17 Maj

D hade plockat mina favoriter, löjtnantshjärtan,
till frukostbrickan igår.

Gårdagen började bra då D bjöd mig på frukostbricka vid datorn. En stund efter frukosten tittade solen fram och ingav ytterligare hopp för dagen.Vartefter dagen led så stod det klart att det skulle bli måltid utomhus.

Innan måltidsdags så blev det presentutdelning. Mina önskningar rör sig enbart på klädområdet. Förstås beroende på att jag inte själv kan åka ut och handla i affärer, men lika mycket beroende på att jag sedan många år inte kan bära vanliga kläder. Inte heller kan jag ha vanliga skor. När det gäller skodon så har jag dock hittat "fårskinnstofflor" från Nya Zeeland som passar mig. Det innebär förstås samma skodon vardag som helg. Men vad då, så länge jag bara kan "gå" så är jag till freds. En ödets ironi för mig som var skofreak i mitt tidigare liv och hade en mycket välfylld skogarderob på 90-talet.

D och Nelson kommer med presenter.

Osborne ångrade att han rivit sönder en 
skjorta för mig så han gav mig en ny.

Sigge och Nelson gav en mysig 
sommartröja/jacka.

D såg till att jag fick nya Championbyxor.

Efter presentutdelning och provning av kläder ( allt passade) så var det dags för min efterlängtade födelsedagsmiddag. Solen hade dagen till ära tittat fram så det blev en utemiddag. D hade dukat upp på en ny uteplats, men när vi skulle sätta oss till bords så gick solen i moln och brrr så kallt det blev. Goda alternativ stod dock till buds så vi flyttade in i växthuset.

D har dukat på ny uteplats.

Som såg lockande ut till dess solen gick i moln.

Då siktade vi mot växthuset.

Min önskemåltid: grekisk sallad, tzatziki,
nybakt lantbröd, Retsina och en ouzo.
Perfekt!

Kvällen avslutades med hockeymatchen Ryssland - Sverige, 4-1 och den svenska insatsen en besvikelse. Kanske är det riktigare att säga att den ryska insatsen var imponerande. Till matchen bjöd D på desserten, en rykande fräsch rabarberpaj med vaniljsås.  Den kom tyvärr inte med på bild. Efter matchen och sena nyheter somnade jag gott efter ännu en underbar födelsedag regisserad av D.

Sexigt värre

66, det är ändå bara en siffra. Eller två siffror
om man så vill.

Nej, dagens rubrik döljer inte något spännande utan talar bara om att jag idag fyller 66 år. Ifjol när jag fyllde 65 så  gick jag oxå i pension så den födelsedagen var speciell  just därför. Att fylla 66 är inte alls speciellt, bara en påminnelse om att jag blivit ett år äldre.

Dagen kommer att avlöpa utan större ovationer då vi skjutit upp firandet till den 28 maj. Då firar vi samtidigt 15-årig bröllopsdag (26/5)tillsammans med barn och barnbarn. Här på Getingstorp så klart. 

Vad jag önskat mig på födelsedagen? Det jag alltid önskar mig. En grekisk sallad med vederbörliga tillbehör; tzatziki, Retsina, Ouzo och hembakat lantbröd.  Vad D hittat på därutöver får jag sväva i ovisshet om några timmar till.

Fleecedags igen?

Ja, nu är det fleecetröja på för mig. Den gångna helgen har varit en riktig innekurarhelg. P g a vädret förstås. Grått, regnigt och runt 5 grader lockar inte till några trädgårdsrundor. 

Kan jag hoppas på en ljusning i morgon tro? Då är det den syttende mai och sex år sedan jag fyllde 60. P g a den bistra väderleken så ryktas det att den annars årligen återkommande skörden i äppelträdet uteblir i år.

Så bra att jag klippte gräset igen i torsdags eftersom vädret omöjliggjort klippning därefter. Det kan jag njuta av i morgon eftersom jag vill ha det extra fint den 17 maj.

D hann i a f ta in en sommarbukett med
min blomsterfavorit, löjtnantshjärta.

Vi har t o m eldat i vedspisen i köket för att
få lite go värme.

D med vinterjacka och uppfälld huva på
promenaden med Osborne i morse.

