Surströmmingspremiär

Surströmming med tillbehör.

Fram till 1998 var det lagstadgat med surströmmingspremiär den tredje torsdagen i augusti.

- Surströmming får i detaljhandeln saluhållas tidigast den tredje torsdagen i augusti månad det år då strömmingen blivit beredd.

Anledningen till att Livsmedelsverket bestämde ett datum var:

 - en gammal praktisk regel som kommit till för att förhindra att dåligt jäst och omogen fisk går till försäljning.

Tiderna förändras och från 1999 så är det inte längre lagstadgat när denna läckerhet får börja säljas. Skälet är följande:

- Det finns inget livsmedelshygieniskt motiv för en sådan bestämmelse. Strömmingen blir lekmogen vid olika tider längs Norrlandskusten och inläggningen blir därför klar vid olika tider.

Jag som är uppvuxen i surströmmingsriket Ångermanland viker mig dock inte så lätt utan fortsätter att hålla  traditionen vid liv. Det innebar att det igår kväll var surströmmingspremiär i växthuset på Getingstorp. Eftersom jag efter min stroke är "enarmad" så köper jag numera filéer då jag inte klarar av att på egen hand rensa strömmingen.

Hur går det då för D och alla i min omgivning? Det är ju inte alla som vill utsätta sig för denna väldoftande och välsmakande läckerhet. D sympatitestade surströmming nån gång med mig och vi testade oxå med hela familjen en gång. Men det blev ingen hit, om man säger så.

Numera är det bara jag som äter surströmming och D gör mig sällskap vid bordet, men äter något annat. Ibland vanlig inlagd sill, ibland krabba, ibland smörrebröd.

Det blev Oskars i år. Lite väl len i smaken tycker jag,
men ändå helt ok.

Snart slinker den första strömmingen ner,
därav min nöjda blick.

Mörkret rullar in och årets premiär är till ända.

Sigges rehab

Sigge har accepterat sin rehabhage.

Sigges rehab går bra och han blir allt piggare. Det enda som är svårt är när han tagit av sig gåselen och D ska sätta på honom den igen. Det är nog obehagligt för honom och smärtar kanske oxå så därför gör han rätt kraftigt motstånd så D får vara bestämd och utrustad med kraftiga handskar och en jacka som inte släpper igenom en kisses klor och tänder. Eftersom jag är "enarmad" så kan jag inte vara till mycken hjälp. Igår kom Sara förbi och hjälpte till med selen och då gick det som en dans, så nu har vi hittat lösningen på detta problem.
I söndags tog vi bort plåstret som han hade för smärtstillande och idag avslutar vi även den övriga medicineringen för smärtstillande. Sigge har nu varit 1 vecka i sin rehabhage och ska vara i den i 2 veckor till. Han har på ett bra sätt accepterat att vara  i hagen som vi placerat i D:s dressingroom där han får vara ostörd  större delen av dygnet. Det har säkert hjälpt till att D på nätterna sover på en madrass på golvet jämte hagen. Med matte nära så känner Sigge sig trygg. Allra helst som hans favoritsovplats i normala fall är i sängen bredvid mattes kudde.

Sommar, men...

Även om vi njuter av att sommaren äntligen återvänt så känns det märkligt att D bara badat i poolen en gång i år. Och då har ändå poolen varit i utsökt skick med rent, välklorerat vatten och temperaturen mellan 24 - 29.

Trädgårdslivet, om vi då bortser från det s k trädgårdsarbetet, har därför i allt väsentligt koncentrerats till växthusområdet.

Ett viktigt område för sommarens måltider.

och för annan samvaro.

Honungsrosen har börjat klättra i äppelträdet.

Poolbänken har i a f vackra blommor som sällskap.

Pooltäcket ligger på och ingen livlig aktivitet.

Veckoavslutning

Ofta avslutar vi veckan med att som söndagmiddag äta en grekisk sallad i växthuset. Så blev det t ex i förrgår. Skönt att avsluta kvällen där när skymningen faller på.

Härligt med grönsaker från den egna trädgården. Nu oxå årets
första tomater.

Titta och njut. Det gör jag varje dag.

Där har vi mitt favoritmatställe.

Grekisk sallad, med D:s tzatziki, D:s bröd och
Retsina därtill.

Solen på nedgång.

Arrangemanget från i fredags blir allt vackrare.

