Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

fredag 22 januari 2010

Stieg Larsson - författare eller...?

Stieg Larsson, vem var han egentligen ? Ja, frågan är berättigad med tanke på allt som skrivs om honom efter hans död. Vad han själv skrivit ifrågasätts friskt. Många är de som skyndar till både angrepp och beskydd.

Vad som är sanning torde vi aldrig få veta. Föga intresserar det mig även om jag nu skriver detta inlägg. Men visst, det är ett utmärkt underlag till ett mustigt filmmanus.

Nej, jag har inte läst något av Stieg Larsson.

Idrottare med funktionshinder - hur jämföra deras prestationer ?

Örebrosimmaren Anna Polivanchuk gick miste om priset ”Årets idrottare med funktionshinder” vid måndagens Idrottsgala.
Nu rasar Dövidrottsförbundet över juryns beslut att ge priset till simmaren Anders Olsson.

– Anders Olsson är en fantastisk idrottsmänniska, men det bör vara självklart att juryn rankar OS–prestationer högst. Deaflympics är trots allt den största tävlingen som en döv idrottare kan delta i, säger säger Dövidrottsförbundets sportchef Joachim Sundström.
Anna Polivanchuk har vid två tidigare tillfällen varit nominerad i samma kategori, men aldrig vunnit. Att hon i måndags blev ratad en tredje gång tog hon mycket hårt enligt förbundets sportchef.
Någon direkt klagan har dock inte Dövidrottsförbundet framfört till Idrottsgalans jury. Istället för att tala om ett nedvärderande av dövidrotten vill Sundström lyfta fram okunskap som orsaken till att Anna ratades på prisutdelningen.

Så sant som det är sagt. Just okunskap ligger ofta till grund för "orättvisor". Okunskap i någon form bär vi alla på.

Detta visar än en gång på det svåra i att jämföra olika idrottsprestationer. När du dessutom skall jämföra funktionshinder och olika tävlingars värde, ja då blir uppgiften övermäktig. Självklart kan det leda till missnöje, både bland idrottsmän och deras olika förbund. Ärligen ska dock sägas att den glädje som sprids nog är minst lika omfattande som missnöjet.

Vi torde få fortsätta leva med denna "upplevda orättvisa" då det knappast är möjligt att tillfredsställa alla. Hur många priser som än delas ut så kommer alltid någon att känna sig förfördelad och felaktigt behandlad/bedömd. Var i livet finns den ultimata rättvisan ? Aktuella bilder från Haiti tycker jag räcker som svar på den frågan.

torsdag 21 januari 2010

EU hotar surströmmingen

Vill det sig riktigt illa så kan det vara slut med att äta surströmming om två år då den svenska dispensen för försäljning av dioxinhaltig fisk löper ut. Hemska tanke, må detta skräckscenario inte besannas.
Då blir ju tredje torsdagen i augusti en sorgens dag i stället för sommarens höjdpunkt med surströmmingspremiär.

Trav när det är som sämst

Jag skrev i inlägg den 17/1 positivt om trav efter en elegant styrning av Robert Bergh på V75 i lördags.
Efter gårdagens V64-tävlingar på Solvalla vänder jag på kuttingen. I V64-1 kördes andrahandfavoriten O.U.Glide av Ulf Ohlsson, en pinsam körning som knappast lockar mer publik till travtävlingar. Ulf Ohlsson kastade in handduken direkt och smög ner i 4:e inner då han hamnade utvändigt ledaren från start. Visst, jag kan förstå att somliga hästar inte går bra i dödens men att bara ge upp när starten gått är ändå ett otyg.

Allt för många lopp är idag slut direkt efter start, allra helst om favoriten kommit till ledningen. De mest välmeriterade och välrenommerade kuskarna styr loppen helt och hållet och tävlingsmomentet blir allt mera urvattnat.

