor för att ge vanligt folk möjlighet att uppleva lyx låter i mina öron något tunt. Jag tror inte att man kan bygga ett hotellprojekt i Sollefteå på vanligt folks längtan efter uppnåelig lyx. En på sikt solid bas måste utgöras av intresse från näringslivet  nationellt och stora publikdragande evenemang.

Då jag växt upp i Sollefteå och själv minns hotell Hallstaberget som en het potatis redan när jag flyttade därifrån för 40 år sedan så kommer jag intresserat att följa fortsättningen av denna sorglustiga historia.

Mitt i allt detta så tycker jag förstås ändå att det vore roligt om ett sånt här projekt lyckades. Det behöver Norrland och glesbygden.

torsdag 13 september 2012

Rätt tänkt av Sollefteå kommun

Vallänge
Äldreboendet Vallänge blir kvar.
Mina senaste inlägg har handlat om företeelser i Sollefteå kommun där jag växte upp och varifrån jag flyttade för 40 år sedan. Jag har särskilt berört äldrevården i Sollefteå och speciellt äldreboendet Vallänge och dessutom har jag försökt syna hotellprojektet Hallstaberget.
Jag hann oxå med att skicka en protestskrivelse till ordföranden i vård- och äldrenämnden angående Vallänge och precis som jag önskade så har Sollefteå kommun nu beslutat att behålla Vallänge i sin nuvarande form. Oaktat om min skrivelse haft någon som helst inverkan så är det ett mycket glädjande beslut. Glädjande för min mamma och övriga som bor på Vallänge och därmed oxå glädjande för mig.  Jag hoppas att detta beslut kan bidra till en fortsatt debatt om äldreboendens storlek. Ska man satsa på boenden av Vallänges storlek, 12 permanenta + 2 korttidsplatser, som gagnar verksamheten och präglade av lugn och harmoni är bra både för boende och personal eller ska man satsa på stora kostnadseffektiva boenden, minst 30 platser,  präglade av stress och anonymitet för både boende och personal.  Kort sagt, ska man satsa på kvalitet eller kvantitet?  Den här debatten pågår  oxå i skolan där vi vet att mindre klasser skapar bättre förutsättningar för en bra verksamhet. För mig är valet givet och jag tror att de flesta av oss är beredda att ta en högre kostnad för att prioritera barn och äldre.

I vilket fall så är detta en glädjens dag, mera än vad som brukligt är.

onsdag 12 september 2012

Sollefteå kommun under lupp

Sollefteås kommunalråd Elisabet Lassen ger inte mycket för Svenskt näringslivs kommunrankning.
Elisabeth Lassen (S). Kommunalråd i Sollefteå.
Hotell Hallstaberget.


Elisabet Lassen och Stefan Karlsson utanför hotell Hallstaberget
Kommunalrådet Lassen och hotellentreprenören Karlsson vid entren till "skötebarnet".

Mitt nyvunna intresse för vad som försiggår i Sollefteå kommun började med mitt förra inlägg om äldrevården. Där berörde jag bl. a. Hotell Hallstaberget, en såpa som pågått i 50 år och nu är på väg mot "nya höjder". Jag kommer via Mittnytt att följa den sorlustiga historien om hur kommunala företrädare satt sig i knät på hotellentreprenören Stefan Karlsson. Karlsson säger själv att han sålt in projektet med hull och hår till kommunala politiker samtidigt som han säger att han nog själv inte skulle vågat göra denna satsning med kommunala pengar.
Nu lever han i stället ut en hotellentreprenörs dröm. Han bygger ut och bygger om hotellet som han själv vill, men Sollefteå kommun betalar.
Jag ser att kommunen på sin hemsida lagt in ett genmäle med förtydliganden efter  Mittnytts granskning. Det är förstås lovvärt att t ex alla handlingar rörande Hallstaberget visas men bara för att en upphandling görs i enlighet med lagar och regler så behöver den därför inte vara affärsmässigt försvarbar.
Jag skulle vilja se en grundlig marknadsundersökning som visar planerad beläggning av hotellet och dess faciliteter. Vilka stora företag och evenemang har man redan kontrakterat?
I beslutsmotiveringen när anbudet tilldelades Hotell Lappland AB/Stefan Karlson skriver man följande: "Ett tänkt koncept är att hotellet skall totalrenoveras och byggas ut för att bli ett attraktivt hotell med matsal, spa och konferensutrymmen och därmed bli en "dragare" för besöksnäringen i kommunen." Ingenting annat än ett rent önsketänkande. Både naivt och pinsamt enligt mitt sätt att se saken. Därmed ett lotteri med skattemedel.

Apropå äldreomsorgen


Vallänge äldreboende i Undrom t v och Hotell Hallstaberget i Sollefteå t h.


Jag blev genom Anitas blogg uppmärksammad på ett TV-inslag på Mittnytt i förrgår . Det handlade om vad kommunerna gör med våra skattepengar. Denna gång synades Sollefteå kommun och särskilt äldrevården och äldreboendet Vallänge. Vallänge, där min 86-åriga mamma bor sedan i våras. När jag tittar på TV-inslaget så får jag dessutom se min mamma som jag inte träffat på 4 år då ingen av oss längre kan resa längre sträckor. Jag håller veckokontakt via telefon, kort och brev.
Vallänge är ett på alla sätt fantastiskt äldreboende som jag vågar påstå har givit min mamma ett nytt liv.