Pingsaftonsmiddag följt av ESC

Igår bjöd D på sheik-el-mahshi , färsfyllda grönsaker. Jättegott. Ännu ett spännande recept från Zeinas kitchen. En matblogg som blivit en favorit. Hon har alltid något spännande att erbjuda. Ofta rätter från Mellanöstern. Mat för såväl vardag som fest.

Alla förberedelser klara. Snyggt.

Efter 20 minuter i ugnen.

Välkommen till bords.

Eftersom Kung Bore är ute och reser i trakterna i dessa dagar så var det inte aktuellt med en skön kväll i trädgården igår. Nej, det blev till att kura inomhus och det gick så långt så att jag tittade på ESC. Jag stod faktiskt ut ända till slutet, D avslutade innan omröstningen. Att jag skulle följa spektaklet "to the bitter end" var en högoddsare eftersom jag tycker att det är just ett spektakel och sällan hittar nån låt som jag gillar. Det gjorde jag inte igår heller. Den ena låten var den andra lik. Släpigt, inget medryckande med tryck i. Tycker jag. Det bidrag som lockade mig mest var Spanien, men jag kommer ändå inte ihåg hur låten går.

 Sändningen som sådan tycker jag dock höll hög klass och programledarna Petra Mede och Måns Zelmerlöv gjorde en mycket bra insats. Sedan slås jag av hur produktionen utvecklats med hjälp av inte minst teknikens framsteg. Idag räcker det inte med att tappa kjolen som Lill Lindfors gjorde 1985.

Avslutningen blev oerhört välregisserad när Ukraina tvålade till Ryssland i sista andetaget. Den unge Frans förtjänar oxå ett omnämnande för sitt framträdande som förde Sverige till en hedersam 5:e plats.  Den nya röstningsproceduren med att först presentera juryrösterna och sedan tittarnas röster var ett lyft.  
Några "kalkonlåtar" fanns förstås oxå denna gång, men det kan vi väl lämna därhän och i stället se det som var bra.

Sammantaget tycker jag att  evenemanget förtjänar betyget väl godkänt och kanske får jag nu sluta att kalla ESC ett spektakel.

Oxå ett uppvaknande

"For the good of the game". Fan tro't.

Pingstafton, tidig morgon, och jag är som alltid den som först vaknar i familjen. Efter en kort stund ansluter sig Sigge till den vakna skaran.

Jag sätter mig vid datorn och börjar med att läsa ett antal dagstidningar för att se vad som hänt/händer. Slår på TV:n och zappar runt lite. Hamnar av en slump på en repris av Uppdrag Granskning. Den här gången är det världsfotbollen som granskas. Det handlar denna gång inte om spelsystem, drömvärvningar, laguppställningar och sånt som normalt förknippas med fotboll.  Nej, det handlar om mutor, svarta pengar, korruption, uppgjorda matcher och dubbelmoral. Jag fastnar framför rutan och får mig ett rätt obehagligt uppvaknande denna Pingstaftonsmorgon.

I Bibeln kopplas Pingsten samman med tungomåls-talande. Att detta på nåt sätt skulle ha bäring på världsfotbollen  är en tanke som aldrig slagit mig förr. Men, nu slår det mig att man inom fotbollen förvisso inte ägnar sig åt tungomålstalande, men man talar tveklöst med kluven tunga. En lite skum koppling kanske du tycker, men varför inte då världsfotbollen verkar krylla av skumma kopplingar.

Jag är väldigt sportintresserad, inte minst av fotboll, och skriver nån gång då och då inlägg om just sport och riskerar då kanske att många av mina läsare stänger ner eftersom just dessa inlägg brukar bli både långa och detaljrika. Kanske ibland alltför initierade för att locka den som inte har samma brinnande sportintresse som jag har. Jag skriver dock sällan om sport som en isolerad företeelse utan försöker lyfta fram  frågor där sporten i mångt och mycket är en spegling av samhället. Som i detta fall.

En gång till

Jag klipper oxå nere vid vår gårdsskylt.

Förra torsdan så klippte jag gräset för första gången i år vilket var ovanligt tidigt. Ännu märkligare ter det sig att jag igår fick klippa igen. Jag som brukar klippa första gången i anslutning till min födelsedag, den 17 maj och sedan klippa med två veckors intervall. Det har aldrig hänt sedan vi 2008 flyttade hit att jag klippt två gånger innan födelsedagen.  En bidragande orsak var att maskrosorna i år är flera. Jag har dock inget emot maskrosor utan tycker att dom är vackra, men det finns gränser även för det vackra. 

