Kulturutredningen föreslår en rejäl ommöblering av de statliga kulturmyndigheterna. Rikskonserter delas och avvecklas. Kulturrådet mister sin bidragsgivande roll. I stället samlas allt statlig stöd till de olika konstarterna i en ny myndighet
(klassiskt utredningsförslag). Bidragsgivningen till scenkonst, musik, film, litteratur samt bild och form ska samlas i denna nyskapade myndighet. Blir Eva Swartz Grimaldi Generaldirektör då ? Eller kommer det att heta Kulturgeneral. Kanske återkommer den tidigare avsatta kulturministern Cecilia Stegö Chilò. I dessa ockulta boningar kan vad som helst hända.
Smaka på portalparagrafen för kulturpolitiska mål som lyder: "Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ska ges möjlighet att fritt utveckla sin skapande förmåga." Puh ! Kulturbyråkrati på hög nivå. Vad detta i verkligheten betyder är upp till din fantasi att utröna.
Visst står det " fritt utveckla sin skapande förmåga". Härligt , då ska jag bli konstnär. Levnadskonstnär. Jag måste snarast rekvirera blanketter för bidragsansökan från den nya myndigheten Kulturverket.Det namnet kanske blir för alldagligt så att myndigheten i stället får heta Kulturpalatset.
Utan att noggrant satt mig in i kulturutredningen så förvånas jag över att man även på kulturområdet ser omorganisation som rätt medicin för verksamhetens utveckling och utbredning. Det finns idag en övertro på omorganisation som det rätta medlet för nyskapande och utveckling. Omorganisationer som under tiden de sker ofta skapar kaos i verksamheten och leder till strider som medför att det ursprungliga skälet till den tänkta förändringen tappas bort i en hysterisk och onyanserad debatt (jfr Försäkringskassans omorganisation ).Omorganisationer som oftast förväntas leda till besparingar och finansiera sig själva medan de i verkligheten "stjäl" pengar från kärnverksamheten och leder till fördyringar.
Leder föreslagna förändringar till att all kultur blir tillgängligare för alla och att Svensson blir en aktivare kulturkonsument ? Att kultur inte längre ses som enbart en huvudstadsangelägenhet.
Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.
torsdag 12 februari 2009
onsdag 11 februari 2009
Förtvivlans gräns
Såg idag en svensk dokumentär om kampen för överlevnad i det karga gränslandet mellan Iran och Irak. Här riskerar Rebwar och Shahoo sina liv varje natt. Utan andra alternativ tvingas de smuggla bensin för att överleva. Förtjänsten är några tior, om de klarar sig förbi gränsvakterna. Det är nyttigt att ibland bli påmind om hur människor på andra platser på vår jord för en ständig kamp för överlevnad. Genast ter sig små störningar i det svenska samhället som rätt överkomliga och enkla att stå ut med.
tisdag 10 februari 2009
Snacka om politisk torka.
Kristdemokratiska riksdagsledamoten Else-Marie Lindgren har hämtat inspiration från USA.
Hon föreslår att Sveriges statsminister ska avsluta sina tal med orden ”Gud välsigna Sverige”. I USA är det ju vanligt att presidenten och andra politiker avslutar sina tal med "God bless America"
– Vårt lands lagar är byggda på kristna värderingar, säger hon. Förvisso är det så, men vi behöver för den skull inte ytterligare formalisera den politiska debatten. Ett dylikt additament skulle enbart kännas konstlat. Det är inte vad den politiska debatten behöver. Tvärtom , den behöver vitaliseras så att vad som sägs upplevs som trovärdigt och inte som ofta är, tomma ord eller floskler.
-Holy Moses, säger jag. Har man som politiker inte större visioner för sitt politiska uppdrag så är det tveksamt om man ska ge sig in på den politiska arenan även om hon betonar att hon inte väcker frågan som kd-politiker utan att det är hennes personliga uppfattning som hon framför.
Jag väntar med spänning på hennes nästa politiska eller personliga utspel.
Hon föreslår att Sveriges statsminister ska avsluta sina tal med orden ”Gud välsigna Sverige”. I USA är det ju vanligt att presidenten och andra politiker avslutar sina tal med "God bless America"
– Vårt lands lagar är byggda på kristna värderingar, säger hon. Förvisso är det så, men vi behöver för den skull inte ytterligare formalisera den politiska debatten. Ett dylikt additament skulle enbart kännas konstlat. Det är inte vad den politiska debatten behöver. Tvärtom , den behöver vitaliseras så att vad som sägs upplevs som trovärdigt och inte som ofta är, tomma ord eller floskler.
-Holy Moses, säger jag. Har man som politiker inte större visioner för sitt politiska uppdrag så är det tveksamt om man ska ge sig in på den politiska arenan även om hon betonar att hon inte väcker frågan som kd-politiker utan att det är hennes personliga uppfattning som hon framför.
Jag väntar med spänning på hennes nästa politiska eller personliga utspel.
Etiketter:
den politiska debatten,
God bless America,
Gud välsigna Sverige,
Kd
måndag 9 februari 2009
Simon, 16 år, går en spännande framtid till mötes
Igår var jag på födelsedagskalas. Simon, Darlingens systerson, fyllde 16 i fredags och igår var det kalas för närmaste släkten.
Tänk vilken spännande tid att fylla 16 år och som tiderna har förändrats. Simon hade nu gjort sitt gymnasieval och ska gå entreprenörsutbildning på i Örebro nyetablerade Jensen education.
Vilket fantastiskt utbildningsutbud det finns numera och med nya kreativa lösningar som t ex tanken med skollokalerna. De är utformade för att likna arbetsmiljön på ett modernt företag, och samtidigt fungera som en professionell utbildningsmiljö. Hemklassrum, koncentrationsläsning och effektiv schemaläggning ger känslan av en lugn och liten skola.
Skolluncherna är ett annat område med nytänkande. I närheten av skolan finns ett brett utbud av lunchrestauranger. Skolan har överenskommelse med flera restauranger där eleverna kan använda Rikskupongers Elevkort för att äta. Tänk att som elev hela tiden få göra lärande val i stället för att fösas fram som en grå massa. Att få inta skollunchen på restaurang i stället för i en bullrande och tråkig skolmatsal med enahanda måltidsutbud.
Här har utbildningsminister Jan Björklund mycket att lära. Det finns viktigare saker än betygssystemet att förändra i den svenska skolan.
Simon bjöd mig också på en häftig "åktur" på Youtube. I sanning både galet och fascinerande. Närmast ser Simon fram mot andra åkturer när han nu kan börja övningsköra bil. Tack för ett trevligt födeledagskalas.
Tänk vilken spännande tid att fylla 16 år och som tiderna har förändrats. Simon hade nu gjort sitt gymnasieval och ska gå entreprenörsutbildning på i Örebro nyetablerade Jensen education.
Vilket fantastiskt utbildningsutbud det finns numera och med nya kreativa lösningar som t ex tanken med skollokalerna. De är utformade för att likna arbetsmiljön på ett modernt företag, och samtidigt fungera som en professionell utbildningsmiljö. Hemklassrum, koncentrationsläsning och effektiv schemaläggning ger känslan av en lugn och liten skola.
