Grillkväll

Grillen är redo.

Inte igår, men söndag för två veckor sedan så grillade vi. Det blev marinerade kungsräkor med syrlig het nudelsallad och det blev antagligen oxå årets sista grillkväll. Eftersom kvällen var något sval så avnjöts måltiden i växthuset och avslutades först efter mörkrets inbrott.

Majskolvar grillas till
Nelson och Osborne

Härligt att ta till vara på solens sista strålar för dagen.

Tomater trivs ute även i september.

Mitt olivträd kämpar på.

Läcker grillrätt.

Här inne sitter vi härligt inbäddade i mörker.

Det blev en skön avslutning på grillsäsongen.

Äpplets dag

Idag infaller äpplets dag för första gången i Sverige. Då ska D med Adolfsbergs trädgårdsförening besöka Carl Strömbergs äppelträdgård i Hidingsta utanför Örebro. Där arrangeras en dag i äpplets tecken. Till det evenemanget har hon bl. a. gjort kanderade äpplen.

D har till äpplets dag gjort kanderade äpplen.

Dagens tomatskörd
på Getingstorp.

Lycka

Jag bara njuter när jag tittar ut denna morgon. Vi går visst ännu en vacker septemberdag till mötes. Hänförd av allt det vackra jag omges av dyker följande tanke upp i mitt huvud; "Bättre än så här blir det inte". Och det får jag uppleva. Det kan väl kallas lycka.

Septembermorgon!

Övergående morgonrodnad.

Sigge väntar på att bli utsläppt.

Det ser ut att bli en fin dag.

Som börjar med en härlig morgon.

I den här bilden finns många 
projekt samlade.

Årets sista klippning

Igår var det så dax för årets sista gräsklippning. Gräset var på några av gräsmattorna osannolikt tjockt och frodigt så det var bra att hinna klippa innan något tillskott av regn.

Nu ska klipparen tvättas  innan den lämnas in för årlig service och därefter går till vintervila. Det känns alltid bra att veta att den är i topptrim  när den nya säsongen börjar i mitten av maj. Jag hoppas att oxå jag är i topptrim vid den tiden så att jag klarar av att klippa även nästa år. 

Tjockt och frodigt var det.

Dock inte utanför grinden.

Gärsgårn vid nedre parkeringen har vi planerat byta 

nästa år. Efter att ha fått en kyss av klipparen 

så framstod behovet än mera uppenbart. 

Det är bara spillror av poolsäsongen som återstår.
Poolen stängs nästa vecka.

En av de frodiga mattorna.

Samma matta.

En favoritvy.

Liksom den här.

Och den här.

Ja, även den här.

När jag klippt färdigt kom Sigge ut igen.
Han gillar inte klipparbullret och går in 
när jag klipper.

Han går på de runda kantstenarna
för att slippa grus i tassarna.

D ska tvätta klipparen med högtryck innan den
går till årlig genomgång och service.

Sigges stubbar

Sigge spanar.

Som du säkert vet så har Sigge total koll på sitt revir här hemma på Getingstorp. Ofta hittar jag honom sittande på någon av de stubbar som blivit kvar efter våra trädfällningar. Lite upphöjt, så där lämpligt kungalikt.

"Tyst, röj mig inte" tycks blicken säga.

Fordonstrassel

Elbilen vill inte fungera fullt ut.

Elbilen som vi använder mycket, inte minst i trädgårdsarbetet, har krånglat på sistone. Inte bra nu när trädgården ska gå till vila och den behövs i transportverksamheten. Det är mycket som ska förflyttas vid den här tiden. Växter och trädgårdsavfall ska tas om hand. Krukor, baljor och tunnor ska tömmas och rengöras och ställas in i förråd för vinterförvaring.

Som väl är finns en verkstad på nära håll, i Kumla, som kan allt om dylika fordon. Jag ringde igår morse och redan vid lunchtid var dom här och hämtade bilen för översyn och åtgärder av vad det nu är som fallerar.

Fordon och maskiner är bra att ha när dom fungerar, men ett gissel när motsatt förhållande inträder. Då är det bra att hjälp finns att tillgå på nära håll. Allra helst när man inte själv klarar av att åtgärda felen. Och inte ens D klarar av allt. Förhoppningsvis är bilen åter i full funktion om några dagar.

Elbilen lastad för färd till verkstad.

På väg till verkstadsbesök.

Hösttecken

En tveklöst sevärd dokumentärfilm.

Ett typiskt hösttecken vill jag påstå. Ja, att fördriva en kväll med att se en sen film på TV. Programmet Dox i SVT brukar leverera minnesvärda dokumentärer. Så oxå igår då vi tittade på filmen "The wolfpack", en sällsam historia om en familj som valt att leva ett liv utanför samhället. I en lägenhet på Lower East Side, Manhattan, New York. 

Att familjen ska leva på detta sätt har bestämts av pappan, en Hare Krishna-anhängare från Peru, som oxå är den ende som har nycklar till lägenheten. Pappan som vill skydda familjen från den farliga omgivningen tar avstånd från samhället genom att inte arbeta. Om han fick ett skivkontrakt så skulle han dock kunna tänka sig arbeta. Så mycket för den övertygelsen. Familjen synes försörja sig genom den ersättning mamman, bonddotter från mellanvästern, får för att sköta barnens hemundervisning då inget av barnen går i vanlig skola.

