Underhållsarbete





Yttertrappan behöver en uppfräschning. En del virke
får ersättas med nytt och en del slipas och tvättas
innan det är dags för nymålning.

Igår påbörjade D arbetet med att fräscha upp yttertrappan till huset. Förutom att slipa och tvätta ( D lovprisar "Fasadtvätt" ) så är somligt virke  så anfrätt av de gångna fem åren så att det behöverersättas med nytt. Det nya ska då först grundbehandlas innan det sätts på plats och målas. Med ett gediget grundarbete så kommer det att stå sig minst fem år till.

Sol och värme gör det till ett är ett perfekt väder i helgen för den här typen av arbete.

Som vanligt när det gäller praktiskt arbete så håller jag mig i bakgrunden men finns tillgänglig för ev. konsultation.

I dag börjar det riktiga finliret för D när det nya virket ska sågas till och sättas på plats.  Utmärkt tillfälle för D att testa sin nyinköpta cirkelsåg. Därefter ska allt målas vitt. När allt det vitmålade är på plats så är det dags för trappan att skyddsbehandlas. Jag ser redan framför mig hur snyggt det blir.

D:s nyinköpta cirkelsåg.



Åren tar ut sin rätt.



D har köpt snyggt profilerat virke till de
nya överliggarna och ledstängerna.



Efter ett rejält dagsverke så passade det utmärkt med 
 sill och potatis i växthuset.



Äntligen kom en av de  ljumma sommarkvällarna.

Nelson vill gärna vara med oss när vi äter ute i växthuset.
Här smaskar han på ett gammalt köttben
som han grävt fram ur någon gammal gömma.

Han håller koll på oss från gäststugans trappa som
oxå ska få sig en uppfräschning.



En vanlig fredag

Vår gamla pool när den såg som mest tilltalande ut.
Den har mest krävt arbete, arbete, arbete.

Igår var det dags för ett av de månatliga besöken i vår tätort Fjugesta vilket denna gång  bl. a. innebar besök på vårdcentralen för årlig provtagning, tankning av bil och dunkar till åkgräsklipparen.  Ytterligare sex butiksbesök hanns med. Jag fascineras varje gång av hur effektivt ett besök i Fjugesta är. Och hur trevligt det är.  Alltid ett trevligt bemötande hos de affärsidkare vi frekventerar. Inga köer ens en fredag i semestertid. Ett av de trevliga besöken gjorde vi hos J&F Fritid för att avsluta poolaffären.  Vår tidigare pool, en Folkpool, är nu riven och kommande vecka ska snickaren vi anlitat komma för att påbörja det nya poolbygget. Vi ser fram emot att få en pool som  har en rimligare fördelning mellan bad/avkoppling och städ/underhållsarbete. Det vill säga  en övervikt för det förstnämnda.

Då det var en vädermässigt skön dag så avslutades fredagen som sig bör. Med middag i växthuset. D hade fixat en utsökt god pastasallad med en för mig ny touch. Ett bra avslut på en alldeles vanlig fredag. Idag ser det ut att bli en alldeles strålande lördag.

Pastasallad med egenodlad spenat,
gorgonzola,rostade valnötter och
balsamicovinägermarinerade
äppeltärningar.

Ett bra avslut på dagen

Gårdagens inlägg rubricerade jag "En bra start på dagen". Efter att sedan ha haft en bra dag så är dagens rubrik inte långt borta. Den ger sig själv  så att säga.

Just nu håller vi på med en del underhållsarbete. Det innebär att bl. a. gå igenom alla trappor och räcken utomhus. Efter 5 år behövs en uppfräschning. Igår  kunde jag vara delaktig en hel del eftersom vi mest inspekterade och diskuterade vilket virke som måste bytas ut och var det är till fyllest  att skrapa, slipa och måla. När vi sedan kommer till skrapaslipamåla-stadiet så är det ju D som får jobba. Då bistår jag mest med glada tillrop och behövlig transporttjänst.

Gårdagens underhållsgenomgång avslutades med att D bjöd på en läcker kvällsmåltid i växthuset. Ett bra avslut på dagen.

"Lilla fruns onsdagswok" förlänades jag igår som
middag i växthuset. Något för mig helt nytt,
med bl. a. friterad bläckfisk, som smakade utsökt.

En bra start på dagen

När jag en tidig morgon som idag åker ner till postlådan och hämtar tidningen så får jag mig till livs en mix av dofter, ljud och synintryck som lägger grunden för en bra dag. Mina enda obesvarade fråga är var vi ska äta frukosten idag. Inne eller ute och i så fall på vilken plats. Lyxproblem, eller hur?

