Fortsatt bloggstiltje och fåren lösa igen



Fårägaren får väl betraktas som det svarta fåret.

Jag har prioriterat storstädning av min dator så därför får bloggandet stå tillbaka ytterligare någon dag.
Jag vill oxå redan från början lära mig alla nya finesser som den nya datorn och installerade program erbjuder. Förresten, inte alla finesser, men i alla fall några.
För övrigt kan jag tala om att fåren varit synliga frigående igen. Idag kom hela skocken bääande upp mot grinden när jag tittade ut men dom vände snabbt då jag brölade på mitt allra hemskaste sätt. Det är väl ok för nu men så vill inte jag gå omkring och låta varje dag.

Back in business med ny snabbare dator

Min nya snabba raketdator.

Ja, så är jag då tillbaka på bloggen igen. Det blev en helt ny dator, inte lönt att reparera en som har några år på nacken.Även om det som  fanns på hårddisken på den gamla datorn gick att rädda så är det inte helt okomplicerat att komma igång igen. Den nya datorn känner t ex inte igen min kamera varför den försöker ladda över alla bilder som finns och inte bara de som tagits sedan senast, program ska installeras, det ska fixas och donas. Men, oj så mycket snabbare den nya datorn är.
Jag få klura lite på hur jag löser allt detta. Ska oxå passa på att göra en storstädning i datorn. Jag har en del härliga bilder att visa från den gångna helgen. Bl. a. så åt vi årets första måltid i växthuset. En grekisk sallad, vad annars. Vi började så smått att förbereda trädgården för kommande säsong och avslutade i söndags med en supergod middag. Pocherad havskatt med pommes duchesse. Bilder kommer vad det lider.

Ofrivilligt bloggavbrott

                                      

Under natten har något hänt med min dator, något som gör att Windows inte går att öppna. Konstaterar snart med bistånd av D att jag inget kan göra. Ringer därför min data-support och får rätt i mina antaganden att felet ligger bortom min kompetensnivå. D åker in med datorn till butiken för totalgenomgång. Förhoppningsvis kan det som finns på hårddisken räddas.
Lyckligtvis har D en bärbar dator som jag kan använda under tiden vilket gör att jag inte är helt strandsatt. Jag kommer dock inte helt överens med de små bärbaradatorerna "enarmad" som jag är, men jag kan ändå sköta de viktigaste göromålen.
Avbrottet torde dock innebära att jag inte återkommer på bloggen förrän nästa vecka när mina datorproblem är lösta.

En enkel torsdagmiddag

D:s underbart goda olivsoppa.

Dagens middag må ha varit enkel men ändå unik då jag har aldrig tidigare ätit olivsoppa. D har ännu en gång överraskat mig med en kulinarisk höjdare. En underbar soppa toppad med creme fraiche,  parmesanost och en kvist rosmarin som skickar en ljuvlig doft till mig när jag smakar den första skeden. Till detta ett gott nybakat brytbröd och ett glas Retsina.  Jag lägger märke till något intressant med Retsinan denna gång. Olivsmaken i soppan och den traditionella kådasmaken i Retsina blanserar varandra så att Retsina plötsligt känns som ett ganska stillsamt vitt vin.   De du.

En kategori människor att akta sig för

När jag läser om människor i Sverige som på olika sätt far illa så brukar jag skriva ett inlägg om detta. Oftast är det myndigheter och, enligt min mening, inskränkta tjänstemän och politiker som ligger bakom. Idag har jag läst några upprörande ärenden men känner inte för att klaga och ondgöra mig specifikt över dessa fall.

Däremot hittade jag ett bra ordstäv som passar in på de människor som lämnar empatilådan hemma och slutar tänka när dom går till jobbet. Där är det nämligen så fiffigt ordnat att den som vill alltid kan hänvisa till lagar och regler, sluta tänka och helt ställa sig själv utanför verkligheten.
Så här lyder dessa rader;
- Hjärnan är ett fantastiskt organ. Den börjar arbeta så fort du vaknar på morgonen och slutar inte förrän du kommer till jobbet.

