Trädgårdsomsorg

Vid den här tiden 2009 fanns vår trädgård bara som en ritning.

Att ha en stor trädgård ger enorma möjligheter, men det förpliktar oxå. Allt ska tas om hand på bästa sätt för att de många möjligheterna även ska kunna bli verklighet. När vi tittar tillbaka så känns det smått osannolikt att vår trädgård vid den här tiden 2009 bara fanns som en ritning och ett projekt.

I förrgår var det dags för den 3:e gräsklippningen för året. Har tidigare haft 14 dagar mellan klippningarna , men det intervallet behöver minskas m t p den enorma växtkraften. Den här gången följde D upp med röjsågen så att det blev finputsat även i "hörnen". Förutom detta så har D växthuset och alla sina drivbänkar och rabatter att sköta om. Bland mycket, mycket annat.

Du som ofta tittar in på min blogg får väl se upp så att du inte får en överdos av sommarbilder från "mitt hörn av världen". Jag kan dock inte lova någon avtrappning då dokumentation i bilder av vad som händer på vårt Getingstorp är en väsentlig del av mitt liv här. Eftersom jag lever hela vintersäsongen inomhus så må det väl vara mig förlåtet att jag under sommartid hemfaller åt dessa excesser.

Lite variation av ämnen kan du ändå vänta dig då D nu bl. a. håller på att förbereda poolen inför badsäsongen. Dessutom växer det så det knakar i D:s alla planteringar. För att inte tala om det rika utbud av måltider som kommer att bjudas i sommar.

Nästa gräsklippning, som jag lovar att inte göra ett särskilt inlägg om, blir redan om en vecka så att vi har finputsat till Midsommar och då till fullo kan njuta och avhålla oss från trädgårdsarbete.

Jag hoppas att oxå du njuter i "ditt hörn av världen".

Bländande fina gräsmattor....

oberoende av var jag fäster blicken.

Även från ovan.

D med röjsågen.

Nu har D gjort det ogräsfritt även i potatislandet

Nelson ligger och slappar och tittar på.

 Poolen är ännu inte igång, men snart så.

D finputsar längs gärsgårn.

Såväl D som röjsågen behöver en paus ibland.

Jag älskar våra maffiga björkar  vid 
jordkällaren.

En av årets nya rabatter har fått sig en uppfräschning.

Sigge följer som vanligt matte i hälarna  och 
checkar av vad som händer.

Självklart så  åker jag en sväng med klipparen 
och putsar till vägen ner till postlådan.

Nu börjar det ljuva livet

I år har D planterat penseer och bellis
vid grinden.

Med det bättre vädrets ankomst har nu trädgårdssäsongen äntligen kommit igång på riktigt. Det är en ljuvlig tid vi går till mötes.

Det börjar röra på sig så smått, både inne i växthuset och
i drivbänkarna.

Här kommer tomater och sockerärter att
samsas i år

Löjtnantshjärtat kommer att följas av kaprifol
och lavendel längs jordkällarens tak.

Jag hoppas på en riklig hallonskörd i år.

Den här gärsgårn börjar bli alltför sliten. Den byts nog ut
 nästa år.

I potatislandet trivs även oönskad gröda. Jobb för D.

Skugga och sol i vacker förbrödring.

Den här vyn bort mot Kilsbergen gillar jag skarpt.

Slut innan det börjat?

Stödet behövs än mera efter VM-premiären.

När fotbolls-VM spelas i Kanada så får vi stå ut med att matcherna spelas på för oss olämpliga tider med TV-sändningar mitt i natten.  Besvärande förstås, men nu när sommaren anlänt så behöver ju inte matcherna kollidera med varma härliga sommardagar. Inget ont som inte har nåt gott med sig.

