Pengar och idrott

 22:- för en VM-final. 260:- i dagens penningvärde. 

Idrotten har tenderat att allt mera styras av ekonomiska överväganden. Fotbollen är en av de sporter där det förekommer absurda summor.  Både vad gäller övergångssummor, spelarlöner, biljettpriser och kostnader för arenabyggen, t ex Friends arena. Detta har  medfört att publik och fans numera måste göra stora ekonomiska uppoffringar för att ha råd med sin favoritsport. En toppklubb som valt motsatt väg och "belönar" sina trogna fans är Borussia Dortmund.
Detta  innebär bl. a. att engelska fotbollsfans nu hellre reser en weekend till en match i Dortmund då resa, boende och biljetter inte kostar  mera än att gå på en match i Premiere League. Här är en lista över biljettpriser i PL.

I fotboll brukar man tala om f f a hemmapubliken som den "12:e spelaren". Frågan är hur långt klubbarna är beredda att gå för risken att tappa den "12:e spelaren".

Fotbollsekonomi

Friends arena, en arena i världsklass. Vad hjälper det
när ekonomin är världskass.

Som känt är förekommer hiskeliga pengasummor inom fotbollen. Dock verkar fotboll och pengar inte vara någon lyckad kombination i Sverige just nu. Nationalarenan Friends arena går med enorm förlust, 600 miljoner sedan starten 2012, och Tyresö FF i damallsvenskan är konkursmässiga. Tyresö FF förresten. De heter ju numera Tyresö FAB. Tyresö Fotboll AB. Bara namnbytet väcker tankar om att det inte i första hand är fotboll det handlar om. En både tragisk och tråkig utveckling.

Spelare av världsklass har Tyresö knutit till sig.
Vad hjälper det när klubbledningen hör hemma
i gärdsgårdsserien.



Vem sa att ekonomi är lätt att förstå?

Det finns mera lättsmält litteratur.

Svenskt Näringsliv manar i diverse "pedagogiska" reklamfilmer till återhållsamhet med löneökningar. Något som Nordea och Swedbank föga bekymrar sig om. De båda storbankerna kryddar på ordentligt i sin utdelning till aktieägarna. Där klingar dessutom finansminister Anders Borgs varningar ohörda.

Jag som är föga skolad i ekonomi får stödja mig på livserfarenhet och sunt förnuft i mitt tyckande när jag ser  kopplingen mellan löner och aktieutdelning och då går den här ekvationen inte ihop. Jag stannar vi detta konstaterande så att jag inte trasslar in mig i nåt jag inte kan ta mig ur. Ekonomi kan som många andra vetenskaper samtidigt stoltsera med flera "sanningar". Det blir ibland för mycket, i vart fall för mig

Intressant beskrivning av läget i Grekland

Läste igår i DN en artikel om Grekland och den bekymmersamma ekonomiska situationen.En artikel som inte, som brukligt varit i svensk media under året, odugligförklarar alla greker som lata, fifflande svartjobbare. Det känns rätt befriande att få en lite mera nyanserad bild av Greklands bekymmersamma ekonomi.

I diktaturers fotspår

Är det en tillfällighet att Grekland, Portugal och Spanien alla just nu befinner sig i ekonomiska svårigheter eller finns ett samband med att dessa tre länder nästan samtidigt, i mitten på 70-talet, övergick från diktaturer till ett demokratiskt styrelsesätt. Vad är i så fall sambandet?

Den 35-årskris dom just nu genomlever som demokratier är månne något som är ofrånkomligt innan ett demokratiskt styrelseskick till fullo kommit på plats och är stabilt. Friheten som dessa länder plötsligt åtnjöt efter diktaturernas fall kanske gjorde att många tog sig allt för stora friheter och det är den första demokratiska generationens vidlyftigheter som vi nu får skörda frukterna av.

Jag slogs själv av den slapphet som rådde i vardagen i dessa länder i slutet på 70-talet och början på 80-talet. Särskilt i Portugal slogs jag av den nonchalans och oordning som då rådde i vardagen; i familjer, i butiker, på hotell och restauranger etc.

Störst intryck gjorde ändå fadodrottningen Amália Rodrigues. Att lyssna till hennes ödesmättade fadosång var i sanning en mäktig upplevelse.

Vad vill jag då ha sagt med detta?
Ja, inte mera än att jag tycker att det är en intressant iakttagelse.

Är den vanlige greken verkligen genomkorrupt?

Ja, när jag läser denna artikel i Aftonbladet så är det så illa.
Frågan är vem och vilka som förlett grekerna till detta korrupta och lättjefulla beteende. Det måste väl ändå vara de styrande politikerna som först flirtat med den vanlige greken genom att kunna presentera de mest fantasifulla lösningar på allehanda privatekonomiska bekymmer och som sedan mörkat, blåljugit och blåst det europeiska etablissemanget och fått alla att tro att Grekland har en sund och välordnad ekonomi. Hur fan har det varit möjligt? När ett dylikt politiskt system får frodas under några decennier så finns till slut inga alternativ. Alla skor sig och respekten för staten och det allmänna är lika med noll. Här är det ingen som tycker att det är häftigt att betala skatt, eller ens att bara betala skatt.

Visst, politikerna är folkvalda men det får ses som naturligt att folket väljer den/de som presenterar den största "godispåsen".

Några talande exempel på det utbredda fusket är följande:
- I Atens välmående norra förorter uppgav blott 324 fastighetsägare att de hade swimmingpool. Skattemyndigheten studerade då satellitbilder över området och fann 16 974 pooler.
- sjukhuset som hade 40 livstidsanställda trädgårdsmästare på heltid, men ingen trädgård.
Lycka till med återuppbyggnadsarbetet.