Oops, en medtrafikant

När man , som jag , bor på landet så besväras man sällan av tät eller störande trafik. När jag häromdagen åkte på en av mina långresor ner till postlådan så fick jag dock väja för en medtrafikant. I det ena hjulspåret på vår lilla väg så gick en igelkott. Så snart den blev uppmärksam på min framfart så sökte den skydd vid sidan av vägen. Jag stannade förstås för ett foto och en pratstund. En pratstund är på sin plats om det dyker upp en medtrafikant i dessa trakter. En medtrafikant som dessutom visar hänsyn och går åt sidan.

Efter mycket sökande med kameran hittade jag min medtrafikant och kunde föreviga den.

Visste du att en fullvuxen igelkott väger  600 gram, har 36 tänder och  5000 taggar?

Aprilväder

Omväxling och tvära kast präglar vädret just nu. Typiskt aprilväder m a o. Det torde innebära att diskussionens vågor går höga där ute på gator och torg. Nu har ju människor verkligen något att prata om.Jag menar, vad är en solig julidag eller en svinkall januaridag jämfört med riktigt aprilväder. Om vi ser det strikt samtalsbefrämjande. Det var bara det jag ville säga. Liksom.

Fårinvasionen - äntligen till ända. Eller....?

                     

Du som läst mina tidigare inlägg, del 1 och del 2, på rubricerat tema kan förstå att jag känner glädje nu när jag informerats om att fåren åter är inhägnade. Huruvida det var mitt samtal med fårägaren på skärtorsdagen som ledde till att fåren nu befinner sig på instängslad mark sedan påskafton vet jag inte och det är oxå av underordnad betydelse. Det viktigaste är att problemet är löst vilket innebär att;
- fåren antagligen mår bättre
- vi inte längre behöver oroa oss för en allvarlig trafikolycka
- vi och övriga boende i byn inte längre behöver möta en fårskock i våra trädgårdar
- ytterligare kontakt med Polisen kan undvikas.
Nu hoppas jag bara att fåren hålls instängslade fortsättningsvis.

Annandag påsk

Idag tittade M&M förbi med Erik och Alice. Det blev lite trädgårdsarbete och efter det grillning ute, men måltiden åts inne då det var lite för bistert i luften.

Nelson älskar när han får många med på sin skogspromenad.

Erik och Alice har  kollat in Farmors verkstad.

 Eldningstunnan fick bl. a. svälja 2011 års julgran.

Sigge får en påskpuss av Nelson.

Farmor förbereder grillning med Erik och Alice.

Kycklingkorv, chorizo,  tomater och haloumiost lades på grillen. Som tillbehör blev det tabouleh, tzatziki och bönsallad.

Bra svensk film

Efter att ha låtit mig väl smaka av D:s goda påskbord så avslutade vi Påskdagen med att se den svenska filmen "Tysta leken" i regi av Görel Crona. 

Filmen handlar om tre kvinnor som ovetande om varandras existens får ärva ett mindre

gods i Västergötland av en kvinna vid namn Dolores.

Ingen av dem kände henne.

I huset bor en man, en kyrkvaktmästare. Han är inte särskilt meddelsam och vill vare sig ha de tre kvinnorna i huset eller hjälpa till att  bringa klarhet i vem Dolores var. 

Vem var Dolores? Vilka mörka hemligheter bar hon med sig  genom livet? Vad ville hon inte tala högt om? En mycket bra film.

Den här filmen blev oxå Per Oscarssons sista.

                                                

Påskdagens middag

Igår hade D snott ihop ett litet påskbord för oss två. Det bestod av ägghalvor med kaviar, sill, snittar av Kallaxlimpa med sill, norrländskt hembakt tunnbröd, oliver och rikligt med grönt. En himmelskt god svampomelett med de trattkantareller som D och Nelson plockade här i närheten i höstas. Till detta öl och snaps.

Ett påskbord för två.

