"Världens bästa olivolja"

Du som läser min blogg har väl inte undgått att jag är en stor Greklandsälskare. Det har bl. a. lett till att jag har bloggvänner i Grekland. Svenskar som bor i Grekland. En av dessa är olivbonden Marina.Hon har nu börjat saluföra sin olivolja via sin hemsida marinasolivolja. Jag gjorde idag min första beställning.Gör det du oxå.

Födelsedag

Igår fyllde D år och då samlades hela familjen till en gemensam måltid. En perfekt avslutning på veckan. Måltiden intogs, som alla måltider i detta hus, i köket. Vid mitt egendesignade köksbord som du som läser min blogg vet att jag är oerhört nöjd med.
Måltiden bestod av klassiska räkmackor och vegmacka till Sara.

Sigge och Leisha, Nelson, Kharma och Ville var förstås med. Dom trivs jättebra tillsammans och gläds åt varje gång dom får träffas.

Här har Nelson lagt beslag på Kharmas och Villes matte så dom får vackert ställa sig i gosekön.

Sigge och Leisha tittar intresserat på. Notera att Sigge inte sitter i stolen som förberetts för honom.

Snabba växlingar

Igår njöt jag av mixen av sol och levande, mustiga höstfärger.

Idag är det vare sig mix, sol eller mustigt. Bara trötta höstfärger, åtföljda av regn och en tilltagande vind. Njutbart även det om jag befinner mig på rätt sida av fönsterrutan.

Dödad i tjänsten - vilka lärdomar drar vi?

Jag har arbetat 36 år i Kriminalvården, i huvudsak i fängelsevärlden, och vet att i stort sett vad som helst kan hända i dessa miljöer. Ändå har jag haft svårt att ta in den tragiska händelsen med den kvinnliga kriminalvårdaren som dödades av en fånge på häktet i Huddinge. En händelse som än så länge innehåller mest frågor:
- hur kunde det hända?
- har gällande rutiner följts?
- varför slog fången besinningslöst ihjäl vårdaren?
- vad innebar den förhöjda säkerhetsklassningen av den aktuelle fången?
- vad visste personalen om fångens farlighet?
- vad kan personalen om neuropsykiatriska funktionshinder?
Listan av frågor kan göras längre. Det viktigaste nu är att få svar, inte att spekulera och verka för konfrontation.

En fråga jag alltid ställer mig när det händer något dramatiskt i kriminalvården är om det finns något i fångens problembild som kan hjälpa till att ge en förklaring och därmed också leda till att rätt åtgärder vidtas för att förhindra en upprepning. Eftersom jag de senaste 10 åren arbetat mycket med frågor kring neuropsykiatriska funktionshinder (npf) och f f a dess koppling till missbruk och kriminalitet så är det en fråga som jag alltid vill ha svar på.

Även i detta fall så visar det sig att den häktade var diagnostiserad med ett neuropsykiatriskt funktionshinder; Aspergers syndrom. Den naturliga följdfrågan är då: hade han fått stöd och hjälp under åren för att bättre kunna hantera sitt funktionshinder?
Alla med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (npf) blir inte missbrukare och kriminella men gruppen med npf är kraftigt överrepresenterad inom Kriminalvården.
Kriminalvården gör idag betydande insatser för fångar med npf, f f a ADHD.
Frågan jag vill lägga till är: Vad gör samhället i övrigt? Inte tillräckligt och inte i tillräckligt god tid tycker jag. Alltså tidigt, ( på dagis, i skolan, i familjen ) för att ha en möjlighet att förhindra en negativ utveckling. Tidiga insatser - långsiktigt tänkande.
En händelse som denna, där en vårdare dödas när hon utför sitt jobb skapar förstås sorg och förstämning hos familj, anhöriga, arbetskamrater och andra. Måtte det bara inte stanna därvid och vid rop på hårdare tag utan även leda till en sansad debatt som både ger svar på alla frågor men oxå leder till att samhället i sin helhet tar sitt ansvar.

