Jag risar, rosar och reflekterar över det mesta i tillvaron. Stort som smått, politik och sport, svenskt och utländskt, "i stan" och "på landet", mat och dryck. Å så LIVET förstås.

tisdag 28 juli 2009

Årets bragdguld klart ?

Sarah Sjöström, 15, slår simvärlden med häpnad - igen.
Som en torped forsade hon genom vattnet, och tog sitt allra första VM-guld - på rekordtiden 56,06 över 100 meter fjäril. Andra världsrekordet på två dagar. PUH !
Denna prestation , om någon, tycker jag har bragdstämpel så nu har SVD:s bragdjury ett enkelt arbete framför sig.

söndag 26 juli 2009

Ännu en svensk simdrottning - satsa på ungdomarna

Vilken sensation. Vilken härlig motvikt.
Sarah Sjöström, 15, satte idag världsrekord på 100 meter fjärilsim i semifinalheatet i VM i Rom. 56,44 är den nya rekordtiden.
Hon slog därmed det idag gällande världsrekord som har stått sig längst.
Inge de Bruijn från Holland satte det den 17 september år 2000 med tiden 56,61 i Sydney, Australien.
I morgon väntar final för Sarah.
Så underbart med en insats som denna så att vi också får se rubriker om att ungdomar kan lyckas i dagens tuffa tillvaro. I stället för rubriker som t ex "kriminella ungdomar kostar miljoner".
Vad är då framgångsreceptet ? Ja, jag är inte säker på att det finns ett entydigt svar MEN. Jag tror att en väg till framgång är att låta ungdomar få möjlighet att satsa på de områden där dom redan som unga är duktiga och har ett brinnande intresse för. Detta i stället för att försöka stöpa alla i samma form. Det måste inte handla om idrott. Det kan handla om teknik, IT, musik, att måla, att skriva, att vad som helst. Ta vara på tidig talang och uppmuntra tidiga intressen !

fredag 24 juli 2009

Svenska fångar missnöjda med mycket

Rätten att få äta surströmming. Attitydproblem hos personalen.
Det dräller in anmälningar till justitieombudsmannen (JO) från landets fängelser.
Trots en minskning på senare tid förväntas över 1 000 klagomål i år.

Bland fjolårets anmälningar finns klagomål som rör påstådda attitydproblem hos personalen och hot om kollektiv bestraffning. Men också ärenden av en lättare kaliber– som fången som vägrades äta surströmming med motiveringen att det var ett hot mot säkerheten och en annan som klagade på fängelsekioskens sortiment.

Med mer än 30 års erfarenhet av arbete inom Kriminalvården, mestadels som fängelsechef, så har jag förstås fått ett antal JO-anmälningar på mitt bord. Många motiverade men också ett antal av nonsenskaraktär. Dock tycker jag att det är lätt att förstå dessa klagomål då ju den som är fånge befinner sig i en mycket trång situation. Att skriva av sig genom JO-anmälningar kan vara ett sätt att hantera frustrationen. Det får ändå anses som ett förhållandevis sofistikerat sätt att uttrycka sitt missnöje.

Hur skulle jag hanterat en fånges begäran om att få äta surströmming ? Jag som är norrlänning, uppvuxen i Ådalen, surströmmingens hemland, och hängiven surströmmingsälskare. Ja, jag skulle nog inte avslagit begäran med hänvisning till att surströmmingsätandet skulle vara en säkerhetsrisk. Om man inte med säkerhetsrisk menade att icke surströmmingsälskande fångar skulle kunna ta anstöt och gå till någon form av protestaktion. Surströmmingsupproret, det skulle väl platsa i historieböckerna.