Skolluncherna är ett annat område med nytänkande. I närheten av skolan finns ett brett utbud av lunchrestauranger. Skolan har överenskommelse med flera restauranger där eleverna kan använda Rikskupongers Elevkort för att äta. Tänk att som elev hela tiden få göra lärande val i stället för att fösas fram som en grå massa. Att få inta skollunchen på restaurang i stället för i en bullrande och tråkig skolmatsal med enahanda måltidsutbud.
Här har utbildningsminister Jan Björklund mycket att lära. Det finns viktigare saker än betygssystemet att förändra i den svenska skolan.
Simon bjöd mig också på en häftig "åktur" på Youtube. I sanning både galet och fascinerande. Närmast ser Simon fram mot andra åkturer när han nu kan börja övningsköra bil. Tack för ett trevligt födeledagskalas.
lördag 7 februari 2009
Det är en gåva att få sprida kunskap
Igår föreläste jag för c:a 150 personer på stadsbiblioteket i Karlstad. Det var den avslutande dagen i en föreläsningsserie (4 halvdagar okt-feb.) om neuropsykiatriska funktionshinder som arrangerades av Karlstad kommun i samarbete med Attention Värmland. Åhörare var olika yrkeskategorier i Karlstad kommun, Attentionföreträdare och klienter. All heder åt ett sådant initiativ! Ett smidigt och inte alltför kostnadskrävande sätt att ge kompetensutveckling till sin personal. Något för andra kommuner att ta efter.
Det här är tillfällen jag värderar väldigt högt. Att få delge andra min erfarenhet och kunskap inom ett område som jag brinner för och behärskar. Området är "neuropsykiatriska funktionshinder-missbruk-kriminalitet". Inte den mest upphetsande rubrik på en föreläsning. Nej, förvisso inte, men icke desto mindre en angelägen realitet i dagens samhälle.
När jag föreläst klart så kom bl. a. en kille fram och tackade och sade: "jag har varit kund hos er i många år". Med andra ord, han hade suttit i fängelse många gånger. När jag frågade honom om hans liv idag så såg han oerhört nöjd och glad ut. Sedan 2 ½ år fick han läkemedelsbehandling för sin ADHD och uttryckte förändringen i livet på följande sätt: " Idag använder jag till och med övergångsstället när jag går över gatan. "
Jag förstod till fullo vad han menade.
Varje gång jag föreläst så är oftast den första frågan från någon åhörare denna: " Varför gör vi /samhället inte mera när vi vet allt detta " ? Ja, varför ?
Det här är tillfällen jag värderar väldigt högt. Att få delge andra min erfarenhet och kunskap inom ett område som jag brinner för och behärskar. Området är "neuropsykiatriska funktionshinder-missbruk-kriminalitet". Inte den mest upphetsande rubrik på en föreläsning. Nej, förvisso inte, men icke desto mindre en angelägen realitet i dagens samhälle.
När jag föreläst klart så kom bl. a. en kille fram och tackade och sade: "jag har varit kund hos er i många år". Med andra ord, han hade suttit i fängelse många gånger. När jag frågade honom om hans liv idag så såg han oerhört nöjd och glad ut. Sedan 2 ½ år fick han läkemedelsbehandling för sin ADHD och uttryckte förändringen i livet på följande sätt: " Idag använder jag till och med övergångsstället när jag går över gatan. "
Jag förstod till fullo vad han menade.
Varje gång jag föreläst så är oftast den första frågan från någon åhörare denna: " Varför gör vi /samhället inte mera när vi vet allt detta " ? Ja, varför ?
torsdag 5 februari 2009
Lönestopp i "tiomiljonersklubben"
Eliten av Sveriges direktörer tjänar bara mer och mer. Enligt en ny rapport från LO har skillnaden aldrig varit större sedan mätningarna började på 1950-talet. Den genomsnittlige svenske direktören tjänar som 51 industriarbetare. För bara tio år sedan var samma siffra 32 arbetarlöner per direktör.Vovos vd tjänar 69 gånger mer än en (varslad) montör på Volvo lastvagnar.
Så här i elfte timmen så har finanskrisen också nått styrelserummen.
Nu fryser flera toppchefer i ”tiomiljonersklubben” sina egna löner.
Bara i januari varslades 17 049 svenskar. Eller, om man så vill, 550 personer per dag.
Men nu har arbetsmarknadskrisen även hunnit in bakom de annars så låsta direktörsdörrarna. Flera av toppcheferna på svenska företag väljer att gå i täten och frysa sina löner – för att visa solidaritet med sina anställda. Solidaritet ? Sent kommen till insikt och därtill nödd och tvungen bör det väl heta.Det får väl ändå ses som ett högst mänskligt beteende nu när huvudet vilar under bilan.
"Jag kommer helt att avstå från min rörliga lönedel för 2008 trots att det var det tredje bästa året i bankens historia", säger Annika Falkengren, vd för SEB. Oj så storsint. Då blir det väl bara den fasta lönen kvar, c:a 1 miljon i månaden + lite övriga förmåner (hemhjälp, tjänstebostad, tjänstebil ?). Hur ska hon klara sig ?
Så här i elfte timmen så har finanskrisen också nått styrelserummen.
Nu fryser flera toppchefer i ”tiomiljonersklubben” sina egna löner.
Bara i januari varslades 17 049 svenskar. Eller, om man så vill, 550 personer per dag.
Men nu har arbetsmarknadskrisen även hunnit in bakom de annars så låsta direktörsdörrarna. Flera av toppcheferna på svenska företag väljer att gå i täten och frysa sina löner – för att visa solidaritet med sina anställda. Solidaritet ? Sent kommen till insikt och därtill nödd och tvungen bör det väl heta.Det får väl ändå ses som ett högst mänskligt beteende nu när huvudet vilar under bilan.
"Jag kommer helt att avstå från min rörliga lönedel för 2008 trots att det var det tredje bästa året i bankens historia", säger Annika Falkengren, vd för SEB. Oj så storsint. Då blir det väl bara den fasta lönen kvar, c:a 1 miljon i månaden + lite övriga förmåner (hemhjälp, tjänstebostad, tjänstebil ?). Hur ska hon klara sig ?
Etiketter:
"tiomiljonersklubben",
finanskrisen,
svenska direktörer
onsdag 4 februari 2009
Övervikt - matmissbruk.
Såg ett TV-reportage från Brookhaven hospital i USA där man försöker rädda extremt överviktiga människor. Metoderna är enkla och kontroversiella: strikta dieter och motion som utmanar hälsoindustrins fascination för snabba bantningskurer, piller och kirurgi. I den här serien möter vi några av Amerikas mest överviktiga människor. De står inför ett livsviktigt val - att gå ned i vikt eller att dö. Ett flertal av patienterna väger lika mycket som en småbil, och har inte kunnat lämna sina hem på flera år.
Kan konstatera att matmissbruk synes styras av samma variabler som annat missbruk, alkohol, narkotika etc. T. ex. så lägger många lösningen på sitt missbruk utanför sig själva och inser inte vikten av det egna beslutet som ett grundläggande och absolut nödvändigt steg för att kunna komma tillrätta med sitt missbruk.