Kanske äter vi frukost här idag. I sällskap av
doftschersminens ymniga blomning och ljuvliga doft.

Oxå en premiär

Idag när D och Nelson gick på den långa promenaden så tog de vägen genom svampskogen. Ett lyckat val visade det sig för när de kom hem så var det med en påse färska kantareller. Årets första färska kantareller fick förstås utgöra grunden till dagens växthusmiddag.

En härlig omelett på färska Bergaägg, kantareller
 och lök i sällskap av plocksallad, friseesallad,
röd  och gul mangold, gurka och tomater.
 

Sigge håller koll vid växthusentren.

Doftschersminen bredvid glasverandan blommar överdådigt
och doftar ljuvligt.

Hallå sommar! Var är du?

Redan den 1 juli idag och den första semesterveckan gången. Då känns det märkligt att ännu inte ha fått förnimma den där rätta sommarkänslan. Fram för allt saknar jag de ljumma sommarkvällarna. Jag hoppas att juli månad för dessa med sig.

Att det ändå är sommar återspeglas i våra måltider som ofta består av olika typer av sallader.

Här är det i alla fall sommarkänsla.

En grekisk sallad med  vederbörliga tillbehör
var en av helgens måltider i växthuset

 

 

 

En läcker potatissallad på egenodlad potatis
avnjöts oxå i helgen . Till den grillad halloumi

Ytterligare en av helgens salladsvarianter.

 

Fotovyer

Med en katt som antagligen har totalkoll på allt jag företar mig och  plötsligt och obemärkt dyker upp i min omedelbara närhet så dyker det då och då upp härliga fotovyer.



Sigge på en av sina många utsiktsplatser i trädgården.
Här trivdes även hans föregångare Buddha.

Trädgårdsvänner

En del av lyxen med att bo som vi gör är att vi lär känna många olika djur. Många olika individer. I trädgården har vi bl. a. två hackspettspar som huserar i var sitt träd med sina ungar. Vi har  kunnat följa hur ungarna matats och hur föräldrarna haft dom i hackeskola. När vi idag åt middag i växthuset så förirrade sig en av ungarna dit in och kraschade mot ett fönster. D ryckte genast ut och hjälpte den omtöcknade ungen. När den fått vila ut en stund så kunde den flyga tillbaka till de sina.



Denna lilla krabat hittade via D:s varsamma händer
ut i friheten igen.

Värsta dagen vs Bästa dagen

Den 26 juni 2011 var det tio år sedan. Igår var det följaktligen tolv år sedan jag fick den stroke som kom att förändra mitt / vårt  liv totalt.  Är då detta något att skriva om ännu en gång?  Nej, kanske inte, men jag kan ju inte undgå att det poppar upp i skallen när det kommer till årsdagen. I år poppade det dock upp först idag. Kanske ett tecken på att det inte finns så mycket mera att orda om.

Betydligt roligare var det att den 26 maj skriva om en annan livsavgörande händelse. Då var det nämligen 12 år sedan D och jag gifte oss. Om den 26 juni 2001 är den värsta dagen i mitt liv så är den 26 maj 2001 den bästa dagen i mitt liv. Det var väl egentligen bara det jag ville säga idag.

Mera trädgårdsgodis

På mina  rundor på elmoppen och åkgräsklipparen kan jag följa allt som händer i trädgården. Varje dag har det hänt något nytt. Det skulle blivit flera foton idag men plötsligt så vägras jag hämta mina bilder från datorn. Som behagar leva sitt eget liv då och då.

Pion i blomning.

Spenat på gång.

Drivbänkarna fyller sin funktion.

Grillmåltid på gång.



 



Även en grusgård kan ha sin charm.

Mera grusgård.

Sigge har skapat ett eget litet krypin att mysa i.

 



 



Trädgårdsgodis

Nu exploderar växtligheten i vår trädgård. Då är det en njutning att sitta en måndagkväll i växthuset med ett "Sommarkryss" och känna alla ljuvliga dofter och lyssna till det stilla porlande vattnet i
D:s fontän.

Inne i växthuset frodas mycken växtlighet.

 

 

Plymspirean formligen exploderar i sin blomning.

Vy över D:s agora.

 

Från andra hållet.

 

 

Helgavslut och semester

Midsommar är över för denna gång och därmed är också  juni månad snart slut. Nu gäller det att hålla emot så att sommaren varar länge, länge, länge. Hur man nu gör det. Jag fortsätter väl som jag brukar och ser i första hand till att njuta av den dag som idag är. Det ska väl gå extra lätt en dag som denna då jag idag börjar sex veckors semester.
Med hänvisning till mitt föregående inlägg om bloggproblem så noterar jag att detta inlägg blev som jag ville utan att jag ändrat på några inställningar. Märkligt!