Augustilördag från morgon till kväll

Det blev en stillsam lördag efter fredagens kräftskiva. Bjuder på några bilder från frukost till sen kväll.

D serverar mig frukostbricka, med nyplockade hallon, 
vid min datorplats.

Härlig blomning och härliga färger i trädgården just nu.

Växthuset städat och återställt efter kräftskivan.

Jag gillar att bara sitta och lyssna till
det porlande vattnet.

Lördagens middag: Tagliatelle med ädelostsås,
rostade valnötter, bondbönor och gurkstavar.

Tomaterna är ännu inte mogna.

Skymningen kommer snabbt.

Ljumma augustikvällar ska tas till vara på.

D och Nelson på kvällspromenad.

Mörkret lägrar sig över Getingstorp.

Stegen avslöjar att D klättrat efter bigarråer.

Sigge piggnar till

Sigge har förlikat sig med rehabhagen och mår allt bättre för 
varje dag som går. Han äter, dricker, går på lådan, sover, 
spinner och snackar som han brukar göra.

Igår morse när jag åkte ner till postlådan och hämtade tidningen låg oxå ett vackert inslaget paket i lådan. Paketet var till Sigge från hans kattkompisar Findus, Fanny, Maja, Morris och deras matte A.Texten på kortet lyder så här:
- Hej Sigge!
Skynda dej att bli frisk fort så att vi kan "parta loss" igen.
Hälsningar
Findus, Fanny, Maja, Morris och A
Vi saknar dej.

Det var  i anslutning till A:s tomt som Sigge hittades skadad förra söndan och det var oxå A som gjorde oss uppmärksamma på att Sigge hade setts  skadad.

Visst är det härligt med så omtänksamma grannar.

Ett fint kort och massor med kattgodis låg i paketet som Sigge
fick från sina kattkompisar och deras matte.

Årets familjekräftskiva

Igår var det dags för vår årliga kräftskiva med familjen. Perfekt väder för denna tilldragelse, men huvva så kallt det blev fram på natten. Kaffet och tårtan fick vi ta inomhus. Det här med fotandet blir som det blir vid dylika tillfällen eftersom det finns så mycket annat än kameran att koncentrera sig på. Några bildbevis bjuder jag ändå på.

En gång om året kommer detta fram.

Mycket bra. Vi hade en sort till, men den kom aldrig med på bild.

D och Alice tar emot Sara och Per.

Det är inte många gånger under en sommar  D
kan hittas stillasittande med en drink i handen.
En unik bild m a o.

Äntligen lyckades jag få med hela familjen på bild. Längst fram
Erik och Alice och fr. v. D, Marcus och Maria,
Per och Sara.

Lekar och tävlingar hör förstås kräftskivan till.

Marcus är tävlingsledare och har regelgenomgång.

Den perfekta platsen för en kräftskiva.

Mörkret smyger snabbt på i augustikvällen.

Var är alla gäster? Jo, ute vid mat- och dryckesborden och förser sig.

Dryckesbordet blev inte helt tömt.

Nelson var med ute hela kvällen.

Getingstorp inbäddat i mörker.

Tårta och kaffe fick intas inomhus då nattkylan rullade in.

Ett vackert kvarvarande minne av årets kräftskiva.

Sigge är hemma igen

Det kommer att dröja innan Nelson och Sigge kan gå
på kvällspromenad tillsammans igen.

Igår morse ringde veterinären från Strömsholm redan vid 9-tiden och sade att D kunde få hämta hem Sigge. Tjoho! Snacka om att lycka och glädje spred sig på Getingstorp. Kl. 13.00 hade D tid med rehabteamet för genomgång av Sigges rehabilitering och därefter hade hon tid för samtal med ansvarig veterinär. Efter detta så var det dags för hemresa och de ankom hem vid 17-tiden. 

Sigge har en bäckenfraktur som kan läka utan operation med god prognos enligt bedömning från Strömsholm. Under läkningen kommer ärrvävnad att bildas och den stabiliserar bäckenet.

