Vårkänslorna ett minne blott

De där vårkänslorna som jag nämnde i inlägget i lördags är nu ett minne blott. I morse blev jag brutalt påmind om att vi faktiskt befinner oss i slutet på januari när jag blickade ut.

Inte alls som i lördags.

Nu känns årets första växthusmåltid avlägsen igen.

Vårt gamla äppelträd är alltid lika vackert
i vinterskrud.

Liv och mormor vaknade vid åttatiden idag. Liv var som vanligt på ett strålande morgonhumör och hade sovit gott i den nya säng vi införskaffat till henne.

Liv trivs förträffligt i sin nya säng.

Samma goa, glada tjej hade jag som frukostsällskap 
även idag.

En bra start på veckan

En riktigt bra start  på veckan blev det då Liv kom i morse. Pappa Per lämnade av henne när han var på väg till jobbet strax före kl. 6 i morse. Liv ska sedan sova över hos oss och åker inte hem förrän i morgon kväll. Två härliga dagar blir det för mormor och morfar. Och för Liv så klart.

Den här goa tjejen hade jag till frukostsällskap i morse.

På rätt väg

För första gången på flera månader ville Sigge gå ut idag när matte gick ut med Osborne. Inte alls konstigt tycker jag då jag idag får en förnimmelse av vår när jag tittar ut. Härliga tider stundar.

En alldeles underbar januaridag bjuds jag idag.

En alldeles speciell dag

En alldeles underbar morgon på Getingstorp.

När jag vaknade i morse låg det spänning i luften. Hur hade natten varit tro och hur skulle morgonen te sig? Vadan dessa funderingar. Jo, Liv har på egen hand övernattat hos oss för första gången. Hur det gått? Alldeles utmärkt, hon har sovit hela natten och vaknade 08.30 i morse. Sedan åt vi frukost tillsammans innan det blev ett Bumbobad med mormor. Därefter var det dags för en liten sovstund som hon avnjuter just nu.

Frukosten intagen och en härlig dag stundar.

Några hjälpmedel behöver morfar när
mormor är ute med Osborne och
hämtar morgontidningen.

Vinterkväll

Äntligen tulpantider igen.

När mörkret igår lagt sig var det dags för middag i köket och därefter blev det en härlig kväll i Sinnesrorummet med samtal och stillsam musik. Allt detta ackompanjerat av en sprakande brasa i murspisen. En underbar fredagkväll i januari på Getingstorp

D bjöd på bönan Rydberg, en vegetarisk 
variant på biff Rydberg. 
Borlottibönor i s f oxfilé.
Utsökt!

Härlig brasa i murspisen.

Härifrån sprids ljuvlig värme.

Även jag njuter av vintern

Motsägelsefull rubrik med tanke på mina två senaste inlägg, men när snöandet bara tilltar så känns det riktigt skönt att bara sitta inne och titta på skådespelet. Nu blir det nog till att elda i vedspisen, murspisen och kaminen de närmaste dagarna. När nu vintern slår till med kraft så gäller det att göra det bästa möjliga av den, så varför inte sitta inne och njuta av att bli smekt av värmen från sprakande brasor.

Om tre och en halv månad så hoppas jag avnjuta 
en vårmåltid i växthuset.

Det gamla äppelträdet blir allt vackrare
i sin vinterskrud.

Kaprifolen som nu vilar på källartaket kommer att vara
i blomning om fem månader.

Snart tar nog D fram snöslungan.

Inte mera efterlängtat idag

Så verkar då vintern ha bestämt sig för att komma även till Getingstorp. Ännu mera snö faller och nu måste nog D ta ut snöslungan för att frigöra gångarna på tomten. Igår plogade grannen vår väg för första gången denna vinter. Det var den senaste plogstarten sedan vi flyttade hit 2008. De första åren skedde första plogningen oftast i början på december, 2010 så tidigt som den 10 november.

Nu börjar jag känna mig insnöad.

Och vem vill känna sig så.

Inte alls efterlängtat

Som bekant är jag ingen vinterentusiast numera. Hittillsvarande vinter har därför varit perfekt, mestadels runt nollan och mycket sparsamt med snö. Men så i natt kom det där oundvikliga och i morse vaknade jag till ett riktigt vinterlandskap. Inte så mycket att det behöver plogas eller köras med snöslunga, men fullt tillräckligt för att jag ska hålla mig inomhus den närmaste tiden.

Vackert trots allt.

Nu känns odlingssäsongen fjärran.

Poolsäsongen lika så, men vad gör det då 
poolen ändå ska ligga i träda i sommar.