Helgen avslutades i växthuset med 
en ny variant av grekisk sallad.

Bloggproblem

Vad beror det på att mina inlägg ofta blir som gårdagens inlägg "Midsommarafton"?
Flera foton får ibland gemensam ram fastän jag lägger in varje foto separat och stundom så blir hela bakgrunden till min text vit. Texten till varje foto antar ibland en mindre storlek än den jag valt. Detta gör sammantaget att inlägget ser väldigt rörigt ut.
Har du stött på dessa problem? Vad gör jag för fel?  Trots att jag gör likadant varje gång så blir resultatet inte likadant.
 Hur undviker jag att dessa problem uppstår?
Tacksam för tips och hjälp.

Midsommarafton

Som traditionen bjuder firade vi Midsommarafton i goda vänners lag i ljuvlig miljö vid stranden av  en svensk insjö. Mycken  god och spännande mat, lek och trevlig samvaro. Vädergudarna stod oss dessutom bi så Midsommaraftonen blev just så trevlig som den alltid brukar vara. 

Midsommarafton vid en svensk insjö känns rätt.



Perfekt miljö för Midsommarfirande.

 

Underbar utsikt.

På andra sidan sjön är  flaggan oxå i topp.

Vackert dukat Midsommarbord.




 



Som brukligt börjar vi med sill.

 

Snyggt inslaget torskryggpaket med spännande sallad.

Läcker dessert.

Nelson var förstås med.

 

Lyxtillvaro. Nelson har öppnat dörren till sitt rum.
Med matte och husse i huset intill så sov han gott.

Båtfirare.

Oxå ett flytetyg.



Mera underbar utsikt.

På Midsommardagen hade regnet nått oss.

 



 















 





 

 



                                       




















Glad Midsommar!

Så är det dags för en av våra ursvenska traditioner. Midsommar, då inget mörker inträder och stör midsommarnattens festande. Förhoppningsvis är vädergudarna också nådiga och tillåter kortärmat långt in på småtimmarna.  Det kommer bilder senare som närmare förtäljer hur traditionen upprätthållits i år.

Jag önskar er alla en varm, ljus och härlig Midsommar.

 

 

Återkommande besökare på Midsommarbordet.

 

 

 

Spinalonga i Falköping

Är detta snart en laglig industriprodukt?

Moderaterna i Falköping vill ge  missbrukarna en frizon och sätta upp en glasbur på Köttorget i ortens centrum där den som vill fritt kan missbruka. Att använda orden hjälpa och ge i detta sammanhang känns malplacerat. I mina öron klingar ordet människoförakt.
Förvisso drar en drogliberal  vind över världen  där t ex cannabis blir tillåtet i allt flera stater i USA. Colorado är en av de stater där marijuana mer eller mindre legaliserats och där många entreprenörer ser möjligheter till big business.

I  "Korrespondenterna" i svt 2  såg jag senast igår ett antal inslag om hur olika drogfrågan hanteras i olika länder. Knarkturism och marijuanaindustri är några av de nya ord vi får vänja oss vid.

I Europa har den drogliberala vinden nått längst i Portugal där i stort sett alla droger är tillåtna för eget bruk. Skillnaden med Falköpingsexemplet är att man i Portugal satsar på missbrukarvård. Inte på att visa upp missbrukare i glasbur på ortens torg.

I Sverige tycker jag att det länge varit stiltje i narkotikadebatten. Debatten blossar upp vid enstaka tillfällen, som t ex vid användning av metadonprogram eller aktualisering av sprutbytesprogram.  Eller som i Falköping, när missbrukarna kommer för nära övriga medborgare. Jag, som arbetat i Kriminalvården sedan 1976, förvånas över det ointresse som narkotikamissbruket för tillfället omges av. Vad kan det bero på månne?

Falköpingsförslaget, där man dristar sig påstå att man vill hjälpa stadens missbrukare, tycker jag mest är osmakligt. Men, inget ont som inte har nåt gott med sig. Det kanske sätter fyr på debatten igen.

Jag besökte någon gång i början på 80-talet den forna spetälskeön Spinalonga utanför Kretas kust. Det var en synnerligen omtumlande upplevelse att på plats få dess historia berättad för mig.  Falköping har jag aldrig besökt och jag känner inte heller någon längtan dit.

Litteraturtips: Spinalonga: de spetälskas ö