Ännu ett namn på girighetens fula nuna.

Varje dag dyker det upp någon korkad aspirant som vill ge namn åt girighetens fula nuna. Igår Volvo, idag intas platsen av S-riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson med följande klavertramp på bostadsmarknaden.
Jan Emanuel Johansson har en riksdagslön på 52 900 kronor i månaden.
Men det hindrade honom inte från att lägga ut en annons på Blocket om sin lägenhet vid Mosebacke torg. Det är en möblerad tvåa på 84 kvadratmeter.
Priset?
10 000 i veckan.
De som inte har råd göre sig icke besvär:
"Don't call if you don't want to rent weekly and pay 10 000 kronor a week", skriver han i annonsen.
Ja, vad ska man säga. Inget behöver sägas. Girigheten och dumheten talar sitt eget tydliga språk.

Girighetens fula nuna kan stavas Volvo

Volvokoncernens ersättningskommitté vill höja taket för koncernledningens rörliga lön och för det aktieprogram de också har. Kommittén föreslår att bolagsstämman den 1april beslutar om en takhöjning för cirka 250 Volvochefer från 50 till 60 procent av den fasta lönen i år.
Kritiken om girighet och dålig tajming har inte låtit vänta på sig – med tanke på Volvos svåra ekonomiska kris, och med tanke på att koncernen bara i Sverige, där Volvo haft runt 30 000 anställda, ska minska antalet anställda med 7 700.
Visst är det märkligt att somliga inget förstår. Samtidigt blir det lättare att förstå den ekonomiska krisen. Vad tänker dessa figurer med ? Tänker, vad är det ?
Ersättningskommitté. Behövs en sådan och vilka ingår ?
Detta idiotiska handlande från biljätten samtidigt som de bett staten om lån och tusentals anställda ska sparkas. Puh !

Vasaloppet och skidsportens dilemma

Vilken fantastisk TV-produktion . Ja, att se Vasaloppet på TV är något av årets TV-höjdpunkt. Här ryms allt du som tittare kan önska dig. Spänning, dramatik och intressanta människor, både i och vid sidan av spåret och utmärkt bredd på rapporteringen, numera så väl från sidan av spåret som i spåret. Radarparet Jacob Hård och Anders Blomqvist bistår dessutom med all initierad expertkunskap som jag som tittare har glädje av. Även om jag inte har någon personlig favorit i loppet så följer jag Vasaloppet varje år med samma intresse. Traditionens makt är stor.

Att övergå till VM-femmilen i Liberec ter sig rätt färglöst, allra helst med dagens tävlingsupplägg. En femmil som dagens ter sig mera som en sällskapsresa än ett kraftprov.

Är man att betrakta som bakåtsträvare om man tycker att det var bättre på Sixten Jernbergs och senare Thomas Wassbergs och Gunde Svans tid ? Inte bara för att dom ofta segrade. Då fanns också spänningsmomentet mera påtagligt med hela tiden då du nödgades hålla reda på passertider och skiftande tidsavstånd mellan åkarna. Nu har du allt i samma bildsekvens. Färglöst var ordet. Skidsporten har snart experimenterat sig till döds.

Hund och katt och liv på mack.