Att Brookhavens metoder betraktas som kontroversiella kan jag förstå. Jag har t ex svårt att förstå att patienterna när dom så önskade kunde ringa och beställa mat från någon närliggande take away-restaurang. Detta trots att det maximala kaloriintaget per dag på sjukhusets var bestämt till 1500. Detta kaloriintag kunde ju lätt mångdubblas med take away-maten.
Den kamerabervakning av patienterna som pågick var inte för att t ex stoppa insmuggling av mat utan bildbevis användes mera för att i diskussioner med patienten konfrontera denne med sitt svekfulla beteende.
Chefsläkaren försökte ange ett idealistisk tonläge men jag blev inte helt övertygad. Det är ändå ett privat sjukhus där vistelsen ingalunda är gratis och förutsätter att patienten har en sjukförsäkring som täcker kostnaden. Ju längre patienten stannar desto större inkomster för sjukhuset.Nu var det väl ingen risk för patientbrist då kön till sjukhusets 75 platser var lång men jag kommer ändå att tänka på rubriken för mitt blogginlägg i förrgår: "Money rules".
Kan konstatera att matmissbruk synes styras av samma variabler som annat missbruk, alkohol, narkotika etc. T. ex. så lägger många lösningen på sitt missbruk utanför sig själva och inser inte vikten av det egna beslutet som ett grundläggande och absolut nödvändigt steg för att kunna komma tillrätta med sitt missbruk.
Att Brookhavens metoder betraktas som kontroversiella kan jag förstå. Jag har t ex svårt att förstå att patienterna när dom så önskade kunde ringa och beställa mat från någon närliggande take away-restaurang. Detta trots att det maximala kaloriintaget per dag på sjukhusets var bestämt till 1500. Detta kaloriintag kunde ju lätt mångdubblas med take away-maten.
Den kamerabervakning av patienterna som pågick var inte för att t ex stoppa insmuggling av mat utan bildbevis användes mera för att i diskussioner med patienten konfrontera denne med sitt svekfulla beteende.
Chefsläkaren försökte ange ett idealistisk tonläge men jag blev inte helt övertygad. Det är ändå ett privat sjukhus där vistelsen ingalunda är gratis och förutsätter att patienten har en sjukförsäkring som täcker kostnaden. Ju längre patienten stannar desto större inkomster för sjukhuset.Nu var det väl ingen risk för patientbrist då kön till sjukhusets 75 platser var lång men jag kommer ändå att tänka på rubriken för mitt blogginlägg i förrgår: "Money rules".
tisdag 3 februari 2009
Inget ont som inte har något gott med sig
Tänk att det skulle behövas en internationell ekonomisk härdsmälta för att få makthavarna att vakna.Regeringen gör nu glasklart i både ord och handling vad man tycker om rörliga löner och bonusar i bankvärlden. Bland annat SEB har ju ett lönesystem med en stor rörlig lönedel för vd Annika Falkengren. Det systemet kommer man vara tvingad att frysa i två år om man accepterar kapitalskott ur det nya program som regeringen presenterade idag. Innebär det att man kommer att avstå från kapitaltillskott ur detta program ?
Jag hoppas att detta bonusvansinnes avskaffande inte bara gäller bankvärlden utan generellt inom all företagsverksamhet. Det är särskilt intressant att det blev en borgerlig regering som först vaknade.
Kanske känner man draghjälpen från Barack Obama. När amerikanska medier i förra veckan rapporterade att finansföretagen på Wall Street förra året delade ut 18,4 miljarder dollar (närmare 150 miljarder kronor) i bonus så mulnade presidentens annars så lugna ansiktsuttryck.
– Det är höjden av ansvarslöshet. Det är skamligt och det vi behöver är att folket på Wall Street som ber om hjälp visar lite återhållsamhet och disciplin, och lite ansvarskänsla, sade Obama till journalister i Ovala rummet i Vita huset.
Bonusar och väl tilltagna avgångsvederlag i mångmiljonklassen har varit vardagsmat under senare år. Hur kunde det bli så ? Den frågan behöver få ett svar så att vansinnet inte upprepas.
Nu är det inte bara företagsvärlden som drabbats av fartblindhet. Galenskapen är lika utbredd i idrottsvärlden där fantasiövergångarna och fantasikontrakten blivit något som världen tar med en gäspning. Se bara på Henrik Zetterbergs 12-årskontrakt med Detroit Red Wings i NHL. 576 Miljoner på 12 år. Det blir ganska exakt en miljon i veckan. En viss skillnad råder dock mellan företags- och idrottsvärlden.
I företagsvärlden kan du rätt länge gömma dig bakom halvtaskiga kvartalsrapporter och usla årsbokslut innan du får gå. Då oftast med ett väl tilltaget avgångsvederlag.
I idrottsvärlden måste du varje vecka prestera, dessutom inför publik, för att inte hamna i frysboxen. Dock, när du slutat prestera så kan du alltid ägna dig åt kalsongreklam eller liknande.
Se här, lite visdomsord kring detta med pengar, rikedom etc.:
- De pengar man äger är ett medel till frihet; de som man jagar efter ett medel till slaveri.
- Det finns alldeles för många sätt att göra av med pengar, och alldeles för få sätt att komma över dem.
- Det finns ett sätt att lösa samtliga ekonomiska problem; att göra självgodheten skattepliktig.
- Det finns människor som har pengar och människor som är rika.
- Det finns människor som inte får ut annat av sina rikedomar än fruktan att förlora dem.
- En affär som inte inbringar annat än pengar är en dålig affär.
- En bank är en plats där de lånar dig ett paraply när solen skiner och vill ha tillbaka det när det börjar regna.
- Fattigdomen saknar mycket, girigheten allt.
- Girigbukar är otrevliga att vara samtida med men trevliga att ha som förfäder.
- Bland nationer såväl som bland individer är de rikas yttersta hyckleri att predika fattigdomens dygd för de fattiga.
- Han bedömer sina medmänniskor efter taxeringskalendern och sparar på så sätt mycken onödig vänlighet.
- I sina svaga stunder har de rika också ideal och lovprisar fattigdomens lyx.
- Rikedom är bättre än fattigdom - om inte annat så av ekonomiska skäl.
- Rikedomen liknar havsvattnet. Ju mer man dricker av det, desto törstigare blir man. Det samma gäller berömmelse.
- Verkligt rika är bara människor som inte måste hushålla med tiden.
- Hemligheten med lycka är att vara vän med sig själv.
- Hemligheten med att skaffa sig bekymmer är att bara tänka på sig själv.
- Om alla våra misslyckanden lades i en gemensam hög, ur vilken alla måste ta en lika stor del, skulle de flesta nöja sig med att bara ta sina egna och gå.
- Enbart pengar skapar inte lycka, men tack vare dem kan man ändå vara olycklig på ett angenämt sätt.
- Maj är en av de mest riskabla månaderna för att spekulera i aktier. De andra är juli, januari, september, april, november, mars, oktober, juni, december, augusti och februari.
- Att spekulera på Wall Street är som att köpa skor i skenet av ett stearinljus.