Maskrosorna kryper allt närmare.

Den här vackra maskrosbädden ser jag när jag åker hem
från postlådan.

Dessutom är regn utlovat så det här kanske var sista chansen att klippa innan den 17:e. Måste det då vara nyklippt till den 17:e? Ja, det måste det för så vill jag ha det. Som väl var så var det svalare igår och det fläktade skönt när jag susade fram på klipparen. Dock klippte jag igår på ett för min lekamen oklokt sätt, d v s jag klippte alla gräsytor i ett svep med endast ett pitstop för tankning. Dryga 3 timmar på klipparen blir för mycket för min stukade kropp där vänstersidan idag känns som en säck välbrunnen betong. Det kloka sättet att klippa är att dela upp jobbet på två dagar, men i och med det här med utlovat regn så ville jag inte chansa.
När jag nu på morgonen tittar ut på de välansade gräsytorna så känner jag mig ändå mycket nöjd och känslan av brunnen betong kan jag ta.

Som du ser behövde gräset klippas igen.

När jag klipper brukar oxå D vara ute och jobba i trädgården för att kunna bistå mig om jag plötsligt behöver hjälp. Det kan ju bli soppatorsk , motorstopp eller nåt annat oönskat och då står jag mig slätt om jag inte har hjälp till hands. Igår målade D portalen vid tegelmuren som vi byggde för två år sedan.

Falu röd kan göra underverk.

Nu är jag nöjd  igen.

Välputsat runt poolen och potatislandet.

När klippningen var klar bjöd D på kaffe
med nybakad toscakaka ute på bron.

Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig

Rabarber och två svartvinbärsbuskar var först i 
potatislandet år. Tre sorters potatis tillkom igår. 
Ytterligare annat tillkommer snart.

När vi 2008 flyttade hit till Getingstorp så hade vi inga odlarplaner och definitivt inte av den omfattning som det blivit. Vi visste förstås att tomten var stor, c:a 5000 kvm, men tänkte väl inte längre än till att det skulle bli gräsmattor av det mesta. Tomten var då rätt vildvuxen så vi insåg snart att omfattande åtgärder behövdes. I den processen så föddes vårt trädgårdsintresse.  Vi anlitade en tjej som designade/ritade vår trädgård utifrån våra önskemål. Sedan startade ett omfattande arbete för att förverkliga trädgårdsprojektet. Redan efter 4 månader, den första sommaren, var vi på det klara med hur vi ville ha det, mycket tack vare goda råd från designern. Det som D och jag hade pratat om som en 4-årsplan sattes alltså i sjön redan år 2. Sedan har det följt nåt nytt varje år som du som trogen läsare av min blogg säkert vet. Att vi pratade i termer av en långtidsplan var helt på tvärs med D:s och min personlighet så vi var föga överraskade att vi var klara långt tidigare än planerat . Har vi bestämt oss för att göra något, ja då ser vi till att det genomförs.NU!

Vi valde att börja odla i drivbänkar i stället för på friland och det är vi på alla sätt nöjda med. En sak som vi  absolut inte tänkte odla var potatis. Varför odla potatis som finns lätt tillgängligt att köpa året runt? Men, 2012 så blev vi oxå med potatisland efter att ha testat lite smått i drivbänk. Har man väl kommit så långt, ja då finns det ingen återvändo. Då måste man varje år ha egen potatis, inte minst till Midsommar och senare till surströmmingen.

Egentligen är det konstigt att jag inte alltid varit en hängiven "potatismänniska". Under min uppväxt i Ångermanland var det ju högtidsstunder när potatisen skulle sättas och tas upp. Då var alla engagerade.

Igår satte D årets potatis. Det blev tre nya sorter ; Swift (vår), Princess (sommar) och Asterix (höst). I potatislandet huserar oxå rabarber och svarta vinbär. Snart tillkommer rödlök, schalottenlök, purjolök, dill, broccoli och squash.
Det händer alltid något i trädgården på Getingstorp.