Rubriken kan lätt tolkas fel. Jag har dock inget stridbart i tanke. Jag har alltid betraktat mig som en kattmänniska och har haft katt så ofta som möjlighet givits genom åren. Det började med en raskatt som jag inte ens minns namnet på. Han, eller var det hon, blev dock inte långlivad då inomhusvistelse var något helt främmande för denna varelse. Det här var före kattlådans tid men denna egensinniga katt gjorde snabbt min säng till sin "kattlåda" vilket förstås omöjliggjorde vidare boende i vår familj. Vid denna tid hade jag precis börjat skolan.
Nästa katt var en vit bonnkatt som hette Kurre. En underbar varelse som älskade att ligga på disken på vår bensinmack (Shell) och där bli omhuldad av kunderna. På lördagkvällar när danslystna till fots lämnade Folkets Hus i Näsåker så roade han sig med att ligga i diket och hoppa fram för att påkalla uppmärksamhet /"skrämmas" när dom passerade förbi hos oss.
På den tiden användes mycket trassel på en bensinmack. Vi hade trassebalarna nere i källaren på macken och där grävde Kurre gärna ner sig så att han blev ett med trasslet.
Efter Kurre blev det kattlöst en tid. Istället kom en underbar lapphund vid namn Argus att bli vår nya familjemedlem.
Vid den här tiden hade vi flyttat från Näsåker till Sollefteå och hade en större och modernare bensinmack. Jag kommer ihåg att vi var först med att ha öppet till kl. 24.00. Varför ? Kortautomater var okända och sedelautomater på gång att införas. Vid den här tiden var det vanligt med soppatorsk och att kunder kunde komma och ringa på hos oss när som helst på dygnet för att få tanka. Vi bodde rakt över gatan från macken. När jag vid 15-16 års ålder började sköta macken själv någon gång så räknade jag dagskassan vid stängning och tog pengarna och åkte moped ner till Sollefteå centrum där jag lade penningpåsen i bankens servicebox. Vem skulle våga göra detta idag ? Tänk så tiderna förändrats. Jag kommer ihåg att bensinen vid den här tiden kostade 75 öre/liter. På den tiden gällde full service. Hjälpa till att tanka förstås, kolla olja, kolla lufttryck i däcken, putsa rutor. Sedan kunde vid tankningstillfället tillkomma att byta lampor, tändstift, fläktrem etc. Saker som jag som bilägare idag inte kan göra själv.
Vad gjorde då Argus? Jo, han satt mestadels på en snöhög utanför macken och skällde som lapphundar plägar göra. Argus blev också hjälte när han vid en fiskeresa uppe i Norrland gjorde omgivningen uppmärksam på att en hundkompis till honom åkt iväg på ett isflak som lösgjort sig. Hundkompisen kunde räddas och historien fick ett lyckligt slut och Argus blev omskriven i ortstidningen.
Nästa katt var en svart bonnkatt vid namn Sotis och då var jag utflugen till Uppsala och mina föräldrar hade avslutat mackägarlivet och bosatt sig på landet. Sotis fick alltså bo där katter helst bör och vill bo, på landet.
I Uppsala skaffade jag så småningom katt, en bonnkatt vid namn Frida. Hon fick bo i villa och vara ute i koppel. Hon sa att hon trivdes men jag undrar?
Kommen till Örebro så blev jag med katt igen. Detta efter en stroke och 3 månaders sjukhusvistelse. Darlingen visste min vurm för katter och tyckte att jag behövde sällskap. När vi besökte uppfödaren i Degerfors så lösgjorde sig en liten kaxig herre från övriga kullen och kom fram till oss och sade.- Mig ska ni köpa, jag vill bo hos er.Så blev den korthåriga britten en av oss. Han fick heta Buddha. Han fick börja som innekatt i lägenhet, fick sedan vara ute på sommaren på vårt sommarställe. Det passade honom bra eftersom han inte gillade stöket och trafiken i stan. Sedan ett år tillbaka är han liksom vi boende på landet så nu är vi alla i vår rätta miljö. Han avstår dock gärna att gå ut under vinterhalvåret, en egenhet som han delar med sin husse. Inom ett halvår så ska vi ha en familjemedlem till om allt går enligt planerna. Vi har bokat oss för en hundvalp, en bullmastiff.
Hundsnack dominerar vardagen hos oss idag. Detta då Darlingen ska börja jobba på hunddagis. Sara öppnar nämligen hunddagiset cityHUND i Örebro i nästa vecka. Utöver detta så ska Darlingen gå en hundinstruktörsutbildning för att bli fullärd på hundar. Rubriken håller alltså till en del, Hund och katt. Liv på mack är dock något som tillhör det förgågna men något Darlingen och jag har gemensamt då även hon som 15-16-åring jobbade på bensinmack. Måste varit ovanligt för tjejer på den tiden. Lika barn leka bäst ....
Tänk så tiderna förändrats.

Nu händer det !