En annan aspekt på detta med att de mest kända kuskarna dikterar villkoren är den underdånighet som journalisterna visar vid intervjuer. Efter gårdagens fiaskostyrning av Ulf Ohlsson i V64-1 så ställdes inte ens en fråga till honom varför han valde att direkt ge upp loppet. Nej, det blev en undergiven intervju när han senare vunnit ett lopp.

Vad kan publikbortfallet på travbanorna bero på?

onsdag 20 januari 2010

Hanbollslandslaget är en gåta

Jag blir inte klok på vårt nuvarande handbollslandslag efter gårdagens genomklappning i EM-premiären mot Slovenien där 6-målsledning i paus förvandlades till förlust.

Det här landslaget har varit lovande länge nog nu. Tidvis gör dom strålande insatser men plötsligt så faller dom ihop som ett korthus. Det går inte att år efter år skylla på orutin.

Laget verkar helt sakna ett eget grundspel som dom kan gå tillbaka till när motståndarna inte spelar som man tänkt sig. Nog borde forna storspelare som Staffan Olsson och Ola Lindgren kunna få ut mera av detta lag som består av ett antal lysande individualister. Individualister som plötsligt bara försvinner. Ett bra exempel på detta i gårdagens match var Kim Andersson som bara hade lösplugg i bössan och endast gjorde ett mål.

Blir det storspel och seger mot Polen i kväll? Ja, omöjligt är det inte för detta gåtfulla gäng.

Välfärdspolitiken borde vara blocköverskridande

Är det rödgröna förslaget till sjukförsäkring bra eller dåligt ? Det svårt att säga eftersom det är ett lapptäcke. Omgående startar partiträtan och smutskastningen och Reinfeldt ser förslaget som en bluff för att lura väljarna. Ja, ja.Några förslag är dock bra tycker jag
- Individuell prövning. En självklarhet kan tyckas men nuvarande regler har ändå allt mera fjärrmat sig från individuella hänsyn. Allt är ju enklare om man kan bortse från individen. Då behöver man inte tänka utan bara tillämpa regelverket.

- Svåra sjukdomar kan inte ha en generell stopptid. Även detta en självklarhet enligt mitt sätt att se det.

- moa-kontor på lokal nivå, där arbetsförmedling, försäkringskassa och kommunens insatser kan finnas. moa= människor och arbete. Det bör dock leda till att man skrotar både Försäkringskassan och Arbetsförmedling i dess nuvarande former och sammanför dessa myndigheter under ett tak. Detta förslag lanserade jag redan i inlägg den 27 januari 2009:

-Avveckla Fk och Arbetsförmedling i dess nuvarande former och sammanför dessa myndigheters uppgifter med delar av kommunernas socialtjänst för att på detta sätt skapa EN stöd- och bidragsmyndighet.


När jag följt Folk & Försvarskonferensen i Åre så noterar jag att i försvarsfrågan så tenderar blocken allt mera tala samma språk. Borde det inte vara så också när det gäller något så grundläggande som välfärdspolitiken / sjukförsäkringen ?

tisdag 19 januari 2010

Hur stävja ungdomsbrott

Läser i Riksdag&Departement om en utredning som föreslår åtgärder för att minska ungdomsbrott. Jag låter mig inte imponeras av de åtgärder som föreslås:
- snabbare reaktion från samhället
- polisiära ungdomscentra på åtta orter i landet
- lättnader i sekretesslagen
- ekonomiska incitament inspirerade av den så kallade kömiljarden inom sjukvården
- Handläggningen för förstagångsförbrytarna måste bli mycket snabbare. Tiden måste kortas långt mer än de sex veckor som är tidsfristen i dag, sägerÖstergötlands länspolismästare Mats Löfving som gjort utredningen.