- Ser du en ljusning kan det vara skenet som bedrar.
Jag önskar dig Lycka till! med vad du än företar dig.
Jag hoppas att detta bonusvansinnes avskaffande inte bara gäller bankvärlden utan generellt inom all företagsverksamhet. Det är särskilt intressant att det blev en borgerlig regering som först vaknade.
Kanske känner man draghjälpen från Barack Obama. När amerikanska medier i förra veckan rapporterade att finansföretagen på Wall Street förra året delade ut 18,4 miljarder dollar (närmare 150 miljarder kronor) i bonus så mulnade presidentens annars så lugna ansiktsuttryck.
– Det är höjden av ansvarslöshet. Det är skamligt och det vi behöver är att folket på Wall Street som ber om hjälp visar lite återhållsamhet och disciplin, och lite ansvarskänsla, sade Obama till journalister i Ovala rummet i Vita huset.
Bonusar och väl tilltagna avgångsvederlag i mångmiljonklassen har varit vardagsmat under senare år. Hur kunde det bli så ? Den frågan behöver få ett svar så att vansinnet inte upprepas.
Nu är det inte bara företagsvärlden som drabbats av fartblindhet. Galenskapen är lika utbredd i idrottsvärlden där fantasiövergångarna och fantasikontrakten blivit något som världen tar med en gäspning. Se bara på Henrik Zetterbergs 12-årskontrakt med Detroit Red Wings i NHL. 576 Miljoner på 12 år. Det blir ganska exakt en miljon i veckan. En viss skillnad råder dock mellan företags- och idrottsvärlden.
I företagsvärlden kan du rätt länge gömma dig bakom halvtaskiga kvartalsrapporter och usla årsbokslut innan du får gå. Då oftast med ett väl tilltaget avgångsvederlag.
I idrottsvärlden måste du varje vecka prestera, dessutom inför publik, för att inte hamna i frysboxen. Dock, när du slutat prestera så kan du alltid ägna dig åt kalsongreklam eller liknande.
Se här, lite visdomsord kring detta med pengar, rikedom etc.:
- De pengar man äger är ett medel till frihet; de som man jagar efter ett medel till slaveri.
- Det finns alldeles för många sätt att göra av med pengar, och alldeles för få sätt att komma över dem.
- Det finns ett sätt att lösa samtliga ekonomiska problem; att göra självgodheten skattepliktig.
- Det finns människor som har pengar och människor som är rika.
- Det finns människor som inte får ut annat av sina rikedomar än fruktan att förlora dem.
- En affär som inte inbringar annat än pengar är en dålig affär.
- En bank är en plats där de lånar dig ett paraply när solen skiner och vill ha tillbaka det när det börjar regna.
- Fattigdomen saknar mycket, girigheten allt.
- Girigbukar är otrevliga att vara samtida med men trevliga att ha som förfäder.
- Bland nationer såväl som bland individer är de rikas yttersta hyckleri att predika fattigdomens dygd för de fattiga.
- Han bedömer sina medmänniskor efter taxeringskalendern och sparar på så sätt mycken onödig vänlighet.
- I sina svaga stunder har de rika också ideal och lovprisar fattigdomens lyx.
- Rikedom är bättre än fattigdom - om inte annat så av ekonomiska skäl.
- Rikedomen liknar havsvattnet. Ju mer man dricker av det, desto törstigare blir man. Det samma gäller berömmelse.
- Verkligt rika är bara människor som inte måste hushålla med tiden.
- Hemligheten med lycka är att vara vän med sig själv.
- Hemligheten med att skaffa sig bekymmer är att bara tänka på sig själv.
- Om alla våra misslyckanden lades i en gemensam hög, ur vilken alla måste ta en lika stor del, skulle de flesta nöja sig med att bara ta sina egna och gå.
- Enbart pengar skapar inte lycka, men tack vare dem kan man ändå vara olycklig på ett angenämt sätt.
- Maj är en av de mest riskabla månaderna för att spekulera i aktier. De andra är juli, januari, september, april, november, mars, oktober, juni, december, augusti och februari.
- Att spekulera på Wall Street är som att köpa skor i skenet av ett stearinljus.
- Ser du en ljusning kan det vara skenet som bedrar.
Jag önskar dig Lycka till! med vad du än företar dig.
Etiketter:
avgångsvederlag,
bonusar,
lycka,
pengar,
rörliga löner
måndag 2 februari 2009
Money rules
Ja, vad ska man säga. Efter att ha sett avsnitt 2 av "Diplomaterna" så är det bara att konstatera att rubrikens budskap gäller, i alla lägen. Kanske som naknast och mest påtagligt i kris- och krigstider När Svenska diplomater behövde boka upp bussar på Cypern för evakueringsarbetet av svenskar från Libanon till Cypern så var plötsligt öns alla bussar, även av Sverige redan bokade, uppbokade av USA. Dom hade bokat upp allt genom att helt enkelt betala mera och då kunde inte lilla Sverige vara med. USA is simply way out of our league eller enkelt uttryckt på svenska: Vi spelar helt enkelt inte i samma division.
Detta är väl ett praktexempel på vad vi menar med " den kalla , nakna sanningen".
Detta är väl ett praktexempel på vad vi menar med " den kalla , nakna sanningen".
lördag 31 januari 2009
Foppa gör comeback - IGEN!!!!!!
35 år, uppnått det mesta som går att uppnå i hockeyvärlden, tjänat pengar för att klara sig gott resten av livet etc.
Vad är det som driver karln till alla dessa återkomster ?
- " skulle vara kul att vara med i OS igen". Fan trot. Längtar han verkligen efter hockeytrunken, svettiga omklädningsrum och folkets orimliga förväntningar på sina axlar ?
Nu måste ju MoDo dessutom ta SM-guld om Foppa ska kunna visa sig på Ö-viks gator igen.
Ser att MoDo redan värvat en polis / beskyddare till Foppa. Med tanke på Foppas ålder och onda fot (AJ,AJ,AJ så ont det gör) så är det väl en personlig assistent han behöver. Men det är klart, personlig assistent låter ju inte lika macho som polis.
Nej, något annat måste ligga bakom både Foppas och andra "åldringars" snack om comeback.
Kan det vara rädslan för att vara tvungen att möta livet som gör att det inte går att klippa strängen. Är det så illa så att dagens multistjärnor inom idrotten genom sin satsning på idrott från unga år, ständigt hyllade och beskyddade, aldrig fått möjlighet att lära sig leva ett vanligt liv och därför räds detta ? Att ta det slutgiltiga beslutet att ge upp karriären är för svårt.
Risken är att det blir varken det ena eller det andra. Bara ett ständigt velande fram och tillbaka. Se bara på Henke Larsson. Sluta i landslaget eller inte ? Innebandy eller fotboll ? Helsingborg eller en ny utlandssejour ? Akta er superstjärnor så att vi i publiken inte glömmer bort allt stort ni gjort och bara kommer ihåg er som åldrande velpellar.
Det kanske är detta som är den allra största fasan. Rädslan att bli bortglömd, att inte längre stå i rampljuset, att inte längre se sitt namn på löpsedlarna, att bara vara en vanlig människa.