Nu har D och Alice av kompostgaller byggt en rehabhage åt Sigge. Hagen har vi placerat i D:s dressingroom där han får det lugnt och stilla. I  hagen ska han vistas i 3 veckor och där ska han ha sin sovplats, toalett och mat /vattenskålar. Han får alltså inte gå lös i huset. Under de 3 veckorna ska ett  från sjukhuset medsänt schema följas. Ett schema som innehåller lite av varje:  - Han ska ges ett smärtstillande och antiinflammatoriskt läkemedel 1 gång/dag i 7 dagar. 
- Han ska bära en s k hobblesele som håller ihop bakbenen så att de inte glider isär. 
- Han ska gå korta promenader på plant, mjukt underlag 3-5 minuter 4 - 6 ggr dagligen. 
- Han får inte springa, hoppa eller klättra. 
- Han ska ges mjuk massage 1-2 ggr dagligen enligt speciella råd som D fått med.

Sigge har kunnat kissa själv på sjukhuset och det är viktigt att se till att han fortsätter med detta.

Efter de 3 veckorna i hagen ska Sigge hållas inomhus i minst 1 månad. Han får då INTE hoppa upp på saker, springa etc. utan han måste ta det lugnt.

Som vanligt i vår familj så är det D som får bära den stora bördan så dessa rehabiliteringsåtgärder med Sigge ska nu läggas till D:s redan späckade schema. Jag och Nelson får se till att vara lite mindre "krävande" de närmaste 2 månaderna.

Igår var D över med en "Tack-för-räddningsinsatsen-gåva" till våra grannar A och A som i söndags uppmärksammade att nåt var fel med Sigge och kontaktade oss vilket ledde till att Sigge hittades och kunde räddas.

Alice, 7, följde med Farmor och hämtade Sigge. Alice var oxå med i måndags när D åkte in med Sigge till sjukhuset. Alice har bott hos oss denna vecka, en vecka som hon nog kommer att minnas som ofantligt händelserik. Veckan avslutas i kväll med kräftskiva då pappa Marcus, mamma Maria och storebror Erik kommer hit liksom även Sara och Per. Naturligtvis känns det extra bra att även Sigge har kommit hem så att vi kan känna att HELA familjen är samlad. I det sammanhanget ska oxå nämnas Nelson som förstås även han blev jätteglad igår när han bästa kompis Sigge kom hem igen även om han hittills fått nöja sig med att snufsa på Sigge från utsidan av transportburen. 

När Sigge varit borta den senaste veckan så har jag förstås grottat ner mig i bilder av och tidigare inlägg om Sigge. Här är det allra första blogginlägget om Sigge.

Det blir inte alltid som man tänkt

Dagens inlägg skulle kommit tidigare i veckan , men Sigges olycka kom emellan så därför har allt handlat om honom denna vecka. Det kommer flera uppdateringar om Sigge. Allt talar nu för att han får komma hem och rehabiliteras här hemma.

Söndagen började med att D bjöd på frukost i växthuset.

I söndags skulle jag köra veckans gräsklippningsrunda på 3 timmar. Detta i ett försök att skingra tankarna från att Sigge var på rymmen. Det blev tyvärr bara en halvtimme på klipparen då wiren till styrningen plötsligt brast. Som väl är så har jag många personer i den supportskara som man behöver när man som jag inte praktiskt kan fixa saker själv.

Jag hann med att klippa gräsplanen utanför grinden och
ett varv runt en av gräsmattorna. D har som synes köpt
torvblock och stallströ till sitt projekt nere vid syrénhäcken.

I björkdungen tog det stopp.

D är min första och största support i alla lägen och hon kunde snabbt konstatera wirebrottet och att det krävdes byte av wire. Inget som vi klarar av själva. Då kontaktar jag Ola på firman "Sohlbergs" i Fjugesta. Han hjälper till i alla lägen när jag får gräsklipparproblem. Han kommer då med släpkärra och hämtar klipparen, tar in den till sin verkstad och levererar klipparen åter nästa dag. Han är en person som för mig, i min situation, är ovärderlig. En wire är beställd och beräknas komma hem idag  och hinner den då oxå monteras så  har jag förhoppningsvis klippt gräset  innan morgondagens  traditionella kräftskiva med barn och barnbarn.
I bästa fall så är då oxå Sigge hemma så att hela familjen är samlad.

Ny Siggerapport

Jag saknar att se Sigge ligga och mysa på
gräsmattan här hemma.

