Dags för utelunch

Som du kan se av spåren så har våra dagliga lunchgäster avnjutit dagens lunch. Dags för påfyllning igen.

Nej, riktigt ännu går det inte att avnjuta en lunch i växthuset. Om några månader kan det dock vara dags.

Du kommer väl ihåg vad jag igår skrev om längtan:
- Gör dig aldrig fri ifrån din längtan – för vad vore vi utan den?

Tack för positiv feed-back och IT-utvecklingen

Jag fick idag positiv feed-back på ett jobb jag gjort. Sånt blir jag alltid lika glad för.

Jobbet? Jo, det bestod i att jag skapat en grundutbildning inom området neuropsykiatriska funktionshinder för Kriminalvårdens alla lärare. Det är ju smått fantastiskt att jag fortfarande kan medverka och påverka trots att jag inte längre kan vara fysiskt på plats och föreläsa eller på annat sätt delta.

Snabba förändringar

I måndags lade jag ut en bild över en del av vår trädgård och sade mig gå i trädgårdstankar, började känna sommardofter och allt vad som hör därtill.

Idag lägger jag ut en bild från idag ( se ovan ) över samma del av trädgården och sommardofterna och trädgårdstankarna är som bortblåsta. Varför förstår du när du ser hur snön ånyo tagit trädgården i besittning.

Inte kul alls tycker jag som så smått började hoppas på att jag snart ska kunna vistas utomhus igen.

Så lätt det är att ryckas med av känslor och plötsligt bara glömma bort hur årstiderna faktiskt ser ut på våra breddgrader. Jag vet ju så väl att det är tidigast i senare delen av mars som jag kan ta ut något av mina fordon och börja ta mig an mina "sommarsysslor". Hämta in tidningen, hämta in posten, åka iväg med sopor, bistå med diverse trädgårdstransporter. Ja, så enkla göromål kan jag faktiskt längta efter att få ta mig an igen. Jag får fortsätta längta en tid till. Inte så tokigt det heller.

Gör dig aldrig fri ifrån din längtan – för vad vore vi utan den? Ja, vad vore vi utan längtan? Nu känns det redan bättre.

Jakten på lycka

En ny programserie i åtta avsnitt, Jakten på lycka, började den 18 januari i SVT2. Det lät som ett intressant anslag och jag har därför tittat på de två första avsnitten. Där har programledaren Hanna Hellquist mött ett flertal intressanta personer och berört några intressanta frågeställningar. Tyvärr förstörs programmet av programledarens flamsiga beteende. Dessutom har hon ett som jag tycker fånigt tonårsspråk. Typ va.

Inga tankar eller frågeställningar tillåts leva vidare. Inget slutförs utan allt blir snuttifierat.Det blir helt enkelt svårt att ta programmet på allvar.Tyvärr.

Posten, hallå, hallå!

Vykortet postades i november 1994 och kom fram 16 år senare. Nu kräver Posten en straffavgift på 16:- p g a för lågt porto.

Ja, vad finns att säga. Det är klart att straffavgift måste betalas. Jag menar, vad skulle hända med vårt samhälle om det plötsligt började göras avsteg från gällande regelverk. Det skulle ju kunna leda till kaos. Eller till ett mänskligare samhälle. Hemska tanke.

Punktlighet är en dygd för de uttråkade. Oj, så uttråkade dom måste vara inom Posten.

Jag undrar om det var gröna eller gula bilen som skötte utdelningen.

f d idrottsstjärnor söker nya vägar

Peter Forsberg - Risifrutti

Erica Johansson - Alpro soya

Lägg därtill andra f d idrottsstjärnor och kändisar som säger sig få extra livskraft av bluffpillret Vitae Pro och andra tveksamma produkter.
Inte nog med att det är tveksamma produkter, jag tycker att det är lågvattenstämpel på dessa stjärnors insatser i reklambranschen. Min personliga värsting är Foppas huvudlösa Risifruttiframträdande.

Men han behöver kanske dryga ut kassan eftersom han bara får 6,5 miljoner i grundlön för sin förestående come back i Colorado och NHL.

Pengar har ett märkligt inflytande på människor.

Trädgårdstankar

Trots att det är långt kvar till dess trädgården prunkar så kan jag redan idag förnimma dofterna och smakerna. Min första tanke går förstås till vårt trädgårdsprojekt 2009 då allt nytt formades och våra ideer förverkligades.