Vad är det som driver karln till alla dessa återkomster ?
- " skulle vara kul att vara med i OS igen". Fan trot. Längtar han verkligen efter hockeytrunken, svettiga omklädningsrum och folkets orimliga förväntningar på sina axlar ?
Nu måste ju MoDo dessutom ta SM-guld om Foppa ska kunna visa sig på Ö-viks gator igen.
Ser att MoDo redan värvat en polis / beskyddare till Foppa. Med tanke på Foppas ålder och onda fot (AJ,AJ,AJ så ont det gör) så är det väl en personlig assistent han behöver. Men det är klart, personlig assistent låter ju inte lika macho som polis.
Nej, något annat måste ligga bakom både Foppas och andra "åldringars" snack om comeback.
Kan det vara rädslan för att vara tvungen att möta livet som gör att det inte går att klippa strängen. Är det så illa så att dagens multistjärnor inom idrotten genom sin satsning på idrott från unga år, ständigt hyllade och beskyddade, aldrig fått möjlighet att lära sig leva ett vanligt liv och därför räds detta ? Att ta det slutgiltiga beslutet att ge upp karriären är för svårt.
Risken är att det blir varken det ena eller det andra. Bara ett ständigt velande fram och tillbaka. Se bara på Henke Larsson. Sluta i landslaget eller inte ? Innebandy eller fotboll ? Helsingborg eller en ny utlandssejour ? Akta er superstjärnor så att vi i publiken inte glömmer bort allt stort ni gjort och bara kommer ihåg er som åldrande velpellar.
Det kanske är detta som är den allra största fasan. Rädslan att bli bortglömd, att inte längre stå i rampljuset, att inte längre se sitt namn på löpsedlarna, att bara vara en vanlig människa.
fredag 30 januari 2009
Storregioner och Norrlands utarmning
Sverige är ett avlångt, glesbefolkat land med 9 miljoner invånare och med alldeles för många byråkrater, politiska nivåer och politiker.Nu späds denna byråkratsoppa ut ytterligare genom "Ansvarskommitten" och "regionfrågan".
I stället för att att förflytta mer makt närmare den enskilde individen så utvecklas frågan om hur Sverige skall vara organiserat till en maktkamp mellan olika politiska beslutsnivåer och inom olika partier.
Bildandet av storregioner ser jag ingen nytta med. Att t ex skapa en kolossal byråkratisk överbyggnad för en Norrlandsregion ser jag som absurt. Med den takt Norrland avfolkas så skulle väl befolkningsunderlaget knappt räcka för att besätta alla byråkrattjänster.
Jag kommer själv från Norrland och lider av att politikerna låter denna utarmning ske. Norrland har ju så oerhört mycket att erbjuda i sig. En fantastisk och livgivande natur som människor mår bra av. Här finns utrymme, fjärran från avgasmoln, stress, trångboddhet och fantasipriser på bostäder. Ja, här finns kort sagt, förutsättningar för uppväxande generationer att forma och leva ett bra liv. I stället för att tvinga arbetslösa i Norrland att söka arbete i storstadsregioner i södra Sverige så borde dagens stimulanspaket satsas på en norrländsk renässans.
Storregionernas tillkomst är de organiserade politik- och byråkratintressenas seger över individen. En avhumanisering och avdemokratisering av dagens samhälle.
Vem skulle komma på att vid ett husbygge först bygga ett enormt tak, utan bottenplatta, stomme eller väggar ? Jo, en girig bonusöverströdd företagsledare eller en teoretiker sugen på politikerkarriär. Båda med ett gemensamt intresse, nämligen ointresset för långsiktigt tänkande men sugna på snabba pengar och snabba röster.
I stället för att att förflytta mer makt närmare den enskilde individen så utvecklas frågan om hur Sverige skall vara organiserat till en maktkamp mellan olika politiska beslutsnivåer och inom olika partier.
Bildandet av storregioner ser jag ingen nytta med. Att t ex skapa en kolossal byråkratisk överbyggnad för en Norrlandsregion ser jag som absurt. Med den takt Norrland avfolkas så skulle väl befolkningsunderlaget knappt räcka för att besätta alla byråkrattjänster.
Jag kommer själv från Norrland och lider av att politikerna låter denna utarmning ske. Norrland har ju så oerhört mycket att erbjuda i sig. En fantastisk och livgivande natur som människor mår bra av. Här finns utrymme, fjärran från avgasmoln, stress, trångboddhet och fantasipriser på bostäder. Ja, här finns kort sagt, förutsättningar för uppväxande generationer att forma och leva ett bra liv. I stället för att tvinga arbetslösa i Norrland att söka arbete i storstadsregioner i södra Sverige så borde dagens stimulanspaket satsas på en norrländsk renässans.
Storregionernas tillkomst är de organiserade politik- och byråkratintressenas seger över individen. En avhumanisering och avdemokratisering av dagens samhälle.
Vem skulle komma på att vid ett husbygge först bygga ett enormt tak, utan bottenplatta, stomme eller väggar ? Jo, en girig bonusöverströdd företagsledare eller en teoretiker sugen på politikerkarriär. Båda med ett gemensamt intresse, nämligen ointresset för långsiktigt tänkande men sugna på snabba pengar och snabba röster.
Etiketter:
Ansvarskommitten,
Norrlands utarmning,
storregioner
torsdag 29 januari 2009
Hisshaveri hos Husmark Pehrsson (HP)
Under ett möte med Försäkringskassans ledning gav socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) i går kassan i uppdrag att utforma vad som på byråkratsvenska kallas ”serviceåtagande”, ett kontrakt med sina kunder.
Av kontraktet ska framgå vad kunden kan förvänta sig av kassan, exempelvis när pengarna betalas ut. Försäkringskassans nya chef, Adriana Lender, lovar att försöka få fram kontraktet redan i vår.Precis som sin föregångare som Generaldirektör ligger hon som en lydig knähund och tar emot idiotiska direktiv utan minsta försök till eftertanke och analys. "Ja visst ministern, det ska jag genast göra". Pinsamt !
Vad innebär då detta ? Jo, att kassans personal binds upp av ytterligare administrativa arbetsuppgifter. Detta i ett läge när all tid bör läggas på att tillse att kunderna får sina utbetalningar i tid. Jag tror att Fk:s personal är mycket väl medvetna om sina åtaganden gentemot kunderna och att kunderna också vet vad de ska förvänta sig från Fk. Detta utan ett skriftligt "serviceåtagande".
Nej, detta andas politisk desperation i ett försök att visa handlingskraft. Se till att omedelbart befria HP från alla hennes uppgifter som socialförsäkringsminister eftersom hissen uppenbarligen har stannat mellan Bv och 1:a vån. hos henne. Eller har hon tryckt på fel knapp, Kv i stället för top floor.
Av kontraktet ska framgå vad kunden kan förvänta sig av kassan, exempelvis när pengarna betalas ut. Försäkringskassans nya chef, Adriana Lender, lovar att försöka få fram kontraktet redan i vår.Precis som sin föregångare som Generaldirektör ligger hon som en lydig knähund och tar emot idiotiska direktiv utan minsta försök till eftertanke och analys. "Ja visst ministern, det ska jag genast göra". Pinsamt !