En underbar morgon

Solen slösar med sina strålar idag. Det innebär att jag kan äntra elmoppen och åka ner till postlådan för att hämta morgontidningen. Trots att sträckan är bara c:a 200 meter så kan jag göra det till en riktig långresa. Jag stannar ofta och ser mig om, noterar vad som hänt den senaste veckan och framkallar bilder av hur det kommer att se ut om ytterligare någon månad. Då behöver jag säkert inte ha fleecetröjan på, då räcker det med T-shirt. Här nedan ser du några bilder från dagens långresa.
Idag såg jag inte en skymt av fåren. Kan mitt samtal med fårägaren ha haft sådan inverkan? Jag kanske inte ska dra för stora växlar. Time will tell.

Påskpynt ute på trappan.

Målet för resan.

Oj, vilka färgskiftningar som kommer att ske här.

Den här vyn gillar jag.

Påskarrangemang i köket.

Påskaftonsmiddag

Jag hade  lovats en norrländsk specialitet på Påskaftonens middagsbord men p g a olyckliga omständigheter fick den norrländska fjällrödingen, min absoluta favoritfisk jämte surströmming, bytas ut. Behöver jag säga att ersättningsmiddagen smakade utsökt. Som alltid när D förlänar mig sina kulinariska läckerheter.

Fjällrödingen  ersattes av polentapanerad torskrygg. Tillbehören blev desamma som planerat.

Desserten bestod av några skivor getost med marmelad vilande på en salladsbädd på en tunn knäckebrödsskiva. Som pikant tillbehör, en rädisa.

Trötta killar efter händelserik vecka

För hela familjen har den gångna veckan varit händelserik. Fylld av både riktigt tråkiga och mindre tråkiga händelser. Ja, någon riktig positiv händelse oxå även om det är svårt att kunna glädjas i  allt det tråkiga. Nu är ju detta med att kunna glädjas i alla lägen, att kunna ta motgångar, något som jag blivit riktigt duktig på så trots allt känns det rätt ok just nu. Alla blir vi förstås uttröttade av allt som hänt, inte minst Nelson och Sigge  som hittills valt att tillbringa dagen i viloläge

Nelson myser på sin favvoplats ute i glasverandan.

Sigge lånar då Nelsons korg i köket.

Fårinvasionen del 2

När jag i morse tittade ut från badrummet på övervåningen så ser du på bilderna nedan vad jag såg ute på gräsmattan. "Fårinvasionen"  som jag skrev om i förrgår fortsätter. Nu när jag har min kamera tillbaka så passade jag förstås på att dokumentera.När jag ser fåren utanför fönstret så känner jag mest medkänsla med att dom måste kuska runt här i byn i jakt på föda. För att få bort dom så fick jag ta mig ner en våning vilket tar en stund för mig. Dom stod dock stillsamt kvar så jag öppnade dörren , skrek och slog med käppen mot broräcket. Dom tittade förvånat på mig och undrade vad det var för galen gubbe som vrålar så här på Påskaftons morgon. Det var hjärtskärande att se de två vilsna lammen.

När jag med hjälp av min tordönstämma och käpp jagat iväg fåren så försöker jag ånyo kontakta markägaren. Denna gång svarar han på telefon. Jag presenterar mig och talar om att fåren nu i flera dagar sökt sig hit till vårt Getingstorp. Jag framför mina önskemål om att han omgående vidtar åtgärder. Han säger då att han ska åtgärda det hela men  att det inte går  att få ner stängselstolpar i marken.  Jag invänder med  att om inte stängselstolpar går att få ner så måste han  vidta andra åtgärder och omhänderta fåren på annat sätt då detta pågått sedan årsskiftet. Han upprepar ånyo att han ska åtgärda detta och jag låter mig nöja med detta svar. Jag kan för stunden inte göra mera utan får lita på fårägarens ord och goda vilja.

Bara några meter utanför dörren står fåren och betar på vad som kan finnas av föda i vår gräsmatta.

När jag skrikit och slagit med käppen en stund så masar dom sig iväg.

Dom rör sig i samlad tropp.

 Dom följer städat vägen bort och söker sig nya "betesmarker".