Så var det då äntligen dags igen. Ljust tidigt på morgonen och ljuvlig fågelsång strömmar emot oss då sovrumsfönstret öppnas. Äntligen är den långa vintern slut. Inte mycket till vinter att tala om egentligen men det har ändå varit snötäckt ovanligt länge i dessa klimatförändringens tider. Vår granne har bara behövt hjälpa oss med traktorskottning fyra gånger hittills, 2 ggr i december och 2 ggr i februari. Övrigt har Darlingen skött med snöslunga och skyffel.
Vad är det då dags för igen ? VÅREN förstås !

Brasilien- inte bara sambafotboll och karnevalen i Rio

Såg igår dokumentären "Manda bala - på liv och död i São Paulo" och kunde än en gång konstatera att människor oavsett position i samhället är beredda till allt,somliga för överlevnad, andra bara för ren girighets skull. Brasilien är inte bara sambafotboll och karnevalen i Rio.
I Sao Paulo så synes mord och kidnappning vara lika vanligt som felparkering och snatteri här hemma. Det är svårt att tänka i termer av demokrati när man får denna bild av hur samhället fungerar.
Den sedan barnsben genomkriminelle som begick sitt första mord 16 år gammal och för vilken ingen annan karriär fanns är svår att skilja från t ex Jader Barbalho,folkvald och senatens ordförande. Den senare, dömd för bl. a. omfattande bedrägerier och penningtvätt frias när rättsmaskineriet haft sin gång och synes åtnjuta folkets orubbade förtroende och ser sig själv som självklar representant för folket.
Vid kidnappningsfall så skärs ofta offrets öra av och skickas tillsammans med krav på lösensumma för att visa på allvaret. Detta är så vanligt så att vissa kirurger specialiserat sig på att rekonstruera öron. "Den enes död den andres bröd".
Småpojkar i förskoleåldern lekte kidnappare och offer och använde trägevär och träknivar med vilka man "skar av" kompisens/offrets öra. Här kan vi tala om livets hårda skola.
Det är nyttigt med utblickar i världen och inblick i andra människors vardag.

Davis Cup inför tomma läktare

Så blir det då till sist tennismatch mellan Sverige och Israel i Malmö. Utan åskådare. Kul !
Vilken seger för Malmö och vilken seger för tennisen ! Dock en förlust för det sunda förnuftet. Ja, att matchen över huvud taget spelas. But who cares ?

Davis Cup blir politik igen

Malmö och Stockholm har startat en politisk kamp om var tennismatchen Sverige-Israel ska spelas. I Malmö utan publik eller i Stockholm med publik. Oaktat var det blir så är demonstrationer att räkna med. Vad kostar inte ett dylikt evenemang om säkerheten skall kunna garanteras. Jag upprepar därför mitt påpekande sedan tidigare inlägg. "Vi ska vara aktsamma med skattebetalarnas pengar" som ett antal av våra ministrar dagligen upprepar.

Ett kraftfullt politiskt beslut vore att stänga alla tennishallar i både Malmö och Stockholm för en match som denna. Är det inte dags att avliva myten om att politik och idrott inte hör ihop ?

Svenska poliser gör sitt yttersta för att upprätthålla lag och ordning.

Svenska poliser gör sitt bästa för att skapa rubriker. Man jobbar efter devisen "syns man inte så finns man inte".

Är det ett brott att kissa vid vägkanten mitt i natten när ingen ser?

Ja, det anser ordningspolisen i Arvidsjaur som nyligen bötfällde en nödig bilist.
Den unga testföraren jobbade natt i Arvidsjaur när han kände att han behövde gå på toa, men han kunde inte hitta någon offentlig toalett och tog därför bilen till ett avlägset industriområde, skriver Piteå Tidningen.
Han ställde sig vid sin bil för att kissa, i ett avlägset industriområde, i Arvidsjaur, i Norrland, i mörker.

Testföraren berättar för Piteå Tidningen att en polisbil plötsligt körde in bakom honom med påslagna sirener.

Mannen, som knappt kunde avsluta det han höll på med fick veta att han ägnade sig åt förargelseväckande beteende.
Kissnödigheten kostade honom en utskällning av ordningspolisen samt 800 kronor i böter.
Vad ska man säga ? Obegripligt, korkat, ja lite av dumhetsrekord i myndighetsutövning hittills under 2009. Detta händer dessutom i dessa dagar då politikerna så nogsamt påpekar att det inte ska slösas med skattebetalarnas pengar.