Med bara några veckor kvar till surströmmingspremiären så ter det sig än viktigare att hålla sig inom lagens råmärken.

tisdag 21 juli 2009

Trädgårdsprojektet i hamn



Tack Camilla för att du kom med ideer och gav oss lösningar på hur vi skulle utforma vår trädgård, fortfarande med våra egna önskemål i grunden. Nu när allt är klart (i vart fall för i år) så kan vi konstatera att vi är helnöjda så väl med helheten som där ingående detaljer. På bilderna ses ett antal av förändringarna; växthus, nyanlagd grusgård, plattor ersatta med gårdsgrus, nya odlingsbänkar, planteringsbord, nymurad grill, grind, rosenrabatt, häckplanteringar, uppfräschat poolområde med kringliggande markarbeten .Utsikt mot Kilsbergen från poolen då mellanliggande skog gallrats av skogsägaren.
Man blir lätt lite filosofisk i sin trädgård. Just nu passerar denna tanke:
- Det finns två sätt att leva. Med trädgård och utan trädgård.
Vad kan då återstå att göra ? Ja, alltid något kan vi anta då en trädgård aldrig blir helt klar. En trädgård lever ju ett ständigt växlande liv vilket antagligen kommer att inspirera oss till ytterligare förändringar.








fredag 17 juli 2009

Ibland skäms jag över att vara svensk.

Hon: För sjuk för hemmet.
Han: För frisk för vårdrummet.
Efter 72 års äktenskap är Margit, 96, och John Aurells, 97, högsta önskan att få bo tillsammans efter att tvingats skiljas från varandra i april, men än syns ingen ljusning för paret i Malmö.
På Bellevue vårdhem har hon bott sedan april efter att ha legat åtta veckor på sjukhus efter en lunginflammation och hjärtinfarkt. Maken sedan 72 år var för frisk för att flytta med, och med en otillräcklig hemtjänst efter 

Margits behov är det omöjligt för henne att flytta hem. Själv känner sig John Aurell inte särskilt kry.
- Jag är inte så frisk, jag är blind på ena ögat och går dåligt, problem med magen har jag också.
Ändå krånglar han sig fram och tillbaka den 300 meter långa promenaden från parets gamla lägenhet med sin rullator två gånger om dagen.

Ja, när jag läser dylikt så skäms jag över att vara svensk. Visst, det finns regelverk och resursbrister men ändå vill jag att tjänstemän och andra som får dylika ärenden på sina bord för ställningstagande också tänker själva. Det kan väl inte vara så j...a svårt. Dom har kanske egna åldriga föräldrar. Dessutom blir dom ju själva gamla någon gång.

Jag har egen erfarenhet av detta att samtidigt vara både allt för sjuk och allt för frisk. Efter min stroke 2001 så var detta under de första tre åren ett återkommande scenario. Nu hade jag egen kraft och stöd av min familj som gjorde att jag bestämde mig för att avbryta alla diskussioner/strider med kommun och myndigheter i stöd- och hjälpärenden eftersom detta tog för mycket energi och kraft. Energi och kraft som jag i stället kunnat använda till att lära mig leva med mina funktionshinder och kunna utvecklas vidare som människa, vågat ta ny stora beslut i livet och sedan drygt 1 år helt skiftat spår i livet och bytt ut lägenhet i "trygga" staden Örebro till boende i underbar lantmiljö i en liten kommun, Lekeberg. 

Det senare en av de bästa mediciner jag kan tänka mig. Dessutom är det påtagligt hur mycket större förståelse jag möter i den lilla kommunen Lekeberg jämfört med storstaden Örebro.

Är man 96 och 97 år ter sig alternativen dock inte så många, därav min upprördhet över detta vidriga sätt att behandla människor.

torsdag 16 juli 2009

Ett enat Europa - Ja visst, men hur vore det med ett enat Sverige ?

- Storregioner och Norrlands utarmning (2009-01-30).
- Mackdöden utarmar glesbygden (2009-03-06).
Under de två ovanstående rubrikerna har jag tidigare i år berört frågor som platsar under dagens rubrik.
Två framträdande slagord i den inhemska politiska debatten är "globalisering" och "ett enat Europa". Inte minst tydligt i dessa dagar då Sverige är ordförandeland i EU och Almedalsveckan nyss avslutats.
Jag tycker att det är en oroande utveckling att det blivit alltmera acceptabelt att politik ska handla om vad som händer och skall hända i storstadsområdena. Vad som händer utanför storstaden ter sig allt mera ointressant. Ett lysande exempel på detta är den pågående myggplågan i områden längs nedre Dalälven. Inte förrän daglig rapportering i media om eländet som här boende människor och djur utsätts för så vaknar Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen och uppmärksammar Regeringen på problemet och vips så kommer ett beslut om Bti-besprutning.