Påskmat och lite påskhistorik

Då D varit upptagen av viktiga uppdrag de senaste dagarna så fick Långfredagens middag begränsa sig till en enkel tapasbricka. Den smakade utsökt. I afton vet jag att det blir nåt helt annat på middagsbordet, en av mina absoluta favoriter.  Då går vi från spanska till norrländska specialiteter. Återkommer till detta.

Sara och jag på tapasreataurang i Mijas 2005-03-24.

Påsk och tapas hör väl ihop med mig. För sju år sedan gjorde jag min sista utlandsresa då jag, D och Sara åkte till Mijas i Spanien när Sara fyllde 30 år. En av kvällarna var vi ute och åt en sen måltid på en tapasrestaurang. Restaurangen låg vid ett litet torg inte långt från stadens kyrka. Vid midnatt så hände något mycket fascinerande som vi var ovetande om. Plötsligt så exploderade hela torget utanför vårt fönster. Midnattsmässan var ett faktum och en praktfull procession uppenbarade sig där ute. Det var i sanning en fantastisk upplevelse som vi fick oss serverade sittande vid vårt fönsterbord. En både oväntad och oförglömlig upplevelse.

Här sitter jag i rullstol på Madrids flygplats.

Jag kommer ihåg att resan var kryddad med några  minnesvärda händelser. En sådan  ägde rum när vi mellanlandade i Madrid. Inne på flygplatsen så gick D och Sara för att handla i några butiker och jag satt kvar i min rullstol och väntade. Plötsligt kom en flygplatspersonal och tog tag i rullstolen och började rulla iväg med mig. Jag blev både förvånad och förbannad och förklarade högljutt på en blandning av eldig spanska och svenska att han skulle ge fan i mig och min rullstol.  Hans avsikter var säkert goda och det var väl hans uppgift att se till att jag i god tid fanns vid rätt gate när vårt flyg till Malaga skulle avgå. Men , jag hade ju lovat D och Sara att sitta kvar till dess dom kom och hämtade mig. Ett sånt löfte bryter jag inte. Den uniformsklädde mannen försökte argumentera emot mig men gav till slut upp inför min antagligen både förskräckta och bistra uppsyn.

Här har jag lugnat mig och Sara och jag kan skratta åt ovan beskrivna händelse.

På Saras födelsedag blev det en rejäl köttbit, enligt önskemål. Intressant då ingen av oss numera äter kött.

En typisk turistbild. Sara och jag poserar med Medelhavet i ryggen.

Efter denna resa var jag rätt övertygad om att det var sista utlandsresan för mig. Att resa i rullstol är inte min grej. Jag är naturligtvis jätteglad för att vi gjorde den här resan tillsammans men enough is enough. Nu reser jag i tanken här hemma på vårt Getingstorp i stället. Vart jag vill och när jag vill.

Vill Sara  följa med så fixas det enkelt då hon numera bor bara 3 km bort vilket innebär att jag t o m kan hämta henne med min elbil.

 Getingstorp idag kl. 08.00. Det blir nog ingen lunchpremiär i växthuset i Påsk.

GLAD PÅSK!

För vilka finns Polisen?

                           
I mitt tidigare inlägg "Fårinvasion" så nämnde jag att jag kontaktat polisen. Jag ringde 114 14 och när jag redogjort för mitt ärende så sade polispersonen i den andra luren att hon kände till ärendet sedan tidigare och att hon skulle koppla mig till närmaste lokalkontor. Jag upplyste om att närmaste lokala poliskontor ligger i Fjugesta och kopplingen påbörjades.
Efter en tid svarade en person smått förvirrat och jag undrade om jag kommit till Fjugesta. Nej, blev svaret varefter jag omgående kopplades till ledningscentralen i Örebro där en person skulle briefats på mitt ärende så att jag inte behövde dra hela storyn igen.
Den person som svarade hade inte briefats varför jag kort berättade ärendet. Då fick jag frågan om det rörde sig om lösspringande hundar???? Sedan ställdes frågan om jag ville göra en anmälan????  När vi var överens om anmälan så frågade hon om personuppgifter på fårägaren. Dessa uppgifter har  inte jag då jag inte vet vem som äger fåren. Däremot kunde jag upplysa om att ärendet redan finns hos polisen och att fårägarens uppgifter sannolikt finns i detta ärende. Men, så kan man inte göra. Uppgifterna måste komma ur min mun och får inte hämtas ur ett redan befintligt ärende.