Jag ska försöka att följa korkad myndighetsutövning under året så får vi se hur topplistan slutar.

När det oönskade händer..................

Imorgon ska vi till Finspång på begravning. Inför en sådan resa / händelse så behöver vi numera förbereda oss i mycket god tid. Det innebär i vårt fall att det är Darlingen som har ett ännu tajtare schema än vanligt. När hon nu på eftermiddagen bl. a. skulle lägga in rullstolen i bilen så hade något synnerligen oönskat och överraskande hänt. När hon närmade sig bilen såg bakrutan frånvarande ut. Inte konstigt då där inte fanns någon bakruta. Den hade helt enkelt exploderat och låg i småbitar både utanför och inne i bilen. Det blir tillfällig övertäckning av bakluckan med plast. Så kan man göra när man bor på landet och bilen står i splendid isolation utan risk för att upptäckas av nyfikna nattflanörer.

Jämmer, elände och varför just idag ? Vad göra ? Jo, när något problem uppstår med bilen så ringer jag omgående Örebro Automobilaffär där vi köpt vår Citroen. Deras verkstad är ett unikum i bilbranschen. Ja, inte bara i bilbranschen, dom är i särklass jämfört med alla vad gäller vänligt bemötande, service och fixaranda. Där gäller verkligen devisen "kunden i centrum". När än jag ringer möts jag av glada röster och vad som än skett och hur panikartat det än må vara så har dom alltid en lösning till hands.

Så även denna gång. Trots att jag ringer 15 minuter innan stängning och min ordinarie kontakt Johan är ledig så kollar Roland att det i vart fall finns en provisorisk bakruta hemma. Provisorisk i så måtto att den saknar värmeslingor. Om vi är inne med bilen till kl. 07.00 i morgon bitti så löser dom vårt problem. OK,det blir uppstigning kl. 05.00 men vi kommer ändå att kunna hålla upplagd tidplan för morgondagen, om än med lite flås i nacken. Det är i dessa lägen man måste "gilla läget" och göra det bästa av situationen. Detta är något som vi lärt oss till fulländning under de senaste 8 åren.

Invandrarpolitik - inga nyheter från moderaterna

På tisdagen överlämnar Moderaternas arbetsgrupp mot utanförskap och segregation sin slutrapport till partistyrelsen.
Huvuddragen presenteras på DN Debatt.
Rapporten föreslår åtta steg mot en förändrad invandringspolitik. Och budskapet är tydligt: Sverige bör ta i med hårdare tag, enligt den moderaterna arbetsgruppen.
I rapporten föreslås bland annat följande:
Invandrares rätt att själva välja bostadsort slopas i sin nuvarande form.
Invandrare skall fortfarande kunna välja vart de vill bo, men de som väljer att bosätta sig i kommuner som är ”överetablerade” kommer inte få någon ersättning, enligt den moderata förslaget.
Invandrare som begår brott bör utvisas oftare än vad som i dag sker, föreslås också.
”Det ska också, i större utsträckning än i dag, vara möjligt att utvisa utländska medborgare som dömts för grova brott”, står det på DN Debatt.
Den som fått medborgarskap på felaktiga grunder skall kunnas berövas det.
”Det kan handla om falsk identitet, hot eller mutor.”
Bakom rapporten står migrationsminister Tobias Billström, Ulf Kristoffersson, Socialborgarråd i Stockholm och riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson.
Deras nästa steg är att diskutera rapporten inom alliansen.
Ja, vad finns att säga. Personerna bakom rapporten är bara att beklaga. Att på detta sätt flirta med invandrarfientlighetens företrädare är ett fattigdomsbevis. Nog borde vi väl ha utvecklat tänket lite längre år 2009.
Liksom med många andra problemområden i samhället så gäller det i första hand att gå in med tidiga insatser. Se till att människor som kommer till Sverige snabbt ges en möjlighet till integration genom t ex att tidigt lära sig det svenska språket och tidigt få ett fotfäste i arbetslivet. Visst, en del av de moderata förslagen syftar säkert till detta men jag gillar inte sättet som förslagen uttrycks på. Självklart skall oegentligheter begågna av invandrare stävjas likväl som de begågna av svenskar, men icke desto mindre är det faktiskt viktigt hur vi väljer att uttrycka våra ambitioner. Det går ju också att också lyfta fram de positiva saker som invandrare för med sig och tillåta dessa egenskaper att framträda. T ex tillse att invandrare med god utbildning ges möjlighet att arbeta inom sitt område. Vi behöver inte högskoleutbildade diskare, SL- och taxichaufförer.
Se invandrare som en tillgång, inte bara som en belastning för samhället.