Liv 1 år

Liv fyllde 1 år den 5 januari, men födelsedagskalaset ägde rum igår och där var så klart jag och mormor D med. På plats var oxå farmor, farfar och gammelmormor liksom morbror Marcus med familj. Och mamma Sara och pappa Per förstås. Liv var som vanligt på toppenhumör, åt tårta med god aptit och testade alla presenter med stor intensitet. Ett riktigt härligt 1-årskalas var det och jag är väldigt glad att jag fick uppleva denna händelse. Det är väl sånt som brukar benämnas "ett minne för livet".

Snart ska Liv ta sig an sin första födelsedagstårta.

Liv visar hur man äter tårta.

Mums, den smakade riktigt bra.

Vinterskrud

Sedan några dagar är naturen vackert rimfrostbeklädd. Så som inslagen i plastfolie för att vara hållbar fram till april-maj när allt briserar. Härliga tankar att bära omkring på.

Både vackert och kusligt. 

      Trots avsaknad av grönska så "ser" jag björkarnas 
musöron.

Vårt gamla äppelträd ingår förstås i
de inbäddades skara.

Nytt år - nya tankar

Där innanför grindarna vill vi bo .

Som väl är gör vi det.

Som du kanske kommer ihåg så skrev jag i ett inlägg i oktober i fjol att D och jag hade en arbetshypotes som syftade till att vi i oktober i år ska ha flyttat till lägenhet i Örebro. Detta då D i oktober i fjol fick diagnosen epilepsi och därför fick körförbud det närmaste året.


Nu när dryga tre månader förflutit så har vi hunnit med att testa hur det går att bo så här på landet utan att få köra bil. Det har gått över förväntan. Tack vare snälla barn, fantastiska grannar och i någon mån Länstrafiken så har  nödvändiga transporter och inköp kunnat genomföras. Noggrann planering krävs förstås, men det är vi sedan tidigare vana vid så det är inget som är besvärande. 

Som du förstår så har arbetshypotesen nu förändrats. Nu siktar vi på att bo kvar till oktober och då göra en utvärdering av det körkortlösa året. Det vi nu gör för att möjliggöra att bo kvar är att minska på antalet arbetsuppgifter för D. Den "Integöralista" som jag filar på för D innehåller bl. a. minskat odlande i trädgården, låta poolen ligga i träda, ej starta nya stora projekt etc.  I den mån tjänster finns att köpa så kommer vi att överväga det. 

Att transporter och inköp fungerar bra är förstås viktigt, men  viktigast för oss är att kunna fortsätta leva på Getingstorp. Att bo här är inte bara ett boende utan en livsstil. Varje dag så slås vi av något som vi kommer att sakna om vi skulle bo i lägenhet i Örebro. Lugnet, naturen, friheten och grannarna finns inte att få i stan och det som Örebro har att erbjuda som inte finns här ute på landet är inget som särskilt lockar oss.

Poolen får ligga i träda i sommar.

I sommar odlas bara tomater, gurka och 
basilika i växthuset. För övrigt blir det en 
plats för härliga måltider.

Måltider under det gamla äppelträdet blev det några i 
somras. Det blir flera kommande sommar.

Porten till växtriket.

Sigge njuter av sin trädgård där på bänken.

Mustigt grönt efter ett sommarregn.

Här bakas pizza i grillen.

Ljuvlig sommarblomning.

Mera sommarblomning.

Det känns som att vi kommer att fixa det här. Allra helst som motivation och vilja är på toppnivå. Och viktigast av allt, D och jag är helt överens om denna nya planering. En bra början på det nya året.Vi ser framtiden an med tillförsikt.

Sigge och Osborne gläds åt att matte och husse tänkt om.

Nyår på Getingstorp

Som seden bjuder firade vi nyår här på Getingstorp med barn och barnbarn. Det är inte helt lätt att hitta rätter som passar alla, vegetarianer och icke vegetarianer,  barn och vuxna. Men, vi har lyckats bra även i år tycker vi. Så här såg supén ut:
Förrätt: Hummersoppa med pecorinogratinerad toast

Huvudrätt: Saffransrostade rotsaker med halloumi

Huvudrätten. Palsternackor och morötter direkt från 
egen trädgård

Dessert: Hallonmousse i glas

Som brukligt så är det killarna som står för tillagningen, medan D står för förberedelserna. Däri ingår bl. a. en festlig dukning som du ser här nedan.

Som synes påbörjade D förberedelserna innan 
mörkrets inträde.

Välkommen till bords!