Igår kväll tittade jag förstås på Sveriges match mot Nigeria. Snacka om besvikelse. Sverige får ändå vara nöjda med en poäng då de inte var värda att vinna. Nigeria var bättre . Snabbare, bättre med boll, ja  helt enkelt det bättre laget. Sverige verkade däremot vara rädda för bollen, ingen av spelarna vågade lugna upp spelet och vårda bollen, det blev mest hafs och slafs av premiären. Inte ens  lagets s k stjärnor, Schelin, Seger, Fischer, Asllani,  förmådde komma upp i normal förmåga. De var osynliga, tröga i steget och  ovän med bollen.

I kommentarerna efter matchen så ser jag att många vill skylla på konstgräset och det påstås att halva svenska laget drabbades av kramp. Visst är konstgräs en styggelse, men nu finns det ju och måste på något sätt behärskas. Annars får det väl spelas både gräs-VM och konstgräs-VM vilket inte låter särskilt realistiskt. Men, vem vet vad FIFA kan hitta på.

Med USA som motståndare i nästa match så kan VM vara över  för Sverige på lördag. Men, allt kan hända, bollen är rund, hoppet är det sista som... och f f a, Sverige kan bättre. Mycket bättre. Upp till bevis!

Söndagmiddag

Igår bjöd D på panerad spätta med svensk färskpotatis och remouladsås. Remouladsåsen av lite moderna snitt vilket innebar att en betydande del av majonnäsen byttes ut mor crème fraiche och grekisk youghurt. Såsen dessutom smaksatt med finhackade inlagda grönsaker. Måltiden intogs så klart i växthuset.

Gurka och tomater på gång.

 Utsökt söndagmiddag med ett nytt vitt från Sydafrika.

Jag känner ögon i nacken.

En lördag med lite av varje

Ingen tidning igår så jag åkte förgäves till postlådan.

Inte helt förgäves ändå. På väg hem stannar
jag alltid här och tittar och bara njuter.

Igår så var vädret till en början inte lämpligt för D:s planerade trädgårdssysslor. Snabbt växlade hon spår och vips! så var huset städat. När det var klart så snodde hon i ett nafs ihop en middagsnyhet. Bönpasta med räkor, vitlök och sambal oelek. Det smakade som alltid utsökt. Måltiden avnjöts förstås i växthuset.

Sedan avslutades lördagen med V75 från Östersund. Härligt med kvällstrav. I mitt tidigare liv så var jag en trogen besökare på travbanor, men numera då det inte är möjligt så brukar jag varje vecka bänka mig framför TV:n när det vankas V75, om inte vädret lockar ut mig i trädgården förstås. Det fick mig igår att undra varför de inte konsekvent kör V75 på kvällstid under i vart fall juni-juli.

D väntar på sitt middagssällskap. 

Bönpasta med räkor, vitlök och sambal oelek.

Efter middagen åkte jag en sväng ner till soptunnan och 
fick ännu en gång njuta av denna härliga vy på vägen hem.

Stillhet råder. Inga störande ljud här inte.

Snart hemma igen. Symboliskt med 
strålande sol där borta över Getingstorp.

Grillkväll

Igår var det då äntligen dags för en grillkväll igen, den endast andra för året. Det blev grillad halloumi med grillade grönsaker. Ett alltid lika säkert kort. En underbar kväll när D oxå fick gå igenom med mig vad som börjat växa i drivbänkarna. Jag vill gärna hålla mig ajour med vad som växer i vår trädgård, men har så klart inte samma koll som D då det ju är hon som sköter hela ruljansen.

Dags för grillkväll.

D har börjat förbereda grillningen.

Spenat och gräslök växer bra medan det går 
trögare för haricots verts 

Rödlök och morötter samsas och där bakom växer
 vitlöken så det knakar.

Ljuvlig doft sprider sig.

Här samsas isbergssallad och bladrädisa.

Halloumin på plats.

Välkommen till bords.

Min favoritrestaurang.

På vägen hem blickar jag i riktning  mot Kilsbergen.

Följeslagare

Nelson och Sigge älskar att vara ute i trädgården med D. Igår var även jag ute och kunde följa hennes följeslagare. Den senaste veckan har D haft sällskap av samma fågel varje dag. En liten krabat med rostrött bröst. En rödhake är det visst. 