Vad innebär då detta ? Jo, att kassans personal binds upp av ytterligare administrativa arbetsuppgifter. Detta i ett läge när all tid bör läggas på att tillse att kunderna får sina utbetalningar i tid. Jag tror att Fk:s personal är mycket väl medvetna om sina åtaganden gentemot kunderna och att kunderna också vet vad de ska förvänta sig från Fk. Detta utan ett skriftligt "serviceåtagande".
Nej, detta andas politisk desperation i ett försök att visa handlingskraft. Se till att omedelbart befria HP från alla hennes uppgifter som socialförsäkringsminister eftersom hissen uppenbarligen har stannat mellan Bv och 1:a vån. hos henne. Eller har hon tryckt på fel knapp, Kv i stället för top floor.
Etiketter:
Cristina Husmark Pehrsson,
Försäkringskassan
Stunder att njuta av
Vaknade tidigt 04.15 och kände för att utforska denna tidiga morgon bara genom att titta ut på mörkret och lyssna till tystnaden. Vid ett tillfällen som detta så kan jag undra hur det ser ut annorstädes i världen. Hur är det att vakna 04.15 i Gaza, titta ut på missilerna som lyser upp himlen och lyssna till bomberna som kreverar runt omkring dig. Det finns anledning att vara tillfreds och nöjd med gratisgåvor som mörker och tystnad.
tisdag 27 januari 2009
Avveckla Försäkringskassa och Arbetsförmedling
Stackars alla som arbetar på Försäkringskassan. Jag börjar tycka lika synd om dom som jag ömmar för alla människor som utsätts för Försäkringskassans godtyckliga myndighetsutövning.
Jag ömmar dock inte för Fk:s högsta ledning som genom hela omorganisationsprocessen köpt regeringens ogenomtänkta uppdrag utan att för en stund säga "stopp och belägg, detta håller inte". Nu när katastrofen är ett faktum begär man 1 miljard i tilläggsanslag. För guds skull, lägg inte mera pengar i händerna på denna inkompetenta och av ja-sägare bestående ledning.
Du behöver inte vara Einstein för att förstå att den omorganisation som Fk genomgått skulle ända i kaos. Varför tror alltid de styrande att omorganisationer finansierar sig själva genom rationaliseringar ? Att som i Fk:s fall minska på personal och öka avståndet till kunderna genom att sätta all tilltro till internetlösningar är både korkat och naivt.
Jag tror att det nu är läge för en dramatisk omläggning som syftar något längre än till i morgon. Avveckla Fk och Arbetsförmedling i dess nuvarande former och sammanför dessa myndigheters uppgifter med delar av kommunernas socialtjänst för att på detta sätt skapa EN stöd- och bidragsmyndighet. På detta sätt skulle många vinster göras. Den dåliga samverkan som idag finns mellan dessa olika verksamheter skulle inte längre ställa till trassel för kunden som idag bollas mellan olika instanser där man skyller på varandra och inte tar eget ansvar. Människor skulle inte längre behöva känna sig kränkta och som brickor i ett spel utan skulle ha möjlighet att samlat, till en instans, framlägga sina svårigheter och behov.
Om man nu ändå storstädar tycker jag att man samtidigt ska sopa bort den för eländet ansvarige ministern, socialförsäkringsminister Christina Husmark-Persson.
Jag ömmar dock inte för Fk:s högsta ledning som genom hela omorganisationsprocessen köpt regeringens ogenomtänkta uppdrag utan att för en stund säga "stopp och belägg, detta håller inte". Nu när katastrofen är ett faktum begär man 1 miljard i tilläggsanslag. För guds skull, lägg inte mera pengar i händerna på denna inkompetenta och av ja-sägare bestående ledning.
Du behöver inte vara Einstein för att förstå att den omorganisation som Fk genomgått skulle ända i kaos. Varför tror alltid de styrande att omorganisationer finansierar sig själva genom rationaliseringar ? Att som i Fk:s fall minska på personal och öka avståndet till kunderna genom att sätta all tilltro till internetlösningar är både korkat och naivt.
Jag tror att det nu är läge för en dramatisk omläggning som syftar något längre än till i morgon. Avveckla Fk och Arbetsförmedling i dess nuvarande former och sammanför dessa myndigheters uppgifter med delar av kommunernas socialtjänst för att på detta sätt skapa EN stöd- och bidragsmyndighet. På detta sätt skulle många vinster göras. Den dåliga samverkan som idag finns mellan dessa olika verksamheter skulle inte längre ställa till trassel för kunden som idag bollas mellan olika instanser där man skyller på varandra och inte tar eget ansvar. Människor skulle inte längre behöva känna sig kränkta och som brickor i ett spel utan skulle ha möjlighet att samlat, till en instans, framlägga sina svårigheter och behov.
Om man nu ändå storstädar tycker jag att man samtidigt ska sopa bort den för eländet ansvarige ministern, socialförsäkringsminister Christina Husmark-Persson.
"Diplomaterna" - Heja Sverige !
Jag såg igår första avsnittet i SVT av realityserien "Diplomaterna". En intressant inblick i ett arbete som långt ifrån bara består av cocktailpartyn i tjusig ambassadmiljö. Igår beskrevs den viktiga uppgiften att vara svenska medborgare behjälpliga i krisområden. Denna gång evakuering av svenskar från Beirut efter Israels attack på Libanon i juli 2006. Ingen lätt uppgift.
Det mest anmärkningsvärda var dock vad som framkom av Sveriges oduglighet på krisberedskapsområdet. Här beskrevs hur Sverige efter Tsunamin 2004 byggt upp en krisberedsakap eftersom en sådan totalt saknades 2004, i vart fall i realiteten. Kanske fanns den på papper. När man nu byggt upp en krisberedskap så hade man emellertid missat en viktig detalj. Man hade inte räknat med att krig och kriser inte tar semester i juli som de flesta av oss andra. Därför fanns ingen jourberedskap på UD när läget blev skarpt.
Man fick ringa runt till semesterlediga diplomater och lyckades fånga någon på väg till golfbanan som fick bli chef för den nödvändiga evakueringen av svenskar från Beirut. En inte enkel uppgift skulle det visa sig. Man fick helt enkelt skrapa ihop det gäng av UD-tjänstemän som fanns tillgängliga. Många helt utan erfarenhet av dylika operationer. Denna totalmiss i krisberedskapsupplägget ska dock inte skyllas på UD:s personal utan ansvaret vilar förstås ytterst på regeringen. Pinsamt ! Jag undrar hur det ser ut idag ?
Hur olika länder agerar i kriser åskådliggjordes bra då Frankrike visade framfötterna. Det var Frankrike som ordnat evakueringsbåten mellan Cypern och Beirut och även de bussar som användes i Beirut. Dessutom representerades Frankrike på plats av regeringsföreträdare på ministernivå. Kort sagt, Frankrike var minst ett steg före hela tiden.