Det gjorda kan inte göras ogjort men åtgärder måste vidtas för att förhindra en upprepning. Åtgärder inte bara inom Kriminalvården utan i samhället i stort.

Kanske tycker du att jag skjuter över målet när jag gör detta till en bred samhällsfråga men jag tycker att även dessa frågor måste ställas. När det gäller själva händelsen så ställs omedelbart de uppenbara frågorna om säkerhetsrutiner, bemanning, utbildningsnivå, information etc. Dessa frågor får oxå oftast ett svar och det kan lokalt vidtas åtgärder för att förhindra en upprepning. Jag tycker dock att det är lika viktigt att lyfta frågenivån och åtminstone fundera över vad som kunnat göras i förebyggande syfte. Innan den här personen hamnade inom Kriminalvårdens hägn.

Jag upprepar:
- Tidiga insatser - långsiktigt tänkande

Oj då, ett klokt beslut av Sarah Palin

Sarah Palin tänker inte kandidera till presidentposten. Äntligen ett klokt ställningstagande från hennes sida. Hon har ju mest gjort sig känd för korkade uttalanden och för att ha staplat grodor på hög.

Mera oktoberfärger

Bländad av höstprakten så blir det några nya foton varje dag. När jag fotograferar så kan jag lättare följa förändringarna. Tråkigt för dig kanske då motiven inte sällan är desamma från dag till dag. På nåt kan det vara bara mängden löv som skiljer. Trots att oktober mest väcker minnen om bistrare tider så kan jag inte undgå att fascineras av och gilla den färgprakt som även hösten för med sig.

Nej, jag krattar inte bort löven för att hålla snyggt. Löven får skapa vackra höstbilder innan dom går tillbaka till jorden och utgör jordmån för kommande växtlighet.

Luriga oktober

En oktobermorgon som ser ut som på bilden framkallar positiva vibbar och jag förleds snabbt till planer på utomhusaktiviteter.

När jag nu skriver detta inlägg har mörkret börjat lägra sig, den starka vinden vinden lockar våra björkar till kraftfulla bugningar och regnet faller närmast horisontellt.
Utomhusaktiviteter är det inte tal om även om D idag varit på Sannamarken och gjort några fynd. Bl. a. ett nytt par av mina Nya Zeeländska specialtofflor, hembakt tunnbröd , rökt röding, hjortronsylt och lite annat smått och gott. Nej, kvällen kommer nog att innehålla en brasa i vedspisen och sedan blir det kura skymning med Nelson, Sigge och Leisha. En skön oktoberdag blir det ändå till slut. Till helgen lutar det åt en Norrlandsinspirerad festmåltid m t p marknadsinköpen.

Inskolningen fortskrider

Leisha börjar så sakteliga komma in i familjen och våra rutiner. Från början var hon nog rädd och därför ettrig och stingslig. Nu har hon börjat acceptera även Sigge och dom kan samsas i samma rum. Sigge har återgått till att sova i sovrummet även om Leisha är där vilket får betecknas som ett stort steg framåt. Mat och toavanor fungerar för dom båda så det ser lovande ut för att Leisha kommer att bli kvar hos oss. Nelson lufsar på i sitt eget tempo och låter sig förstås inte störas av ännu en familjemedlem.

Höststämning

Dimma, höst, oktober. Ja, det är nu det. Bara 6 månader kvar. Ja, till 1 april.

Legendar är ett kraftfullt ord

Inte många förtjänar att kallas legendar, men en som jag tycker gör det lämnade tidigt i morse jordelivet. Sven Tumba, den störste av Sveriges hockeyhjältar genom tiderna. En riktig lirare i allt han företog sig.

Slut för i år

Förvisso är det 3 månader kvar av året men igår så genomförde jag årets sista gräsklippning och idag ska jag åka omkring på min elscooter och bara njuta.