Jag sade då att jag kunde försöka ringa runt till några grannar och försöka få fram namn och adress på fårägaren. Jag fick då ett diarienummer att ange när jag sedan skulle komplettera min anmälan eftersom jag inte ånyo  kunde få direktkontakt med den person jag lämnade anmälan till.

Efter några samtal till grannar så fick jag fårägarens namn och kunde sedan söka vidare efter adress. När jag hade dessa uppgifter ringde jag ånyo 114 14 och angav diarienumret på ärendet och sade att jag ville komplettera med de uppgifter som efterfrågats. Men, så kan man inte göra. Anmälan var ännu inte godkänd (??) och först om 3-4 timmar kunde jag ringa igen och lämna efterfrågade uppgifter.

PUST! STÖN! STÅNK! Nu förstår jag bättre att Polisen inte hinner med att lösa brott. Det här är ändå bara ett ärende om lösspringande får. Hur är det då inte för människor som utsätts för allvarliga brott och behöver polisens hjälp. HJÄLP!

Jag får väl nöja mig med att ändå ha bidragit med en pinne till i statistiken över anmälda brott. Om min anmälan godkänns vill säga.

Jag vill ändå ha sagt att de personer jag pratade med alla var mycket trevliga, men vad hjälper det när dom är satta att sköta administrativa system som på alla sätt motverkar uppbyggande av goda relationer.
Administrativa system som dessutom motverkar polisens arbete med att på bästa sätt uppfylla medborgarnas uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Uppdatering kl. 14.00: 
När jag efter 3½ timme ringer för att lämna de kompletterande uppgifter polisen efterfrågar så blir jag  vidarekopplad i c:a en timmes tid utan att ens hinna  tala till punkt. När jag slutligen kommer fram så har jag hamnat i Stockholm där man dock kan gå in på mitt diarienummer och tala om att jag fortfarande inte kan lämna kompletteringar. Det går tidigast om 2-3 timmar.

Uppdatering kl. 17.15:
Jag ringer ånyo polisen och kommer nu till polisen i Örebro. Omtalar att jag har de uppgifter som efterfrågades vid min anmälan, att jag fått dessa av en granne jag kontaktat. Den person jag talar med noterar detta i min anmälan men vill/får inte nu ta emot de efterfrågade uppgifterna????? Ägaruppgifterna som alltså var av yttersta vikt vid min anmälan i förmiddags är inte nu av intresse utan blir en senare fråga. Jag väljer att nöja mig med detta och ställer ingen fråga om varför då jag är rätt övertygad om att en sådan fråga blir obesvarad eftersom "det bara är så här". HJÄLP!

Ja, t o m jag skriker på Hjälp. Jag som ändå jobbat i rättsväsendet i 36 år och vet att det ibland kan te sig snårigt och att det inte alltid finns ett enkelt svar på varje fråga. Men, om jag känner mig hjälplös, hur ska då inte de personer känna sig som inte har någon erfarenhet av myndighetskontakter. Så här kan det inte få fortsätta. Risken är att allmänheten helt tappar förtroendet och respekten för de myndigheter som jobbar på medborgarnas uppdrag.

Vad gör då polisen? I Örebro utreder man bl. a. inbrott.

Fårinvasion med påskalamm del 1

2012-03-03. Fåren betar på en grannes tomt.

            

En del av charmen med att bo på landet är att där finns djur. Får, hästar, nötkreatur. Alla har de sin givna plats på landet. Med ett förbehåll dock. Att dom är instängslade och inte får ströva omkring fritt.

Som på bilden ovan  har det sett ut sedan årsskiftet i vår by Södra Folkavi. Ett dussintal får, nu med 3 lamm dessutom, har gått omkring lösa i byn. Den person som äger fåren struntar uppenbarligen i dem och trots att såväl  Polisen som Länsstyrelsen sägs vara inkopplade så händer inget.