Den svenska delegationen bedömde sig i ett läge ha behov av särskild militär kunskap för att rätt kunna bedöma riskerna när man kom fram till Libanon. För detta ändamål fanns en grupp benämnd SSG. Emellertid så hemlig så ingen på UD kände till vilka som ingick. Visst låter det som ett dåligt skämt ?
Det ska bli spännande att följa fortsättningen. Jag tycker att det redan finns underlag till ett manus för en film som kan sikta på titeln "årets komedi".
Det mest anmärkningsvärda var dock vad som framkom av Sveriges oduglighet på krisberedskapsområdet. Här beskrevs hur Sverige efter Tsunamin 2004 byggt upp en krisberedsakap eftersom en sådan totalt saknades 2004, i vart fall i realiteten. Kanske fanns den på papper. När man nu byggt upp en krisberedskap så hade man emellertid missat en viktig detalj. Man hade inte räknat med att krig och kriser inte tar semester i juli som de flesta av oss andra. Därför fanns ingen jourberedskap på UD när läget blev skarpt.
Man fick ringa runt till semesterlediga diplomater och lyckades fånga någon på väg till golfbanan som fick bli chef för den nödvändiga evakueringen av svenskar från Beirut. En inte enkel uppgift skulle det visa sig. Man fick helt enkelt skrapa ihop det gäng av UD-tjänstemän som fanns tillgängliga. Många helt utan erfarenhet av dylika operationer. Denna totalmiss i krisberedskapsupplägget ska dock inte skyllas på UD:s personal utan ansvaret vilar förstås ytterst på regeringen. Pinsamt ! Jag undrar hur det ser ut idag ?
Hur olika länder agerar i kriser åskådliggjordes bra då Frankrike visade framfötterna. Det var Frankrike som ordnat evakueringsbåten mellan Cypern och Beirut och även de bussar som användes i Beirut. Dessutom representerades Frankrike på plats av regeringsföreträdare på ministernivå. Kort sagt, Frankrike var minst ett steg före hela tiden.
Den svenska delegationen bedömde sig i ett läge ha behov av särskild militär kunskap för att rätt kunna bedöma riskerna när man kom fram till Libanon. För detta ändamål fanns en grupp benämnd SSG. Emellertid så hemlig så ingen på UD kände till vilka som ingick. Visst låter det som ett dåligt skämt ?
Det ska bli spännande att följa fortsättningen. Jag tycker att det redan finns underlag till ett manus för en film som kan sikta på titeln "årets komedi".
Etiketter:
Beirut,
Diplomaterna,
Israel,
krisberedskap,
Libanon,
UD
måndag 26 januari 2009
Inspirerande besök hos frisören
Jag har idag varit till min frisör Stefan i hans salong FORM och klippt mig.Förutom att jag alltid känner mig mera alert och tillfreds när jag är nyklippt så är dessa besök alltid extra livgivande. Redan vid inträdet i lokalen så känner jag mig uppiggad. Alltid lika rent och fräscht. Elegant men ändå återhållsam inredning.
Under klippningen så hinner vi alltid avverka ett antal existentiella frågeställningar. Idag spände det som vanligt över ett brett område. Från skövlingen av regnskogen i Sydamerika till förutsättningarna för småföretagare i Sverige. Vi berörde också dagens förödande skönhetsideal liksom vikten av att ha egna stunder i vardagen då man bara är och njuter av denna upplevelse.
Apropå skönhetsideal. Nog är det väl så att den under senare år upphöjda omskulptureringen av kroppen börjat tappa i intresse. Förhoppningsvis beror det på en nyvunnen insikt och inte bara på att att plastikkirurgi nedprioriteras i kärva ekonomiska tider.
Under klippningen så hinner vi alltid avverka ett antal existentiella frågeställningar. Idag spände det som vanligt över ett brett område. Från skövlingen av regnskogen i Sydamerika till förutsättningarna för småföretagare i Sverige. Vi berörde också dagens förödande skönhetsideal liksom vikten av att ha egna stunder i vardagen då man bara är och njuter av denna upplevelse.
Apropå skönhetsideal. Nog är det väl så att den under senare år upphöjda omskulptureringen av kroppen börjat tappa i intresse. Förhoppningsvis beror det på en nyvunnen insikt och inte bara på att att plastikkirurgi nedprioriteras i kärva ekonomiska tider.
Etiketter:
existentiella frågor,
salong FORM,
Sydamerika
söndag 25 januari 2009
Bandy vs handboll
Jag som sågade bandyn och hyllade handbollen som TV-sport nyligen får nu revidera mitt tänk. För som jag också påpekat i tidigare inlägg. Det är segrarna som räknas.
Men visst är handboll roligare att titta på.
Men visst är handboll roligare att titta på.
lördag 24 januari 2009
Brödraskapet SSPX går igen
För två dagar sedan skrev jag ett inlägg om rubricerade sammanslutning. Döm om min förvåning när jag idag läser nedanstående.
Påven Benedikt XVI lyfter bannlysningen av det ultrakonservativa katolska prästbrödraskapet S:t Pius X (SSPX) som hyser högerextremister och Förintelseförnekare och som väckt stor uppståndelse i Sverige.
”Jag har inspirerats av den Helige Ande att ta detta steg, och det är min förhoppning att vi snart ska nå full gemenskap”, skriver påven i sitt dekret enligt ett pressmeddelande från Stockholms katolska stift.
Enligt Stockholms katolska stift har SSPX:s nuvarande ledare, biskop Bernard Fellay, i ett brev till påven bland annat betonat att brödraskapet ”vill vara en del av familjen och förbli katoliker och lägga all vår kraft i tjänst för Kristi Kyrka...”.
Anders Arborelius, katolsk biskop i Stockholm, välkomnar beskedet:
”Framför allt välkomnar jag att det innebär att de tydligt och klart har tagit avstånd från rasistiska och anti-semitiska uttalanden som gjorts av personer i deras krets”, skriver han.
Detta är väl nödvändigt eftersom jag av senaste nytt dessutom förstått att biskop Richard Williamson kommer att åtalas i Tyskland till följd av sin förnekelse av Förintelsen i svensk TV häromdagen.
Snacka om många och skiftande budskap. Vad ska man tro på ? För nåt vill man väl ändå tro på.
Påven Benedikt XVI lyfter bannlysningen av det ultrakonservativa katolska prästbrödraskapet S:t Pius X (SSPX) som hyser högerextremister och Förintelseförnekare och som väckt stor uppståndelse i Sverige.
”Jag har inspirerats av den Helige Ande att ta detta steg, och det är min förhoppning att vi snart ska nå full gemenskap”, skriver påven i sitt dekret enligt ett pressmeddelande från Stockholms katolska stift.
Enligt Stockholms katolska stift har SSPX:s nuvarande ledare, biskop Bernard Fellay, i ett brev till påven bland annat betonat att brödraskapet ”vill vara en del av familjen och förbli katoliker och lägga all vår kraft i tjänst för Kristi Kyrka...”.
Anders Arborelius, katolsk biskop i Stockholm, välkomnar beskedet:
”Framför allt välkomnar jag att det innebär att de tydligt och klart har tagit avstånd från rasistiska och anti-semitiska uttalanden som gjorts av personer i deras krets”, skriver han.