PS Om min pappa varit i livet skulle han fyllt 97 år idag. Jag vet att han skulle älskat att se hur vi har  det här på vårt Getingstorp. Och som han skulle gillat potatislandet. Men, allra mest skulle han ha gillat D.  Dom hann tyvärr aldrig att träffas. DS

Majkväll på Getingstorp

Jag älskar den här vyn.

Gårdagens inlägg blev lite av en uppgörelse med den plötsliga och intensiva värme vi bjuds på just nu. Igår kväll tog jag dock tjuren vid hornen och åkte på sena eftermiddagen ut för att titta på allt nytt och vackert som D planterat i trädgården. 

Bigarråträdet blommar så vackert.

Efter rundturen så satte vi oss på uteplatsen bredvid glasverandan dit solen inte når när aftonen randas.  D bjöd på ett glas kallt vitt vin, en ciabatta med buffelmozzarella, tomater, olivolja och basilika. En utsökt kombination i den ljumma Getingstorpskvällen. 

Vilken njutning det var att sitta där och låta min trötta lekamen smekas av ljumma kvällsvindar.  Doften av i närheten blommande hägg sköljde över oss. D gick igenom vad vi sett på min rundtur i trädgården, genomgångar som jag behöver då och då för att hålla mig uppdaterad.

På äppelträdet klättrar en honungsros
omgiven av funkia.

Olika sorters tomater och gurkor är tidiga
invånare i växthuset.

D har ramat in uteplatsen vid glasverandan med
dubbla margueriter och lobelia.

Nedanför "mitt" köksfönster har D planterat
maffiga tulpaner och violer.
Sigge slinker ofta in i bilden

Spännande att se vad som händer i 
förra sommarens rabattprojekt.

Här växer massor som kommer att förgylla
våra måltider.

Hängpelargoner blev det i en av tunnorna.

 Pionens plats har utökats med en rabatt
som kommer att förgyllas av
rosor och vita dagliljor.

Sigge hänger alltid med på rundturerna i trädgården.

Besynnerligt (5)

Värme och kyla är inte längre min grej.
Jag har visst blivit svenskt Lagom.

Idag placerar jag mig själv under rubriken Besynnerligt. Det innebär inte att jag gjort eller sagt något dumt eller galet. Nej, det handlar om nåt helt annat.

Nu när den här värmen som jag så länge suktat efter äntligen har kommit så blir det lite för mycket för mig. Jag har en tendens att varje år glömma att jag inte längre fixar det här med stark värme. Då lägger min lekamen ner verksamheten och jag blir allmänt orkeslös. Jag blir sittande med avstängd blick och flämtar som Nelson allt medan graderna och solen stiger. När jag någon gång vågar mig ut så får det bli i skuggan och helst när solen är på nedgång.  Jag fixar förresten inte heller stark kyla, men den kan jag alltid skydda mig mot genom att hålla mig inomhus.

Jag ser mig inte själv som en kverulant som ständigt klagar och aldrig är nöjd. Tvärtom försöker jag alltid se någon ljuspunkt, även när tillvaron ter sig mindre glansfull. Men, det här med vädret kan visst aldrig göra mig riktigt nöjd numera. Jag, som i "mitt förra liv" (före 2001-06-26) älskade både kyla och värme.  Besynnerligt! Eller, kanske ändå inte.

Nu är den här

Grönskande björkar och blå himmel= svensk sommar.

Ja, sommaren förstås. Igår blev det än mera uppenbart när D började odlingssäsongen på riktigt genom att så i drivbänkarna. Ett ytterligare sommartecken serverades till middag igår då det blev en grekisk sallad med vederbörliga tillbehör. Brödet och oliverna dock av italiensk börd.

Grekisk sallad, tzatziki, hembakad ciabatta,
Retsina och ouzo.

Nu är odlingssäsongen igång.

Jag har ännu inte totalkoll på allt D har sått, 
men snart så. 

Mera italienskt

Du som läser min blogg blir förstås inte förskräckt över att det ofta dyker upp bilder av nyklippta gräsmattor och måltider.

I förrgår avslutades gräsklippningspremiären.

Och då frossar jag...

som du förstår..........

i den här bildserien.

Visst är det vackert med nyklippt gräs.

Efter avslutad klippning bjöd D på
middag på uteplatsen vid glasverandan.

Pasta med marinerade kungsräkor.

och ett gott roéevin till.

Jag behöver min elmoppe nära till hands och 
får då ofta Sigge som bordsgranne.