Rosenbersån har fått sin rabatt omgrävd och breddad denna vecka så att rosorna ska få utrymme att växa sig ännu praktfullare nästa år. Dessutom underlättar den breddade rabatten för mig när jag klipper gräs. Ingen risk att jag skadar rosorna längre.

Gräsmattan på denna sida huset, ner mot stenmuren, var tidigare gles och torftig men efter några års omvårdnad så börjar den nu vara lika frodig som övriga gräsytor.

Växthuset har tjänast ut som måltidsrum för i år. Närmaste halvåret blir byggnaden till höger i bild i stället flitigt besökt. Där har vi nämligen vår vedbod.

Igår fick jag fått hjälp att spola av och rengöra klipparen som nu gått till vintervila. Om 7 ½ månad så är det dags igen.

Trädgården förbereds för vintervila

Så är då den tiden kommen när det obevekligen är så att sommaren är slut och sena måltider i växthuset inte längre är att tänka på. Ja, inte i år vill säga, men nästa år så är det dags igen. Det är härligt att alltid kunna hitta motivationsskapande faktorer.
Denna vecka har vi hjälp med de fysiskt krävande höstsysslorna. Själv åker jag mest omkring på elmoppen och pekar och instruerar och njuter ju mera vinterförberedd trädgården ter sig.

Röjsågen har sett till att frigöra stemuren så att jag , när jag i helgen gör årets sista gräsklippning, kan köra riktigt nära och trädgården kommer då att te sig som allra mest välansad.

Lite grävarbete hör förstås hösten till. Här är det häcken nedanför växthuset som fått en rymligare bädd att växa i. Att med spade gräva en enkel rabatt tillhör de sysslor jag saknar allra mest att inte längre kunna göra. I min krafts dagar älskade jag kroppsarbete.

Att se vad som ska/kan göras men själv inte kunna göra det är tveklöst en av de största avigsidorna med att vara handikappad. Jag kan dock tänka, fundera, planera och skissa på kommande projekt och fiffiga lösningar i trädgården. Detta i sin tur leder till många livgivande samtal mellan D och mig. Extra livgivande eftersom D oftast ligger ett antal steg före mig när det gäller planer och projekt. Jag kan väl påstå att det jag tappat i fysisk rörlighet, det har jag i motsvarande omfattning tillägnat mig i mental och intellektuell rörlighet. Så sammantaget är min tillvaro inte sämre än förr, den är minst lika bra eller t o m bättre.
Poolen, inte speciellt saknad av någon, kläs i vinterskrud.Min elbil kommer förstås till stor nytta i trädgårdsarbetet.

Sverige står sig starkt

Om man mäter ett lands rykte bland 42.000 tillfrågade över hela världen så kommer Sverige på andra plats efter Kanada. Detta enligt den internationella organisationen Reputation Institute som har rankat 50 länder.

Finns då något särskilt intressant med denna mätning? Ja, utifrån dagens situation så är det månne bl. a. att Grekland placerar sig före USA.

Att Sverige tappat förstaplatsen sedan den senaste mätningen ska väl inte tas alltför allvarligt.

Det ska bli intressant att se om det slås några politiska mynt av denna undersökning.

Reputation Institute = Ryktesinstitutet låter inte alltför förtroendeingivande. Säger man i stället Anseendeinstitutet så låter det genast bättre. Kom sedan inte och säg att val av ord inte är viktigt.

Ring SOS Alarm - om du vågar

Det synes inte finnas någon ände på tragedierna där SOS Alarm har "felbedömt" samtal från svår sjuka människor som sedan avlidit till följd av dessa tragiska misstag.

I vanlig ordning så är svaret från ansvariga på SOS Alarm följande:
-  Vår bedömning är att operatören agerat helt korrekt.
Hur länge ska detta spel med människoliv få fortgå?

Ödesmättad dag idag - Igen

Idag tar jordens resurser slut. Dessutom sias idag om dyster utveckling för framtida pensioner i Sverige.