Erik på besök

Den här veckan har vi fått låna Erik igen. Då är det full rulle hela dagarna. Lässtunder, negerbollsbak, korvgrillning, dagliga bad, besök i skogen, samtal om stort och smått etc. Buddha känner sig som vanligt förbigången vid dessa tillfällen och ger stundom hörbarliga uttryck för sitt missnöje. Erik börjar dock alltmera tycka att Buddha är en OK katt och vice versa.
I morgon blir det shopping och cafebesök med Farmor i Mariebergs köpcentrum.

Vad är konst ?

Konstfack bör som lärosäte överväga om man inte missuppfattat sin uppgift. Nyligen en elev som spelade psykiskt sjuk, nu en elev som klottrar ner en tunnelbanevagn. Inte konstigt att det är kärvt att leva som konstnär om man måste prestera dylikt för att skapa ett konstverk. Konstfacks nyligen framtagna etiska regler måste vara KONSTiga eftersom elevernas konstuttryck tar sig allt bisarrare former. Detta är något som den nyligen presenterade Kulturutredningen missade.

Fredag den 13:e följd av Alla Hjärtans Dag

Det är snabba omkastningar. Igår fredagen den 13:e, idag Alla Hjärtans Dag. Gårdagen förlöpte utan minsta missöde. Avslutade dagen med den fascinerande filmen "De edsvurna". Detta efter en middag som vi äter några gånger per år. Smörrebröd med tillbehör vilket minner oss om våra många besök i en av våra favoritstäder, Köpenhamn. Med en gammeldansk till så är man snabbt förflyttad till Ströget och Nyhavn.

I morse fick Darlingen en bok i Alla Hjärtans Dags-gåva. Den heter "Utomhusprojekt: husägarens stora handbok". Den kommer väl till pass nu när vi vårt andra år här ute på landet skall lägga krutet på att designa tomten. Det första året har krafterna lagts på in- och utvändig uppfräschning av bostadshus och övriga byggnader.Vi hade lagt upp en 4-årsplan för detta men allt är klart innan det första året gått. Härligt att kunna överträffa sig själv utan att för ett ögonblick ha känt vare sig tvång eller stress, bara glädje.

Vi har fått kontakt med en tjej som är utbildad trädgårdsdesigner och som skall hjälpa oss att "tänka rätt" i våra planer. Grundtanken är att tomten skall bestå av många olika "rum" anpassade till att vistas i vid olika tillfällen och begivenheter. Minsann känner jag inte en doft av vår när jag skriver detta. Vilken härlig start på Alla Hjärtans Dag.

Dagens middag:
förrätt: saint agur, salami och päron på en tunn skiva grovt fullkornsbröd. varmrätt: heta tigeräkor med ris.
dessert: chokladmousse med hasselnötter.
Måltidsdryck ännu inte bestämd men det lutar åt rött - vitt - calvados.

Omorganisation-rätt medicin även för kulturen ?

Kulturutredningen föreslår en rejäl ommöblering av de statliga kulturmyndigheterna. Rikskonserter delas och avvecklas. Kulturrådet mister sin bidragsgivande roll. I stället samlas allt statlig stöd till de olika konstarterna i en ny myndighet
(klassiskt utredningsförslag). Bidragsgivningen till scenkonst, musik, film, litteratur samt bild och form ska samlas i denna nyskapade myndighet. Blir Eva Swartz Grimaldi Generaldirektör då ? Eller kommer det att heta Kulturgeneral. Kanske återkommer den tidigare avsatta kulturministern Cecilia Stegö Chilò. I dessa ockulta boningar kan vad som helst hända.