Detta är väl nödvändigt eftersom jag av senaste nytt dessutom förstått att biskop Richard Williamson kommer att åtalas i Tyskland till följd av sin förnekelse av Förintelsen i svensk TV häromdagen.
Snacka om många och skiftande budskap. Vad ska man tro på ? För nåt vill man väl ändå tro på.
Etiketter:
Anders Arborelius,
Brödraskapet SSPX,
katolska kyrkan,
Påven Benedikt XVI
Negerbollsbak och krovgrillning
Den här helgen är speciell eftersom vi fått "låna" Erik. Då händer det saker, nåt nytt hela tiden. Det är välgörande för Farmor och mig. Igår var det förstås bad i bubbelbadkaret, det är ett stående inslag. Ett annat stående inslag är rockmusik på hög volym och dans med Farmor. Idag blev det en nyhet på förmiddagen, nämligen negerbollsbak. Därefter den återkommande korvgrillningen. Idag inomhus i kakelungnen då Erik ville ha det så.
Apropå negerbollar. Visst var det så att en konditor i Skåne för ett antal år sedan anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen för att ha salufört negerbollar under just namnet negerbollar. Tänk att just detta bakverk inte lyckats begåvas med ett nytt namn.
Jag menar, språket utvecklas ju på många andra sätt genom att nya benämningar tillkommer på gamla invanda. T. ex. har städare blivit lokalvårdare, fånge har blivit intagen o s v.
Den färgade portugisiske fotbollsspelaren Eusebio kallades på sin tid " Svarta Pärlan".
Med tanke på att negerbollen omsluts av pärlsocker så kanske "bruna pärlan" vore lämpligt.Eller kanske "vita pärlan". Snacka om förnyelse. Om du förstår vad jag menar.
Apropå negerbollar. Visst var det så att en konditor i Skåne för ett antal år sedan anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen för att ha salufört negerbollar under just namnet negerbollar. Tänk att just detta bakverk inte lyckats begåvas med ett nytt namn.
Jag menar, språket utvecklas ju på många andra sätt genom att nya benämningar tillkommer på gamla invanda. T. ex. har städare blivit lokalvårdare, fånge har blivit intagen o s v.
Den färgade portugisiske fotbollsspelaren Eusebio kallades på sin tid " Svarta Pärlan".
Med tanke på att negerbollen omsluts av pärlsocker så kanske "bruna pärlan" vore lämpligt.Eller kanske "vita pärlan". Snacka om förnyelse. Om du förstår vad jag menar.
Etiketter:
Diskrimineringsombudsmannen,
Eusebio,
Negerboll
fredag 23 januari 2009
Det mullrar i Kd-leden
Flera partidistrikt i Kristdemokraterna har inte längre något förtroende för sin partiledare Göran Hägglund.
På Gotland anser man att KD-ledaren måste bytas ut om partiet ska kunna vända opinionen.
- Han är för feg. Det finns en potential upp till tio procent av väljarna som skulle kunna rösta på oss om vi stod upp för vissa saker, som vikten av att stärka familjen, säger Gotlandsordföranden.
- Jag tror inte att Göran Hägglund är den som kommer att ta oss till några högre höjder. Men det finns ingen annan, säger samme man.
Så smart, att gå till attack och samtidigt säga att det inte finns någon annan. Intressant vinkling.
- Jag har stort förtroende för socialministern Hägglund, men i dag har jag inte fullt förtroende för partiledaren Hägglund, säger ordföranden i distriktet Västra Götaland norra.
Jaså, han duger som minister men inte som partiledare. Också det en intressant vinkling.
Varför tar jag upp detta. Jo, för att det intresserar mig att att se hur organisationer fungerar. Myndighet, företag eller politiskt parti. När otåligheten börjar sprida sig i leden och man själv inte riktigt vet vad man vill, då skjuter man på chefen. Inget konstigt i det då denne ju bär det yttersta ansvaret. Vad skapar då detta ? Jo, ytterligare osäkerhet och inre splittring. Förödande även för ett politiskt parti som ju bör ägna all sin energi och kraft åt att forma en trovärdig politik.
Utan att veta något om Kd:s inre liv så kan jag anta att det är "Sacredeusaffären" som ligger bakom att det nu börjar mullra i Kd-leden.
Det finns dock en väsentlig skillnad mellan å ena sidan en myndighet eller ett företag och å andra sidan ett politiskt parti. Är jag missnöjd på mitt arbete/med chefen så kan jag inte bara gå hem för då står jag utan både jobb och försörjning. Som medlem i ett politiskt parti har jag dock en större valmöjlighet. Är jag så missnöjd med den förda politiken och/eller partiledaren så att jag måste torgföra mitt missnöje i media så inte bara kan utan bör jag byta till ett parti som bättre överensstämmer med mina politiska tankar eller helt enkelt kliva av mitt förtroendeuppdrag och återgå till min yrkeskarriär. För en sådan finns det väl, eller............... ?
På Gotland anser man att KD-ledaren måste bytas ut om partiet ska kunna vända opinionen.
- Han är för feg. Det finns en potential upp till tio procent av väljarna som skulle kunna rösta på oss om vi stod upp för vissa saker, som vikten av att stärka familjen, säger Gotlandsordföranden.
- Jag tror inte att Göran Hägglund är den som kommer att ta oss till några högre höjder. Men det finns ingen annan, säger samme man.
Så smart, att gå till attack och samtidigt säga att det inte finns någon annan. Intressant vinkling.
- Jag har stort förtroende för socialministern Hägglund, men i dag har jag inte fullt förtroende för partiledaren Hägglund, säger ordföranden i distriktet Västra Götaland norra.
Jaså, han duger som minister men inte som partiledare. Också det en intressant vinkling.
Varför tar jag upp detta. Jo, för att det intresserar mig att att se hur organisationer fungerar. Myndighet, företag eller politiskt parti. När otåligheten börjar sprida sig i leden och man själv inte riktigt vet vad man vill, då skjuter man på chefen. Inget konstigt i det då denne ju bär det yttersta ansvaret. Vad skapar då detta ? Jo, ytterligare osäkerhet och inre splittring. Förödande även för ett politiskt parti som ju bör ägna all sin energi och kraft åt att forma en trovärdig politik.
Utan att veta något om Kd:s inre liv så kan jag anta att det är "Sacredeusaffären" som ligger bakom att det nu börjar mullra i Kd-leden.
Det finns dock en väsentlig skillnad mellan å ena sidan en myndighet eller ett företag och å andra sidan ett politiskt parti. Är jag missnöjd på mitt arbete/med chefen så kan jag inte bara gå hem för då står jag utan både jobb och försörjning. Som medlem i ett politiskt parti har jag dock en större valmöjlighet. Är jag så missnöjd med den förda politiken och/eller partiledaren så att jag måste torgföra mitt missnöje i media så inte bara kan utan bör jag byta till ett parti som bättre överensstämmer med mina politiska tankar eller helt enkelt kliva av mitt förtroendeuppdrag och återgå till min yrkeskarriär. För en sådan finns det väl, eller............... ?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)