Förutom att det finns en djurskyddsaspekt då fåren vare sig utfordras med föda eller vatten så utgör dom en allt större trafikfara då dom nu inte bara rör sig längs vägen utan oxå över densamma. D som varje morgon åker till jobbet har sett ett antal incidenter som lätt kunnat sluta illa.  Senast i morse fick en granne bara stanna bilen och vänta till dess fåren behagade lämna vägbanan.Ännu större blir riskerna nu i vårtid då denna väg är en mycket populär glidarväg för MC-folket. Ska en allvarlig olycka behöva ske innan åtgärder vidtas?

När det nu blivit barmark så rör dom sig över allt större områden och utgör då oxå en sanitär olägenhet för de boende i byn. I och med att dom utökar sitt vandringsområde så har dom nu oxå gjort byns trädgårdar till såväl sina matplatser som avträden. I morse när jag skulle ta elmoppen och åka till postlådan och hämta tidningen så stod 10 får och 2 lamm i vår trädgård och mumsade i rabatterna. Tyvärr har jag min kamera på reparation just nu varför jag inte har några bilder av detta.

För mig som rörelsehindrad så är det dessutom obehagligt när dom bara står mitt på vår lilla väg obenägna att flytta sig. Jag har ingenstans att ta vägen utan får lita till fårens förståelse och välvilja.Kan man lita på får?

Jag har idag kontaktat Polisen vilket i sig är värt ett särskilt inlägg.Ett inlägg som för övrigt kan sorteras in under den i sammanhanget välpassande rubriken "Fårskallar". Jag återkommer i ärendet.

Resultat av nattens tankemödor

                                  

De visdomsord du ser här ovan  kom jag plötsligt att tänka på under nattens tankeresa.  Dessutom  att dessa ord passar väldigt väl in på mig själv. Precis så har jag gjort och därför befinner jag mig på den plats jag är idag. En plats där jag trivs och verkligen vill vara. Det blir inte bättre än så. Tycker jag.

Nattmangling

                           

Jag slötittade igår kväll på  Örebro - Rögle, Timrå - Leksand, Brynäs - Färjestad och slutligen Barcelona - Milan. Slötitta var ordet för jag förflyttade mig stundom från TV:n till Sinnesrorummet där jag bara satt och njöt och samlade tankarna som de senaste dagarna haft osedvanligt mycket att sortera.
Timrå och Brynäs segermatcher var av någorlunda kvalitet medan övriga närmast var sömnpiller, men ändå vaknar jag kl. 03.00 och är hur pigg som helst. Hur går sånt till?
Önskar i denna stund att det varit några månader längre fram för då hade solen varit på väg upp vid den här tiden. Nu är det bara mörkt även om månen, som jag har snett upp till vänster om mig, gör sitt bästa för att sprida ljus.
Det kan vara rätt skönt att så här i sin ensamhet sitta och invänta solens uppgång och bara låta tankarna sväva fritt utan bestämt mål. Väl så utvecklande som  att ingå i arbetsgruppen på bilden ovan.                  
                               

Bra + Bra =Bäst

                                 

Jag tittade nyss på Göran Zachrissons intervju med Zlatan, exklusivt med Zlatan, på TV3. Än en gång så tycker jag att Göran Zachrisson står i särklass bland sportjournalister. Han lockar fram det bästa hos de han intervjuar. Han är fjärran från det ofta påträngande gapiga som många sportjournalister lägger sig till med. Ja, det är ett nöje att lyssna till honom. Föga förvånande lyckades han oxå locka fram det innersta hos Zlatan. Det var två giganter "på planen" denna kväll.

TV-mediets utveckling

  Det har hänt en del sedan 1 april 1962 och den berömda nylonstrumpan.                      

Hoppsan!

                        till Elitserien.


  Eller vad säger Leksand? 

Earth hour

                        

Om denna företeelse skrev jag ett inlägg 2009. Jag upprepar mig bara om jag skriver mera. Därför skriver jag inte mera.
Jo, förresten. Varför skrev jag inget om detta 2010 och 2011? För att inte upprepa mig kanske.