Smaka på portalparagrafen för kulturpolitiska mål som lyder: "Den nationella kulturpolitiken ska, med utgångspunkt i demokrati och yttrandefrihet, bidra till samhällets utveckling genom att främja öppna gemenskaper och arenor som är tillgängliga för var och en. Den ska möjliggöra kommunikation mellan individer och grupper, skapa förutsättningar för kulturupplevelser och bildning samt verka för att alla ska ges möjlighet att fritt utveckla sin skapande förmåga." Puh ! Kulturbyråkrati på hög nivå. Vad detta i verkligheten betyder är upp till din fantasi att utröna.

Visst står det " fritt utveckla sin skapande förmåga". Härligt , då ska jag bli konstnär. Levnadskonstnär. Jag måste snarast rekvirera blanketter för bidragsansökan från den nya myndigheten Kulturverket.Det namnet kanske blir för alldagligt så att myndigheten i stället får heta Kulturpalatset.

Utan att noggrant satt mig in i kulturutredningen så förvånas jag över att man även på kulturområdet ser omorganisation som rätt medicin för verksamhetens utveckling och utbredning. Det finns idag en övertro på omorganisation som det rätta medlet för nyskapande och utveckling. Omorganisationer som under tiden de sker ofta skapar kaos i verksamheten och leder till strider som medför att det ursprungliga skälet till den tänkta förändringen tappas bort i en hysterisk och onyanserad debatt (jfr Försäkringskassans omorganisation ).Omorganisationer som oftast förväntas leda till besparingar och finansiera sig själva medan de i verkligheten "stjäl" pengar från kärnverksamheten och leder till fördyringar.
Leder föreslagna förändringar till att all kultur blir tillgängligare för alla och att Svensson blir en aktivare kulturkonsument ? Att kultur inte längre ses som enbart en huvudstadsangelägenhet.

Förtvivlans gräns

Såg idag en svensk dokumentär om kampen för överlevnad i det karga gränslandet mellan Iran och Irak. Här riskerar Rebwar och Shahoo sina liv varje natt. Utan andra alternativ tvingas de smuggla bensin för att överleva. Förtjänsten är några tior, om de klarar sig förbi gränsvakterna. Det är nyttigt att ibland bli påmind om hur människor på andra platser på vår jord för en ständig kamp för överlevnad. Genast ter sig små störningar i det svenska samhället som rätt överkomliga och enkla att stå ut med.

Snacka om politisk torka.

Kristdemokratiska riksdagsledamoten Else-Marie Lindgren har hämtat inspiration från USA.
Hon föreslår att Sveriges statsminister ska avsluta sina tal med orden ”Gud välsigna Sverige”. I USA är det ju vanligt att presidenten och andra politiker avslutar sina tal med "God bless America"
– Vårt lands lagar är byggda på kristna värderingar, säger hon. Förvisso är det så, men vi behöver för den skull inte ytterligare formalisera den politiska debatten. Ett dylikt additament skulle enbart kännas konstlat. Det är inte vad den politiska debatten behöver. Tvärtom , den behöver vitaliseras så att vad som sägs upplevs som trovärdigt och inte som ofta är, tomma ord eller floskler.
-Holy Moses, säger jag. Har man som politiker inte större visioner för sitt politiska uppdrag så är det tveksamt om man ska ge sig in på den politiska arenan även om hon betonar att hon inte väcker frågan som kd-politiker utan att det är hennes personliga uppfattning som hon framför.
Jag väntar med spänning på hennes nästa politiska eller personliga utspel.