Hur de sju syskonen, 6 pojkar och en flicka som knappt syns i filmen, lyckas ta sig någorlunda helskinnade fram i livet framstår som en gåta. Det som de sex bröderna vet om livet där ute har de lärt sig genom att titta på filmer. 

En tveklöst sevärd film som är såväl otäck, osannolik som charmig. Precis så där som livet kan te sig ibland.

Nu väntar längtans tider

Även om denna morgon ter sig höstlik så lovar prognosen ännu en rätt fin vecka. Utan nederbörd dessutom, vilket jag tackar särskilt för då jag denna vecka ska klippa gräsmattorna för sista gången i år. När det väl är gjort så kan jag påstå att sommaren definitivt är över för min del. Men, om så där 8 månader så är det ånyo dags för mig  att svinga mig upp på mitt favoritfordon. Om bara kroppen vill. 

Visst är det höstkänsla som infinner sig
06.30 denna måndagmorgon.

Så annorlunda när jag "kryper" närmare
den uppgående solen.

Travtips och bilvård

Igår var det ännu en härlig septemberdag.

Igår fick vi uppleva ännu en underbar septemberdag. Vad gjorde jag då? Jo som vanligt så läggs mycket lördagstid på travet, på V75, i from förhoppning om att sätta 7:an. Det blev inte så igår heller. Det blev ändå 6 rätt , men med usel utdelning så sooner or later gäller fortfarande. Igår var tävlingarna på en av mina gamla hemmabanor, Solänget i Ö-vik. Min andra gamla hemmabana är Dannero i Kramfors.

Idag körs en s k extra V75, på Bjerke i Oslo. Det blir nog ännu knepigare att hitta vinnarna där eftersom jag inte känner till de norska hästarna så väl som de svenska. Men, sooner or later så sitter den, 7:an.

 D bjöd på en räksallad med vitlöksdressing
och ägg till travet.

D är inte på långa vägar lika travbiten, men vi brukar ibland sy ihop ett tips tillsammans. Så blev det igår. Det är riktigt roligt att först göra var sin grundläggande analys av omgången och sedan resonera oss fram till ett gemensamt tips. När gårdagentipset var framvärkt så hade D naturligtvis nåt mera på sin agenda. Hon skulle tvätta bilen. Det blev en heltvätt som innebar in-och utvändig rengöring såväl som utvändig avfettning och asfaltborttagning. När jag tittar ut nu på morgonen så glänser Jeepen där den står.

Vad försiggår på nedre parkeringen tro?

Jo, D tvättar bilen.lEn grundlig höstrengöring.
En s k heltvätt.

Avslut värt att fira

Gårdagens måltid avnjöts i växthuset.

Gårdagens sommaravslutning blev i växthuset då det blev lite för svalt för att sitta ute. Å andra sidan, att sitta i växthuset är som att sitta ute. Mera ombonat bara. Den grekiska salladen med vederbörliga tillbehör smakade som alltid utsökt. Det är en exyttra njutning när huvuddelen av vad som finns på tallriken, ( tre sorters sallad, tomater, gurka, rödlök, basilika). Tzatzikin var förstås D:s egengjorda; den godaste som finns. 

Det blev en underbar sommaravslutning. 

Våra tre björkar från 2011 växer bra.

Skuggorna blir allt längre.

My kind of selfie.

Där inne väntar en ljuvlig måltid.

Mitt olivträd måste bara vara med när
det vankas grekisk afton.

Osborne fick igår sitt första märgben.

Tillbehör; vatten, Ouzo, Retsina, tzatziki och bröd.

Och ett ljus på bordet så klart.

Aftonsolen vandrar där ute.

Jag älskar dessa måltider.

Allt på tallriken förutom oliver och fetaost
är  från vår egen trädgård.

Grekgubben trivs.

Uppsikt.

Nelson undrar om det finns mera
märgben då han grävt ner det han fått.

Att knyta ihop säcken

Där kommer det att bli säsongsavslutning idag.

Uppstigen vid 5-snåret på morgonen så ser jag ingenting när jag tittar ut. Därför bjuder jag inte på några nytagna foton. Det är helt enkelt becksvart där ute och det gör sig inte så bra på bild. Detta mörker säger mig att nu är hösten definitivt kommen. Ingen återvändo finnes då jag inte besitter några krafter som kan ändra på detta faktum. 

Fortsättningen av dagen utlovas dock bestå av sol och behaglig temperatur så därför tänker vi ta chansen att avnjuta ännu en utomhusmåltid. Den 9 maj inledde vi sommaren med en grekisk sallad på uteplatsen jämte glasverandan och idag tänker vi avsluta på samma sätt. Det känns som ett bra sätt att knyta ihop säcken.

Innan det är dags för säsongsavslutning så ska jag på min återkommande månadsutflykt till närmaste tätort, Fjugesta.  Det är dags för mitt månatliga frisörbesök. 

I september har jag förresten redan gjort en utflykt. Till Örebro och min optiker för ett syntest. Igår hämtade D mina nya glasögon. Och ja, jag ser mycket bättre nu.

September har alltså varit en ovanligt händelserik månad för mig som annars tillbringar all min tid innanför Getingstorps tomtgräns.