När jag tittar på bilden ovan, tagen idag, och ser en skymt av vår hallonhäck nere i vänstra hörnet så kan jag redan känna doften av solvarma hallon. Jordgubbsrännorna vid gaveln på jordkällaren odlar vi numera kryddor i. Vår trestegskompost kommer först nästa år att ge oss egen planteringsjord. Vårt vårdträd, rosenhagtorn, som vi planterade har inte klarat det bistra vintrarna så bra så det kommer knappast att bli den ståtliga färgklick vi önskade.

Nere vid vår lilla verkstad finns en liten hönsgård med reden. Den vill D utveckla och till sommaren så ska vi säkra den ytterligare mot räv och andra intressenter. Planen är att skaffa 5 höns och ha denna sommar för att känna på om det är nåt för oss. Jag skulle gärna velat ha en stilig Hedemoratupp också men det kanske blir alltför tidiga mornar så det får anstå.

Vårlikt

En vecka in i februari och gräsmattan tittar fram. Ja, då är det svårt att inte förnimma vårkänslor. Det ser hoppfullt ut.
- Ja, idag ja skulle väl en infödd närking sagt.
- Ja, idag också säger jag eftersom bilden är tagen igår och det ser likadant ut idag.

I väntans tider

Om du läst min blogg den senaste veckan så vet du att vi nödgats ta bort vår katt Buddha då han drabbades av en ögonsjukdom som ingen bot finns för. Vi har så klart direkt börjat fundera på en ny katt då det känns väldigt tomt efter Buddha. Det tycker även Nelson. Brittisk korthår har visat sig vara en ras som passar vår familj så därför har vi bestämt oss för en sådan kille.

Efter mycket sökande på nätet så hittade vi vår kille, Sigge, hos Katthagens katteri. Sigge ( se bilden ovan) är född den 5 december 2010 och vi får hämta honom i slutet på februari.

Kaliforniens gloria på sned

Arnold Schwarzenegger slutade inte på topp som guvernör i Kalifornien. Tvärtom är det på många områden en stat på fallrepet han lämnat efter sig.

Det är en stor skuta han styrt sedan 2003 då Kaliforniens BNP är den 6:e största om man sorterar in staten bland världens länder. Han har också gjort en hel den bra saker under sin guvernörstid. Inte minst har han varit drivande på miljöområdet.
Politik är dock ett område där det svänger snabbt och det är sällan man ges möjlighet att få sluta på topp.

Eftersom Arnold Schwarzenegger inte är född i USA, kan han enligt konstitutionen inte ställa upp i det amerikanska presidentvalet. Annars hade nog detta varit nästa steg i hans politiska karriär. Nu kanske han återkommer som The Terminator.

Lena Nyman var före sin tid på många plan

Skådespelerskan Lena Nyman är död. Som brukligt skrivs då spaltmeter, både gott och mindre gott om den döda.

En artikel från 1968, skriven av Lena Nyman i Expressen fångar mitt intresse särskilt. Här visar hon att hon inte bara ska kommas ihåg för att hon tidigt på film var naken och hade sex. Nej, minst lika viktigt är väl att hylla hennes rakryggade klokhet. Egenskaper som väl framträder i sagda artikel från 1968.

Redan då fanns uppenbarligen bland intelligentians män synpunkter på hur en vacker kropp skulle se ut. Ja, då gick Artur Lundkvist och Nils Beyer så långt så att man delade in kroppar i intelligenta och mindre intelligenta. Det synes som om dagens sjuka smalideal redan då var att föredra. Det var intelligenta kroppar. Till skillnad från Lena Nymans runda former som då var en kropp som av dessa herrar betraktades som själlös och dum.

Som synes fanns korkade män i intelligentian redan då . Män för vilka kvinnan bara var en kropp, inte en individ. Jag kan inte undgå att notera att Artur Lundkvist just år 1968 valdes in som ledamot i Svenska Akademien. Intressant!

En riktig fotbollssmocka.

Inter- Bari 3-0. Ja, det var fotbollen i gårdagens match i Serie A. Än mera uppmärksammad blir den högersmocka som Inters Christian Chivu gav Barispelaren Marco Rossi. Till råga på allt klappade han till snett bakifrån.

Det här är väl ett praktexempel på vad som brukar kallas hjärnsläpp. Det var ju ingen tilltrasslad intensiv situation som ledde fram till smockan. Det bara hände, sånt som inte får hända i en fotbollsmatch. Allra helst inte på denna nivå.

Det som är bra är att Chivu inte efteråt kommer med något försök till undanflykt utan han säger helt enkelt att han skäms för vad han gjort och ber Rossi om ursäkt, en ursäkt som accepteras.

