Sommar i P 1

 

 

Igår lyssnade jag för första gången denna säsong på "Sommar" i P 1. Av en slump blev det så att D och jag lyssnade på kvällsreprisen av Lisbet Rausings "Sommar". Ett riktigt lyckokast då det var ett synnerligen intressant program. Jag fick en helt ny bild av Tetra Pak-familjen Rausings liv och  företagande.

 

Programmet gav mig oxå en tankeställare avseende hur media rapporterar händelser av s k nyhetsvärde. T ex berättade hon om hennes bror Hans Kristians missbruk och hans fru Evas död till följd av sitt missbruk. Och om hur denna familjens sorg i media gjordes till ett folknöje. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var ovärdigt hur media under lång tid förra sommaren vältrade sig i paret Rausings eländiga missbrukartillvaro i den exklusiva Londonbostaden. 

Kända och okända bloggbesökare

Nyfikenhet tar sig olika uttryck. Nej, det är inte Sigge på bilden.

Jag ansätts ibland av nyfikenhet på vilka som besöker min blogg. De trogna besökare som nästan dagligen besöker bloggen och ofta lämnar kommentarer tycker jag mig nästan känna personligen vid det här laget. Med några fördjupas kontakten och vi utbyter tankar även vid sidan av bloggen. De är alltså inte dig jag är nyfiken på.

 

Nej, min nyfikenhet riktar sig mot dig som nästan dagligen besöker bloggen utan att lämna annat avtryck än hemorten.

 

Nu menar jag inte att du som bloggbesökare ska känna dig tvingad att ge dig till känna, även om jag alltid blir extra glad för en kommentar.  Det är helt enkelt så att jag stundom ansätts av nyfikenhet.  Min nyfikenhet är av arten intresserad, inte snokande.

 





Aftonbilder från Getingstorp

Innergården vid gäststugan. Även en grusgård kan stråla.

Nelson väntar på att matte och husse ska bänka sig
för middag på uteplatsen mellan
jordkällaren och hallonhäcken.

En av mina favoritmotiv. Den öppna välkomnande grinden.
Nu omgiven av gul tagetes, men
snart oxå av blå salvia.

Sigge på en av sina många trädgårdsrundor.

Kvällsutsikt nerifrån Verkstan.

"Här bor jag" visar Nelson.

Matte och Sigge på vattningsrunda.

Växtfrämjande strålar.

 En räkmacka á la D passar bra en het sommarkväll.

På mållinjen



Tyvärr blev det tårar och inte skratt för Lotta Schelin
och Pia Sundhage efter gårdagens semifinal.

Sveriges damer lyckade inte ta sig till final i fotbolls-EM. Återigen var det Tyskland som stod i vägen.
Med tanke på att Sverige fick ett mål bortdömt  och hade ett antal öppna chanser så kan jag väl påstå att de föll på mållinjen. Allra helst som Sverige hade  mera boll och spelade bättre. Tycker jag. Jag hade unnat Sveriges damer att få spela final på en fullsatt Friends arena.

Jag har i nåt tidigare inlägg haft kritiska synpunkter på damfotbollen och dess framtid. Tyckte då att damfotbollen var tråkig och hade stagnerat, men nu får jag krypa till korset då jag efter att bl. a. ha sett Sveriges alla matcher i EM tycker att damfotbollen gjort stora framsteg. Det har varit underhållande matcher att se. Av stor betydelse till min ändrade syn på damfotboll torde vara att jag slutat jämföra med herrfotboll.

Det som fram för allt utvecklats är det taktiska kunnandet. På både gott och ont då detta oxå gjort spelet rätt stereotypt. Det sker sällan något överraskande vilket förstås gör lagen "lättlästa".  Taktiskt kunnande i all ära men det behövs oxå spelare som bryter mönstret,  som gör det oväntade, som inte alltid väljer förstaalternativet.
Fortfarande finns stora brister i tekniken. Sånt som kan slipas till med träning, träning, träning. Jag tror att svensk damfotboll går en ljus framtid till mötes. Närmast återstår att se hur länge Pia Sundhage-effekten håller i sig.

Bra start på dagen

Att börja morgonen med frukost på uteplatsen vid glasverandan och sedan ta en runda i trädgården ger en bra start på dagen. Något som jag sedan bär med mig hela dagen.

D påbörjar sin morgonrunda i trädgården.

 Växthuset öppnas för dagen..

Härlig kontrast mellan grus och prunkande grönska.