Simon, 16 år, går en spännande framtid till mötes

Igår var jag på födelsedagskalas. Simon, Darlingens systerson, fyllde 16 i fredags och igår var det kalas för närmaste släkten.
Tänk vilken spännande tid att fylla 16 år och som tiderna har förändrats. Simon hade nu gjort sitt gymnasieval och ska gå entreprenörsutbildning på i Örebro nyetablerade Jensen education.
Vilket fantastiskt utbildningsutbud det finns numera och med nya kreativa lösningar som t ex tanken med skollokalerna. De är utformade för att likna arbetsmiljön på ett modernt företag, och samtidigt fungera som en professionell utbildningsmiljö. Hemklassrum, koncentrationsläsning och effektiv schemaläggning ger känslan av en lugn och liten skola.
Skolluncherna är ett annat område med nytänkande. I närheten av skolan finns ett brett utbud av lunchrestauranger. Skolan har överenskommelse med flera restauranger där eleverna kan använda Rikskupongers Elevkort för att äta. Tänk att som elev hela tiden få göra lärande val i stället för att fösas fram som en grå massa. Att få inta skollunchen på restaurang i stället för i en bullrande och tråkig skolmatsal med enahanda måltidsutbud.
Här har utbildningsminister Jan Björklund mycket att lära. Det finns viktigare saker än betygssystemet att förändra i den svenska skolan.
Simon bjöd mig också på en häftig "åktur" på Youtube. I sanning både galet och fascinerande. Närmast ser Simon fram mot andra åkturer när han nu kan börja övningsköra bil. Tack för ett trevligt födeledagskalas.

Det är en gåva att få sprida kunskap

Igår föreläste jag för c:a 150 personer på stadsbiblioteket i Karlstad. Det var den avslutande dagen i en föreläsningsserie (4 halvdagar okt-feb.) om neuropsykiatriska funktionshinder som arrangerades av Karlstad kommun i samarbete med Attention Värmland. Åhörare var olika yrkeskategorier i Karlstad kommun, Attentionföreträdare och klienter. All heder åt ett sådant initiativ! Ett smidigt och inte alltför kostnadskrävande sätt att ge kompetensutveckling till sin personal. Något för andra kommuner att ta efter.

Det här är tillfällen jag värderar väldigt högt. Att få delge andra min erfarenhet och kunskap inom ett område som jag brinner för och behärskar. Området är "neuropsykiatriska funktionshinder-missbruk-kriminalitet". Inte den mest upphetsande rubrik på en föreläsning. Nej, förvisso inte, men icke desto mindre en angelägen realitet i dagens samhälle.

När jag föreläst klart så kom bl. a. en kille fram och tackade och sade: "jag har varit kund hos er i många år". Med andra ord, han hade suttit i fängelse många gånger. När jag frågade honom om hans liv idag så såg han oerhört nöjd och glad ut. Sedan 2 ½ år fick han läkemedelsbehandling för sin ADHD och uttryckte förändringen i livet på följande sätt: " Idag använder jag till och med övergångsstället när jag går över gatan. "
Jag förstod till fullo vad han menade.

Varje gång jag föreläst så är oftast den första frågan från någon åhörare denna: " Varför gör vi /samhället inte mera när vi vet allt detta " ? Ja, varför ?

Lönestopp i "tiomiljonersklubben"

Eliten av Sveriges direktörer tjänar bara mer och mer. Enligt en ny rapport från LO har skillnaden aldrig varit större sedan mätningarna började på 1950-talet. Den genomsnittlige svenske direktören tjänar som 51 industriarbetare. För bara tio år sedan var samma siffra 32 arbetarlöner per direktör.Vovos vd tjänar 69 gånger mer än en (varslad) montör på Volvo lastvagnar.

Så här i elfte timmen så har finanskrisen också nått styrelserummen.
Nu fryser flera toppchefer i ”tiomiljonersklubben” sina egna löner.

Bara i januari varslades 17 049 svenskar. Eller, om man så vill, 550 personer per dag.

Men nu har arbetsmarknadskrisen även hunnit in bakom de annars så låsta direktörsdörrarna. Flera av toppcheferna på svenska företag väljer att gå i täten och frysa sina löner – för att visa solidaritet med sina anställda. Solidaritet ? Sent kommen till insikt och därtill nödd och tvungen bör det väl heta.Det får väl ändå ses som ett högst mänskligt beteende nu när huvudet vilar under bilan.

"Jag kommer helt att avstå från min rörliga lönedel för 2008 trots att det var det tredje bästa året i bankens historia", säger Annika Falkengren, vd för SEB. Oj så storsint. Då blir det väl bara den fasta lönen kvar, c:a 1 miljon i månaden + lite övriga förmåner (hemhjälp, tjänstebostad, tjänstebil ?). Hur ska hon klara sig ?