Det är ingen hejd på gråvädersstämningen i dessa dagar. Utöver det nämnda så diskuteras på allvar att USA skulle kunna nödgas inställa sina betalningar. Att Grekland sedan länge befinner sig på fallrepet är väl känt. Grekerna som idag kan drabbas av ännu ett dråpslag då den förhatliga fastighetsskatten kan bli verklighet.

Inget konstigt med allt detta egentligen för vi kan ju inte alltid få vad vi vill ha och ska aldrig räkna med att få vad vi lovats. Några tröstens ord i denna stund kan vara:
- Framgång är att få vad man vill ha. Lycka är att vilja ha det man får.
Når vi inte framgång så får vi alltså nöja oss med lycka. Helt OK tycker jag.

En färgklick kliver av

Jag ser att polisprofessorn Leif G W Persson slutar jobba och går in i en pensionärstillvaro. Så stillsam torde den inte bli då han näppeligen kommer att hålla sig undan i samhällsdebatten.

Ibland har hans deltagande i debatten haft smått fåniga förtecken som t ex när han och Björn Ranelid stridit om platsen högst upp på tuppens stege. Något som jag berört i tidigare inlägg.

Säga vad man vill om Persson, en färgklick har han varit och visst har han satt avtryck i tillvaron. Inte minst när han recenserat polisens arbete i omskrivna fall. Det känns säkert skönt för en del inom Polisen att han nu kliver av. Synd bara på dom cold cases som han var satt att sprida nytt ljus över.

TV-programmet "Efterlyst" där han under lång tid deltog som expert och Hasse Aros bisittare tappade oerhört i kraft när han slutade medverka . Hans släpiga tal och till synes av ointresse präglade framtoning kanske inte alltid verkade så expertmannamässigt men kunskapsskapande och underhållande var han. Som det brukar heta, "man saknar inte kon förrän båset är tomt".

Nelson och D på skogspromenad

Nelson och D gick idag på en av sina skogspromenader och kom tillbaka med en av skogens gåvor. En korg med trattkantareller. Lägg märke till att Nelson har sin svampplockarscarves på sig.
Här har denna läckerhet mellanlandat på en bänk i köket innan det är dags för torkning.

Torkar gör de på en av D specialdesignad torkställning bestående av träbockar och myggfönster.

Provboende gäst

Saras söta katt, Leisha, bor på prov hos oss. Hon ska få en möjlighet att bo på landet i s f lägenhet i stan. Vi ska testa nån vecka så får vi se hur det går. Hon är kelig och go mot D och mig och vill absolut vara i vårt sovrum nattetid. Övrig tid håller hon sig för sig själv. Denna nyhet har inneburit att Sigge bytt nattkvarter och sökt sig andra sovplatser i huset.
Sigge och Nelson har noterat nykomligen. Men accepterat? Nja. Nelson bryr sig inte mycket och är nöjd med att inte bli störd när han ligger och vilar. Sigge ser till att hålla sig nära husse, matte eller Nelson och låter Leisha hållas. Tills vidare.

Vi vill ju gärna att Sigge och Leisha blir kompisar och kan närma sig varandra utan avståndstagande läten. Som sagt, vi får se hur det går. Det blir väl så att Sigge och Nelson får ha sista ordet.

"Eget litet bo ger den bästa ro"

Den här vackra bonaden fick jag i present av D här om dagen. Den hänger nu i köket bredvid min plats. Det skulle lika gärna kunna stå Getingstorp på grinden. Det enda som saknas på vårt Getingstorp är flaggstången. En sån skulle vi nog haft om det inte varit så att jag är "enarmad" och vare sig kan hissa eller hala flaggan.

D gjorde mig uppmärksam på en egenhet med bonaden. Eftersom flaggan står rakt ut så måste det blåsa en vind. Hur kan då röken ur skorstenen gå rakt upp? D säger att just detta fenomen ingick i skolmognadstestet när hon var liten. Det har jag i så fall glömt.

Spännande fredagsmåltid

Kikärtsbiff med ugnsrostad potatis och morotstzatziki.