Jag tittade på matchen men såg inte vad som hände i slagögonblicket utan först på reprisen. Att inte heller någon av domarna såg något är väl mera anmärkningsvärt. Det var ändå en kamp inne i straffområdet och då bör rimligen alla domarögon varit riktade dit.Men, vi får väl acceptera att vi människor inte räcker till i alla lägen.

Det som inte får och ska hända, det händer ändå. Inte bara i fotboll.

Dags att vakna nu Maud Olofsson

Försöka duger, men det är nog bäst att krypa till korset nu tänker Maud Olofsson och står plötsligt på elkonsumenternas sida.

Jag tycker upprktigt illa om politiker som bara vänder kappan efter vinden så som Maud Olofsson nu gjort i debatten om de höga elpriserna.

Begravning på internet

Ser att det finns planer på att ordna så att man ska kunna delta i en begravning via internet.

Ett utmärkt förslag tycker jag som är funktionshindrad och vet att jag inte längre, på ett ordnat och värdigt sätt, skulle kunna närvara vid en begravning. Det skulle därför kännas bra att ändå kunna närvara, om än inte på plats.
När det med enkla medel och dagens teknik går att lösa en tillgänglighetsfråga så tycker inte jag att det finns några skäl att avvakta med att möjliggöra detta.

Jag ser dock att det finns personer som är tveksamma till ett dylikt arrangemang. Några synpunkter som framkommit:
- jag tycker att det är sjukt.
- jag vill inte känna mig iakttagen.
- ledare i Blekinge läns tidning

När jag läser dessa synpunkter så hoppas jag att jag själv kan tänka längre än min näsa räcker. Inskränkthet är en destruktiv egenskap.
Det är bra att kunna tänka utanför den egna boxen.

Jag skulle t o m vilja gå ett steg längre så att jag som är uppkopplad och följer begravningen på internet också kunde ges möjligheten att säga några sista ord till den person som begravs.

På lagstiftare ska ställas högre krav

Våra folkvalda politiker är som riksdagsledamöter bl. a. med och stiftar lagar. Ska man göra detta måste man också vara lite framsynt och även kunna se det som inte är uppenbart. Sådan framsynthet borde t ex hindra en dömd pedofil från att få tillstånd att starta friskolor tycker jag.

Nu när detta ändå har skett säger politikerna med Jan Björklund i spetsen:
– Det är ju fel. Redan när lagstiftningen konstruerades borde man ha tänkt på detta. Men det ingick väl inte i föreställningsvärlden då att det här kunde hända.

- "Aj då, det tänkte jag inte på" duger inte att säga som lagstiftare. Där krävs mera.

Jag tillhör inte dom som tycker att den som dömts för brott ska pekas ut och få en stämpel i pannan för tid och evighet, men om nu samhället kräver särskilt tillstånd för att få starta och driva verksamheter som t ex en friskola, ja då bör en kontroll i brottsregistret ingå som ett självklart inslag i tillståndsprocessen. Detta allra helst när det gäller verksamheter för barn som samhället har en särskild skyldighet att skydda i alla lägen.

Ibland måste du tänka själv

Ser nu att det skrivs om att svenska semesterresenärer skulle tvingats flyga till Egypten igår.

Det är ju naturligtvis en sanning med modifikation. Visst, de resenärer som på eget bevåg hade valt att inte resa hade inte fått sina pengar tillbaka. Men, innebär det att du väljer att riskera livet, då är det något som fattas. Nog måste vi väl ändå kräva mera av oss själva. Oftast vill vi ju bestämma själva över våra liv, men i vissa lägen t o m kräver vi att besluten tas över våra huvuden. Intressant.

Oj, så ensamt det blev

Lördag och jag har som brukligt gått upp först för att laga den helgfrukost som jag skrev om för en vecka sedan. Idag dock helt utan sällskap. Buddha finns ju inte med oss längre. Han kom alltid varje morgon och gav mig en tryckare och sedan var han med under hela frukostproceduren.

Vad som dessutom var ovanligt idag var att Nelson inte kom ner när jag hämtade hans mat och slog upp i hans matskål. Det har aldrig hänt tidigare. Han måste förstås också ha märkt att Buddha är borta. Allt är inte längre som det varit och det kommer att ta lite tid innan vi skapat nya rutiner i familjen.

En sorgens och glädjens dag

Den här bilden är från vårt fritidshus vid Lilla Hemsjön, 2004-2007, där Buddha första gången fick upp smaken för att vistas ute. Här ligger han på en av sina favoritplatser. Det är en sten under en gran som stod utanför vårt sovrumsfönster. Här var det svalt och skyddat och nära till matte och husse. Han kunde ropa när han ville komma in och genast öppnades dörren för honom.