Gammal skåpmat som mera består av önsketänkanden än faktiska åtgärder. Allt som föreslås skall ske när brotten redan är begångna. Är det inte dags att börja jobba förebyggande och uppmärksamma ungdomar innan dom begår brott ? Dom flesta har nämligen profilerat sig tidigt, inte sällan redan på dagisnivå.

måndag 18 januari 2010

Carin Götblad som funktionshindrad

Prisutdelare i kategorin "årets idrottare med funktionshinder" på Idrottsgalan var länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad. Hon presenterades med erfarenhet av funktionshinder. Vilket funktionshinder ? Jo, hon skadade ett knä i somras och nödgades vara rullstolsburen under en kort tid. Visst, det var väl bra att hon upptäckte de problem som möter en rullstolsburen i vardagen. Men, kom inte och påstå att du förstår hur det känns att vara funktionshindrad och rullstolsberoende utifrån denna erfarenhet. Jag, som är permanent förlamad i min vänstra kroppshalva och bara delvis rullstolsberoende skulle aldrig komma på tanken att påstå att jag förstår hur det är att vara totalt rullstolsberoende.

Fullt friska personer som till funktionshindrade uttrycker
- "jag förstår hur det är /hur det känns" gör mig faktiskt smått förbannad.Det är en himmelsvid skillnad att veta att du aldrig kommer att kunna bli som förr igen och att p g a skada vara tillfälligt förhindrad att röra dig normalt. Det du som utomstående ser av en persons fysiska funktionshinder är ofta bara en mycket, mycket liten del av det totala funktionshindret.Ogenomtänkt och klantigt Carin Götblad.

söndag 17 januari 2010

Hanna Falk - vilken skidtjej !

Vilken fantastisk insats av Hanna Falk när hon i dagens sprint i klassiskt i Otepää knäckte "den oslagbara" Petra Majdic i en upploppsduell. Svensk skidsport har en ny framtid, perfekt tajmat till OS i Vancouver.

Trav i Foppa- och Zlatanklass

Gårdagens behållning från V-75tävlingarna på Bergsåker var definitivt Robert Berghs styrning med Regine d´Inverne i V75-5. Genom smartness, fräckhet och sinnesnärvaro lyckades han ta sig ut från ett omöjligt invändigt läge.

När han väl hade hittat ut med favoriten Regine d´Inverne så var loppet över. Ekipaget svepte fältet och stack undan till överlägsen seger.

Efter målgång kunde Bergh bara titta bakåt – och där se sonen Nicklas Westerholm köra in som 2:a med stallets andrahäst Västerbo Prepare.

Robert Berghs styrning var av samma klass som som en Foppastraff i hockey eller ett Zlatanklackmål i fotboll.
Snyggt jobbat.

lördag 16 januari 2010

Experterkommentatorer i TV både tillför och förstör

I alla sportsändningar numera så har man experter / f d aktiva som bisittare. Kvalitén på dessa varierar oerhört. Detta slår mig idag då jag tittar på längdåkning och lyssnar till så väl Anders Blomqvist som Per Elofsson. Båda dessa tillför något till sändningen med sitt kunnande och kan dessutom förmedla detta på ett utmärkt sätt.
Till skillnad från Emelie Öhrstig som varit bisittare de senaste veckorna. Hon är en total katastrof som bisittare när hon inleder och avslutar i stort sett varje mening med eeehhhh -öööhhhhh vilket blir oerhört irriterande. Det hon eventuellt har att förmedla i form av expertkunskap försvinner i detta eviga eeehhhande och öööhhhande.

fredag 15 januari 2010

EU:s ordförande - ett riktigt bomskott

Herman Van Rompuy heter EU:S ordförande. En framträdande och viktig position som bör innehas av en person med kraft, kompetens och karisma. Detta synes van Rumpoy sakna helt. Han är lika fascinerande som en gråsten i mörker och verkar snarast be om ursäkt för att han finns till.
Vill man leka med hans efternamn och försvenska detta så skulle han kunna heta Rumpöga. Det är väl där nånstans han hör hemma om du förstår vad jag menar. Skittråkig är han i alla fall.

Alliansen vittrar sönder - tvåpartisystem i antågande

I Demoskops senaste mätning så klarar vare sig C, Kd eller V fyraprocentsspärren. De partier som visar plussiffror är S, M och Sd.