Efter att ha sett TV-inslaget så blev jag inte bara bedrövad utan oxå förbannad. När jag hör John Åberg (S), ordförande i äldrevårdsnämnden i Sollefteå kommun, tala om gamla människor i termer av "en ansamling platser", "en volym" och "kostnadseffektivitet" så förstår jag dock bättre de prioriteringar kommunen gör.
I TV-inslaget så sägs att Vallänge riskerar att läggas ner då kommunen måste spara 7 miljoner i äldrevården. Detta samtidigt som kommunen satsar 50 miljoner på "det 50-åriga problembarnet" Hotell Hallstaberget. Det ska genomgå en total makeover innehållande bl. a. nattklubb, spa och vinkällare. Här får du veta mera om projektet.
Dessutom har kommunen nyss byggt ett nytt badhus,  Aquaarena,  för 150 miljoner som kostar 15 miljoner/år i driftkostnader.

Visst, man kan inte alltid ställa en kommuns alla verksamheter emot varandra men nog rimmar det illa att man vill lägga ner kommunens kanske bästa äldreboende för att spara i sammanhanget futtiga 7 miljoner samtidigt som det görs satsningar på flera hundra miljoner.

Vallänge är ett äldreboende som jag känner till sedan min mormor bodde där och som jag redan då tyckte fungerade bra. Att Vallänge idag är ett mycket välfungerande äldreboende har jag fått åtskilliga bevis på. Vid mina kontakter möter jag alltid trevlig och positivt inställd personal som på alla sätt ger uttryck för att ha ett genuint engagemang i min mammas och övriga boendes välmående. Att min mamma dessutom mår bättre och säger att hon trivs förstärker förstås den positiva bilden.

För min mamma och alla äldre som bor i närområdet så hoppas jag att Vallänge får vara kvar. Det kunde t o m vara på sin plats med en extra satsning på Vallänge. Underskatta inte det välkända faktum att den viktigaste resursen på en arbetsplats är personalen.
Ibland säger man om arbetsplatser att "det sitter i väggarna" och då handlar det ofta om destruktiva beteenden och negativa traditioner. Då kan det t o m vara på sin plats att avveckla och låta personal starta om på andra arbetsplatser. På Vallänge däremot är det konstruktiva beteenden och positiva traditioner som sitter "i väggarna". Låt personalen fortsätta förvalta dessa unika inslag på plats.

John Åberg (S), ordförande i äldrevårdsnämnden i Sollefteå kommun, säger i det Mittnytt-inslag jag tidigare refererade till att man behöver ha c:a 30 platser på äldreboenden för att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet och att Vallänge med sina idag 12 permanent platser + 2 korttidsplatser därför inte är kostnadseffektivt. Som så ofta idag så talar beslutsfattare/politiker hellre om kvantitet än kvalitet. Äldreboenden finns väl i första hand för att  gamla människor ska kunna få en bra och trygg ålderdom, inte i första hand för att kommuner ska komma billigt undan. Eller som kommunen uttrycker det på sin hemsida: "Kommunens äldreomsorg ska inriktas på att äldre människor får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande". 

Ett förslag från mig, om man nu ändå står fast vid 30 platser på äldreboenden som det optimala, är att Sollefteå kommun bygger ut Vallänge till 30 platser. På detta sätt så bevarar man oxå de positiva traditioner som Vallänge av idag vilar på, traditioner som inte kan köpas för pengar. Dessutom tar man väl till vara på redan befintliga lokaler och får ett "kostnadseffektivt" äldreboende bra beläget i kommunen.

 

 

tisdag 10 januari 2012

Hip hip hurra!

Ja, det får jag utbrista till min mamma som fyller 86 år idag? Hon är fortfarande kvar på sjukhuset efter fallet den 14 december. Dock inte länge till. Nästa vecka så flyttar hon in i sitt nya boende, 2 rum och kök på ett serviceboende.
Jag är oerhört nöjd då jag lyckats lösa all knutar inför hennes nya boende och flytten dit. Jag har säkert haft ett hundratal telefon- och mailkontakter sedan den 14 december men är trots det vare sig trött eller besviken. Samtliga jag haft kontakt med har varit oerhört vänliga och tillmötesgående. Alla kontakter med personal i Sollefteå kommun, Sollefteå sjukhus och Solatum Hus&Hem AB har varit positiva och man har på ett prestigelöst sätt  mött mig och anammat förslag från mig och även köpt de lösningar jag kunnat presentera. Lösningar som gagnat alla berörda parter. Ska det då inte vara så här? Jo, i en ideal värld, men tyvärr är det alltför sällan som man får ett så positivt och engagerat bemötande.  Därför får oxå dessa företrädare för Sollefteå hänga med på rubrikens hip hip hurra! Det tycker jag att dom är värda. Det blir oxå hip hip hurra till släkt och snälla grannar där uppe i norr som sköter de praktiska arrangemangen runt flytten.

Den bästa presenten min mamma kunde få var när jag nu på morgonen kunde ringa och tala om för henne att allt är löst inför hennes utskrivning från sjukhuset och flytten till hennes nya hem.

Nu när allt är löst så känner jag inte av min begränsning när det gäller att vara praktiskt behjälplig. Det går faktiskt att hitta lösningar även om man som jag är 60 mil bort.