Nelson ligger mest i björkdungen  med sin vattenskål och är
nöjd med detta. 

Sigge däremot dyker upp lite här och där.

Vart än D går så hänger Sigge på.

Ibland reser sig Nelson och gör sig påmind om att han finns.

När Sigge sätter sig på trappan vill han gå in.

Den här lille gynnaren följer D varje dag ivrigt sjungande
sin sång. En rödhake så vitt jag kan se.

Dags för nya långkörare

Bakom björkarnas täta lövverk döljer sig 
denna morgon något efterlängtat.
En uppgående sol mot en klarblå himmel.

Långkörare riskerar bli rätt tjatiga. Som mina blogginlägg under senare tid. Det mesta har bara handlat om vädret, det usla vädret. Igår beslutade jag mig för att tro på en förändring fr o m idag. Så här efter bara 2 morgontimmar så är jag stärkt i min tro.

Du som läser min blogg blir inte därför förskonad från långkörare. Nu kommer säkert en tid av inlägg från mitt trädgårdsliv, inlägg som ofta kommer att avslutas med en god måltid i växthuset. Alltså nya långkörare,  men med ett positivare anslag. Jag tycker att det känns bättre. Jag hoppas att du oxå tycker det  och fortsätter att titta in hos mig.

Gräsmattorna får en smekning av den 
uppgående solen.

Växthuset och gäststugan får samma ljuva
uppvaknande.

Idag tror jag

Det behövs inte mycket för att glädja mig i dessa dagar.

Nej då, jag har inte genomgått någon dramatisk metamorfos. Inlägget handlar som så ofta på sistone om vädret. Ännu en innedag för mig idag. P g a det usla vädret förstås. Idag väljer jag dock att tro på prognosen för de närmsta dygnen. Blir det som förutspått så blir det nämligen grillning på fredag och äntligen en växthusmåltid igen. En sån sak kan jag bara inte tvivla på.

En av favoriterna

Syren tillhör liksom löjtnantshjärta mina
favoriter.

Det senaste dagarna har det regnat och stormat så då håller jag mig inne. Vill jag ha trädgårdskänsla så får jag titta ut eller beundra syrenerna som D tagit in.

Detalj som förstörde helheten

En bra film som faller på en detalj.

I helgen tittade vi på en ny svensk dokumentärfilm. Storm över Anderna. Jag har en fäbless för just dokumentärer och hade stora förväntningar på denna film. 

Filmen som utspelar sig i Peru hade fått toppbetyg av mig om den inte fallerat i ett avgörande avseende. Den svenska texten försvann mot ljus bakgrund vilket totalförstörde helhetsintrycket. 

Eftersom jag inte kan spanska så tappade jag bort mycket av vad som sades. Det kändes fel att sitta och vara irriterad på en film som jag egentligen tyckte bra om. 

Något som jag inte tycker om är att juni  börjat som maj slutade, med regn, blåst och 11°C. Brrrrrrrrrrr.

Visst är det nåt som fattas i bilden.

Dagen efter

Dry Martini: Frankrike och Bergslagen i
perfekt kombination.

Vi värnar om lokalproducerat.

Rubriken kan förstås vara lite missvisande , allra helst i kombination med bilderna ovan.
Uttrycket "Dagen efter" brukar inte sammankopplas med vällust och glädje, men det var just det jag kände igår. 

Då kunde du läsa om min senaste gräsklippningsinsats och det är just den som bidragit till den nya innebörden av "Dagen efter". Jag är alltid extra nöjd när jag klippt gräset, en glädje som dessutom tilltar när, så som i förrgår, regnet  börjar ösa ner så snart jag parkerat klipparen. Det går m a o att glädjas även i regn och rusk.

Glädjen, eller snarare njutningen, blev än större när D innan middagen bjöd på en Dry Martini.

Det regnar, men vad gör det.

Blött, blött, blött. En typisk majdag 2015.

Trädgårdsarbetet inställt denna dag.

Njuter gör jag ändå. Jag känner mig som Ferdinand vid 
sin korkek.