Vad innebär då detta. Ja, om mätningen står sig över valet så innebär det förstås att Alliansen är ett minne blott och att ett regeringsskifte är att vänta. Vad som händer med de spillror som blir kvar vågar jag inte ens sia om.

Varför har det då blivit så här? För partier ingående i Alliansen så tror jag att tappet beror på att alla blivit Moderata hantlangare. C och Kd vet jag knappt längre vad dom specifikt står för. Dom enda som profilerat sig är resp. partis ledare där både Maud Olofsson och Göran Hägglund blivit alltför framgångskåta vilket deras partier får betala dyrt för. Fp har också tappat sympatisörer men lyckas med sin enkelspåriga populistiska politik som rättrådighetens beskyddare ändå behålla greppet någorlunda. Sd? Ja, vad kan hända med ett parti som ingen säger sig vilja samarbeta med.

I den rödgröna oppositionen så går S och Mp framåt medan V backar. S framåt trots Mona Sahlin och Mp framåt tack vare Maria Wetterstrand och dagens fokus på miljön. Att V backar beror nog på att deras trogna skara inte är så trogen längre och att Lars Ohly inte är någon väljarmagnet.

För de partier som backar i mätningen så hade nog inte ens partiledarnas medverkan i Let`s dance hjälpt. Ingen av dom är i mina ögon någon dansgolvets gigant.

Vad kan dom då göra för att överleva ? Ja, det viktigaste vore förstås att forma en egen partipolitik, skärpa sina egna profiler och inte bara vara redskap för storebror. Dock, jag tror att tåget har gått och att vi är på väg mot ett tvåpartisystem. Jag påstår inte att det är en bättre ordning men jag noterar tendenserna. Ett tvåpartisystem skulle antagligen göra den politiska debatten tråkigare i många stycken. Sakfrågorna skulle komma i skymundan och allt skulle koncentreras till frågan om regeringsmakten och därmed också med ett större fokus på de två partiledarna. En förskjutning från sak till person.

Vem har påstått att politik ska vara enkelt.

MoDo - acceptera när sagan är slut

Den 31 januari 2009 skrev jag ett inlägg om MoDo, Peter Forsberg och raljerade så smått över han eviga come backs. Den 20 november tog jag så smått åter vad jag skrev i januari. Nu får jag nog återgå till min skeptiska linje från januari i fjol. Foppa är skadad och MoDos eviga fokuserande på hans medverkan har nu bidragit till att man t o m är ute ur diskussionen om slutspel, eller ? MoDo har uppenbarligen haft helt fel fokus under säsongen. I stället för att fokusera på de spelare man har och som en av hockeysveriges främsta plantskolor satsa på egna unga spelare så har man klamrat sig fast vid det förgångna och hoppats att sagan inte var slut. Peter Forsberg och Markus Näslund har varit fantastiska hockeyspelare som bjudit hockeyälskare på fantastiska upplevelser men nu är sagan slut. MoDo ska nu satsa på framtiden och i första hand se till att man med stommen i nästa års trupp blir kvar i Elitserien. Sagan är slut nu men börja gärna skriva på en ny.

onsdag 13 januari 2010

Uppvisning i empatisk impotens

Kvällens "Uppdrag granskning" gav en skrämmande inblick i hur det nya sjukförsäkringssystemet i Försäkringskassans händer kan slå när individen lyfts bort ur sammanhanget och allt bara handlar om regler, praxis och tidsgränser som måste hållas.

Socialförsäkringsutskottets ordförande Gunnar Axén (M)stod ånyo för en uppvisning i empatisk impotens. Jag förvånas varje gång han ställer upp till försvar för regeringens människofientliga politik och försöker krysta fram något begripligt till oss som lyssnar.Att Axén sedan skyller ifrån sig genom att, som i detta fall, slå på myndigheten och den lokale chefen gör inte saken bättre. Ynkligt.