Lite nytt finns att rapportera om Sigge. D var igår i kontakt med sjukhuset. Inga säkra besked går att få och kan väl heller inte krävas, men nu är prognosen i alla fall förändrad från okänd till god. De vill dock ha Sigge kvar en tid till så att han kommit igång och kan kissa själv, något som han hittills fått hjälp med. De har oxå provat en gåsele på honom så att han kunnat stödja på sina bakben och fortfarande får han smärtstillande. Något besked om hur länge Sigge behöver stanna på sjukhuset går inte att få. Budskapet är "en dag i taget".

Helst skulle vi vilja ta hem honom så att D kan börja rehabträna med honom och vid behov kan vi då konsultera Sigges veterinär här hemma. Vi fortsätter den här diskussionen med sjukhuset.

Det viktigaste är ändå att Sigge kan rehabiliteras och med tiden får möjlighet att återta kontrollen över "sitt rike" här på Getingstorp. De säger att han mår bra just nu men är lite stressad. Tror jag det, han är ju van lugnet och familjen här hemma.

Siggerapport

Nelson saknar förstås sin bästa kompis och jag
saknar att se dom tillsammans.

D blev igår  kvar hela dagen med Sigge  på Strömsholms djursjukhus. Barnbarnen Alice och Erik bor hos oss denna vecka då Erik går på sommarkollo. Alice fick därför  följa med Farmor och Sigge till sjukhuset vilket D tyckte var ett skönt stöd att ha med sig. 

På sjukhuset har all tillgänglig expertis  konsulterats och man bedömer det inte möjligt att operera. 

Däremot har katter en god förmåga till självläkning så därför får Sigge stanna kvar några dygn på sjukhuset så att dom närmare kan hålla koll på honom  så att kroppsfunktionerna fungerar och sedan vill de testa någon form av gåstöd som skulle kunna hjälpa honom  i rehabiliteringen. De ska oxå undersöka närmare hur nerverna  runt bäckenbensfrakturen skadats. Nerver som är viktiga för självläkningsförmågan. Sigge kan i nuläget inte stödja på bakbenen. 

Går det som  vi hoppas får vi hämta hem honom senare i veckan och då har han en rehabiliteringsplan med sig.

Det känns bra att han får bästa tänkbara vård och så hoppas jag att Sigge har en självläkningsförmåga utöver det vanliga. Det ter sig trots allt lite hoppfullt, men vi är väl medvetna om att den där svåra frågan kan komma.

Sigge hittad vid liv, men skadad

Sigge hjälper gärna till i trädgården.

Han myser lika gärna i mattes Howard.

Tack vare uppmärksamma grannar så hittades igår Sigge. En av våra närmaste grannar, A,  hade varit borta över helgen och haft tillsyn av huset. Personen som sett till huset hade  tidigt igår sett en röd katt på tomten. När katten gick iväg såg hon att den rörde sig konstigt med bakkroppen. Eftersom A  själv har katter som Sigge ibland brukar besöka så kom hon  att tänka på Sigge och sökte därför oss på telefon. 

När jag ringde upp  och fick veta detta på eftermiddagen så gick D och Sara till A och och tillsammans sökte de igenom det närmaste skogsområdet. När de sökt länge och var på väg att avsluta så tittade de extra noga igenom  buskage som låg närmare tomten. När de lyste med ficklampa i ett av dessa så fick D se Sigge ligga hopkrupen och gömd bakom ett stenblock. När hon tog upp honom så kunde hon konstatera att han hade väldig smärta. De fick låna en kattbur av A och fick skjuts hem med Sigge. Oj, så skönt det var för mig att få ge honom en kram och känna hans mjuka päls.


Sara ringde till Djursjukhuset i Kumla dit de begav sig.
Där fick Sigge smärtstillande varefter han undersöktes och röntgades. På röntgenplåten kunde konstateras en skada på bäckenet. Utan att närmare veta vad som orsakat skadan så kan väl ändå antas att han blivit påkörd när han passerat över vägen.

En remiss skickades till Strömsholms djursjukhus som D kontaktat nu på morgonen.Hon har redan åkt dit  så att han är där när det smärtstillande upphör att verka. Sedan får vi avvakta ett definitivt besked om något och i så fall vad som kan göras åt den skada Sigge har. En oviss väntan.

Tusen tack till A som kontaktade oss och därmed räddade Sigge från en plågsam död i all ensamhet. Nu får vi chansen att göra så mycket som är möjligt för Sigge och han får bästa möjliga vård.