För en tid sedan nödgades vi ta beslutet att ta bort Buddha. Vid veterinärbesök så konstaterades att den obotliga ögonsjukdom han drabbats av nu också spridit sig till höger öga. Han har under de senare veckorna fått allt större besvär så därför har vi bestämt att idag hjälpa honom till sista vilan.

Katter drar sig ju vanligtvis undan när dom blir sjuka och svaga men Buddha har agerat tvärtom och har blivit ännu mera tillgiven och varit så nära matte och husse som han bara kunnat.

Vi skaffade Buddha i september 2001 då han var 12 veckor, född den 9 juni 2001. Att vi skaffade Buddha berodde på att D bestämde sig för detta när jag skulle komma hem efter några månader på sjukhus efter min stroke den 26 juni 2001. Hon tyckte att jag behövde sällskap eftersom jag skulle bli ensam dagtid hemma för överskådlig tid. Hon visste dessutom att jag är kattmänniska och att jag ofta haft katt tidigare i mitt liv och uttryckt stor glädje över detta. Själv hade D aldrig haft katt och därför aldrig fått möjligheten att förstå storheten med katt i familjen.

Buddha är en brittisk korthår och var förstås tänkt som innekatt vilket han också var när vi bodde i lägenhet i Örebro. Där gick han inte ens ut om vi så öppnade dörren för honom. När vi 2004 skaffade ett fritidshus vid Lilla Hemsjön så började han bli allt mera intresserad av att gå ut och snart så ville han dagligen gå ut. Under veckorna inne i stan så var han fortfarande innekatt.

När vi 2008 flyttade ut på landet där vi nu bor så började ett helt nytt liv för Buddha. Han kunde gå ut när han ville och här fanns ingen biltrafik eller andra störande inslag. Han lärde sig snabbt var vår tomtgräns går och har aldrig gått utanför tomten trots att den inte avgränsas av några oöverkomliga hinder. Nattetid har han alltid varit inomus. Buddha vet var han hör hemma och har gjort detta till sitt eget kungarike.
De katter som bor i grannskapet har förstås tittat förbi hos oss ibland som katter gör på landet men det har på inte sätt stört Buddha utan han har bara noterat detta och sedan fortsatt ägna sig åt sitt liv.

Buddha har inte gått ut under vinterhalvåret. Mars-oktober har varit hans uteperiod och vi hade hoppats på att han skulle få uppleva ännu en sommar här och sin 10-årsdag som infaller den 9 juni. Men, vi tänker förstås i första hand på Buddhas bästa och måste låta våra egna önskningar komma i andra hand. Därför hjälper vi Buddha så att han får avsluta sitt liv idag. Ett liv som vi är övertygade om att han tyckt varit det bästa han kunnat tänka sig.

För D och mig har Buddha varit ett ovärderligt sällskap. För mig en överlevnadsfaktor under de första åren efter min stroke och för D innebar han fram för all att hon hade någon som tröstade henne när vi den första tiden efter min stroke famlade oss fram för att försöka hitta möjligheter i stället för hinder i vår plötsligt totalt förändrade tillvaro.

Buddha, tack för åren tillsammans och för alla underbara stunder du givit oss.
I mars 2009 skaffade vi bullmastiffen Nelson, ytterligare en go kille. Buddha och han gjorde snabbt upp rangordningen och blev de bästa kompisar. På bilden ser vi båda inne i vårt växthus, antagligen för att närvara vid någon av mattes och husses härliga utemåltider. Vad blev då rangordningen? Jo, Buddha är den som bestämt var skåpet ska stå men fram för allt har dom visat varandra respekt så att dom kunnat undvika onödiga dispyter. Här har vi människor mycket att lära.

USA på dekis

Camden, New Jersey.Just nu USA:s fattigaste stad och 2:a i brottsstatistiken. När pengar ska sparas väljer politikerna ändå att dra ner på polis och brandkår. Detta torde skapa ett än osäkrare samhälle med de konsekvenser man då lätt kan förutse.

Energisparande a la Maud Olofsson

Tilläggsisolera och sätt in treglasfönster. Ja, de är de råd Maud Olofsson har till elkonsumenterna. Inte den minsta uppmaning till elkraftsindustrin att se över sina höga priser. Nej, det är förstås lättare att lägga ansvaret på elkonsumenterna. Svagt agerat, ja snarast ynkligt vill jag påstå.