Här finns potatis, morötter, purjolök, dill,  schalottenlök,
smultron och sommarblommor.

Hallonhäcken väntar på att plockas.

Potatisen väntar på att tas upp.

D på väg till trädgårdslandet.

Godsaker för kommande måltider.

D kupar purjolök.

Mitt eget "Lilla Grekland"

 Förr, när jag fortfarande kunde resa så var Grekland mitt favoritresmål. I 25 års tid återvände jag dit, oftast till någon av de många öarna. Så många besök har förstås satt sina spår så ibland får jag gå under namnet "Grekgubben". Idag så återupplever jag Grekland på annat sätt, oftast genom en greklandsinspirerad måltid. Igår kväll var det dags för en sådan, en riktig klassiker. En grekisk sallad baserad på grönsaker från den egna trädgården, med D:s tzatziki  och  grekiska bondbröd.  Ouzo och iskall Retsina var förstås givna följeslagare. Det blev en härlig greklandskväll här hemma på Getingstorp.

På väg ut till växthuset passerade detta plan ovan mig.
På väg till Grekland kanske.
Jag har mitt Grekland bara 30 sekunder bort.

En genuin grekisk måltid.

Sigge vill oxå smaka på greklandsstämningen.
Katter hör ju hemma på grekiska tavernor.

Det blev en snabb titt i växthuset för Sigge.

Sigge lånade sedan min elmoppe som
jag stod parkerad vid sidoingången.

D avslutade kvällen med lite underhållsarbete.
En trädgårdstrappa som behöver fräschas upp.

Innan kvällen är till ända  tar Nelson
och matte en vända i hallonhäcken.

 

Nelson

Vår bullmastiff Nelson är en mycket förståndig hund. De dagliga promenaderna går han förstås med matte. Det hindrar dock inte att han kan gå kortare promenader även med mig när jag åker på elmoppen. Han är så väl medveten om mina fysiska funktionshinder och tar det alltid väldigt försiktigt om jag tar honom i kopplet och går nedför trappan för att fästa honom vid elmoppen. Han tar ett steg i taget i trappan och stannar och vänder sig om vid varje steg för att se så att jag hänger med. När vi "promenerar" så går han på rätt sida moppen så att kopplet inte trasslar in sig.

Han vill gärna att vi tar en sväng förbi hallonhäcken. Han älskar nämligen hallon och gillar allra bäst att själv äta direkt från hallonbuskarna.

Väntar på att husse ska komma.

 

Promenad i trädgården.

 

Promenad med Erik och Alice.

Mums med färska hallon.

 
 
 

Det finns nog mera hallon där inne i häcken.






 




 

 

 

 







Familjegrillkväll

Igår hade vi Familjen samlad för en enkel grillkväll. Vi grillade hamburgare och korv. Som avslutning bjöd D på glassbuffé  med egentillverkad strössel, nybakade maränger och jordgubbar till den hemgjorda glassen.Vädrets makter stod oss bi och gjorde det hela till en fantastisk kväll tillsammans. 

Förberedelser pågår.



Uppdukat på planteringsbordet.

Den salladssugne kan förse sig själv.

Ur jordkällarens djup hämtas kylda drycker.

Sara och Per med välkomstdrink.

Jag fick bästa sällskapet i växthusets soffa, Erik och Alice.
Mätta och nöjda när vi avslutat med
Farmors glassbuffé.

Nelson tyckte att han fick för lite uppmärksamhet.

 Lilla Sally tilldrar sig särskild uppmärksamhet.

Ännu mera underhållsarbete

De senaste veckorna har inneburit mycket underhållsarbete för D. Gårdagen var inget undantag. Då hade häckklipparen bytts ut mot röjsåg och D snyggade till längs stenmuren och gärsgårn.



Röjsågen är en av D:s många hjälpredor.

Finputsning längs gärsgårn.

Som vanligt avslutades dagen med middag i växthuset.

Sallad, vällagrad Birger Jarl, baconflingor
och färskt bröd. En fräsch och
smakrik måltid.

Mera underhållsarbete

Igår ägnade D dagen åt att klippa ner och snygga till syrénhäcken. En tuff uppgift i den tryckande värmen. Dagen savslutades som sig bör med en god middag i växthuset.

 

 

 

 

 

 

 

D i häckklippartagen.

Häcken är djup så den måste klippas från båda sidor.

Nu ser den riktigt prydlig ut.

Här har D bytt från häckklippare till middagsfixare.

 Egen nyupptagen potatis (Penelope),
inlagd blomkål och kikärtsbiffar.