Vad gårdagens inslag vidare visar är hur fel det kan bli när Fk:s nya organisation glömt bort individen och bara tar hänsyn till ärendeslag. I detta fall innebar det att den försäkrade samma vecka fick två motstridiga beslut från samma myndighet,representerade av den lokala Försäkringskassan i Borlänge ang. sjukpenning och en nationell enhet i Falun ang. sjukersättning. Beslut som fick katastrofala följder.

SEB - där vill jag inte vara kund

Trots ett uselt år resultatmässigt kan SEB dela ut bonusar som överstiger den väntade vinsten för 2009. Och aktieägarna riskerar att snuvas på utdelning. Hur är dylikt möjligt ? Vad tänker bankledningen med ?

För mig, som klarar mig bra med vardags- och familjeekonomisk kunskap, så framstår SEB:s bonusblindhet som fullständigt obegriplig. Gång på gång utmärker sig just SEB när det gäller omotiverad bonusutdelning.

Är det här vd:n Annika Falkengrens bästa sätt att profilera sig som kvinnlig chef?
Eller vill man visa att man står över alla andra så att man helt enkelt kan strunta i regeringens signaler. Dessutom provocera Mats Odell och Anders Borg. Är det den primitiva sanningen på maktens höjder ?

tisdag 12 januari 2010

En smärtsam Norgehistoria

Den norske professorn i idéhistoria Espen Schaanning föreslår spöstraff som ett alternativ till fängelse. Vad kan man tycka om ett utspel som detta ? Ja, det kan i alla fall vara ett sätt att skapa debatt kring fängelsestraffet vilket rimligen måste vara hans syfte. Eller vill han på allvar att vi närmar oss styrelseskick som Iran och Sudan. Tycker han kanske att Danmark fått för mycket publicitet för Muhammedbilderna och därför vill flirta med den islamska världen genom detta utspel och lyfta fram Norge som värsting i Norden.
Oavsett vad han menar så tycker jag att det är ett sällsynt korkat utspel.

måndag 11 januari 2010

Våren är snart här

Optimistisk rubrik ? Ja förvisso, men vad gör jag inte för att snarast förtränga mörkret och den monsterkyla som lägrat sig över oss den senaste tiden. Jag kan redan frammana bilden av mig själv sittande i det nu snötäckta växthuset ätande en ljuvlig greksallad med nybakt bröd och kall väl avrunnen tsatsiki därtill.

Jag har sällskap av Buddha som vågat sig ut igen efter att liksom jag tillbringat större delen av vintern inomhus. Darlingen och Nelson är i full gång med vårbruket eller ute på en vederkvickande långpromenad. Elbilen som just nu står i garaget är uttagen och jag kan åka runt på ägorna och se hur alla växter så sakteliga vaknar till liv . Det är vår igen ! Svårare än så är det inte att med tankens hjälp känna glädje.

fredag 8 januari 2010

Vinterkylan är besegrad och allt är som vanligt

Äntligen. Nu har vi ånyo vatten och värme som vi förväntar oss. Efter ett hembesök av vår elektriker Sven så löste sig allt efter någon timma. När vattnet har frusit så finns inget så härligt som att plötsligt höra slöörpljudet i den kran du lämnat öppen när isproppen släpper.Vid 12-tiden idag så slöööörpade det i kökskranen och plötsligt så blev kommande helg så mycket njutbarare att se fram emot. Borsta tänderna, duscha, bada, spola i toastolen är inte längre något att längta efter att få göra. Det är självklarheter. Allt är som vanligt igen. Visst är det skönt när allt är som vanligt ?

Vinterkylan behåller greppet

Med huvuddatorn på reparation så har jag lånat Darlingens laptop. Oj, så seg den är med mig vid tangentbordet.Vi gillar inte varandra men i nödläge får man försöka samsas även med sin fiende.
Fortfarande inget vatten och har efter morgonens rörmokarkonsultation, som antyder elfel, vänt mig till vår elektriker, Mullhyttans El, som lovat komma under dagen för spänningsmätning.På tal om spänning, visst är det spännande att bo på landet. Här händer det alltid nåt. Till skillnad från stadslunken.