Tänk om denna plåga hade drabbat Stockholm och krognäringen vid Stureplan. Tror du då att det tagit så lång tid innan beslut eller att förberedelser och planering för hantering av myggplågan varit så bristfällig som det visat sig vara ?
Eller om Gotland hade drabbats i dessa tider där dels Almedalsveckan ägt rum och där nu Stockholmsveckan är i antågande. Stockholmsveckan som är en period i slutet av juli då stockholmare kan visa sitt idrottsintresse genom att vara i Båstad och på dagen se tennis och på kvällen beställa in en hela Cristal för 39.000:- på Peppes Bodega för att sedan fortsätta supa skallen av sig i Visby och slutligen landa i S:t Tropez om man inte redan kraschlandat.

Visst är det skillnad på storstad och landsbygd. Kanske ska vi som bor på landsbygden vara glada för att makteliten permanentar denna skillnad genom att med sitt tunnelseende helt enkelt strunta i vad som sker på landsbygden och ägna all sin kraft åt storstadsproblematiken. Någon borde väl ändå förstå vilken oerhörd tillgång landsbygden är för Sverige. Eller är det så illa så att makteliten tror att Stockholm skulle överleva utan resten av Sverige. Vi kanske skulle instifta en Landsbygdsvecka då alla band mellan Stockholm och övriga landet klipps av och se vad som återstår av huvudstaden därefter.

onsdag 15 juli 2009

Litauen - moralens väktare ?

Litauen har efter många turer klubbat en kontroversiell morallag. Det ska nu bli olagligt att positivt beskriva vissa sexuella läggningar, samt bland annat spel och dobbel, hypnos, svordomar och annat ovårdat språk, dålig hygien och dåliga matvanor. Dåliga matvanor i ett land där vanligt folk i dagsläget knappt har mat för dagen ! Varför har man utelämnat dryckesvanor ?

Avsikten med allt detta skall vara att skydda barnen. Det låter som en tveksam skyddsmetod. Snarare kommer väl denna lag att begränsa barns möjligheter, både till att yttra sig och skaffa sig information vilket innebär att demokratiska grundprinciper sätts ur spel.

Samtidigt visar denna lag också hur olika våra grannländer kan vara i kulturbakgrund och grundläggande värderingar. Nu kommer förstås EU på olika sätt förkasta lagen och betrakta Litauen som ett bakåtsträvande land. Hur galna beslut som vi än tycker att ett land fattar så måste vi ändå förstå och respektera att besluten bottnar i det landets både historiska och kulturella bakgrund. Alla år under Sovjetflagg var knappast utvecklande för de baltiska staterna. Det blir ett grannlaga arbete att leda Litauen in på den "rätta" vägen.

söndag 12 juli 2009

Försäkringskassan - De nya industriarbetarna

Kunden i centrum. Glöm det om du har med Försäkringskassan att göra.
Här är det effektivitet och produktion som gäller.
Beslut om föräldrapenning: 12 minuter.
Havandeskapspenning: 23 minuter

Handläggarna liknar det vid en industri. De har känslan av att avslag är mer meriterande än beviljanden. En handläggare grattades när han gjort extra många avslag – och antalet beslut påverkar lönen.

Varje år kollas handläggarnas verkningsgrad – hur mycket tid som gått i förhållande till den rekommenderade.
Och de siffrorna påverkar hur hög lön handläggaren får.

Enligt Henrik Mäkinen, styrekonom på Försäkringskassans huvudkontor, är produktionen den enskilt viktigaste faktorn vid lönesättning.

– Att leverera tjänster till kunder i stor mängd och med god kvalitet spelar störst roll vid lönesättning, säger han till Sydsvenskan.

Att leverera många tjänster i stor mängd och med god kvalitet kan vara en bra målsättning. Dock inte om du arbetar med människor vill jag påstå. Vi människor är ju också individer vilket gör att vi inte alla kan likställas med varandra. Därför ter sig Försäkringskassans anpassning till traditionell industriproduktion som både stötande och människofientlig.

Jag finner anledning att upprepa vad jag skrev i ett inlägg den 27 januari:
- Jag tror att det nu är läge för en drastisk omläggning som syftar något längre än till i morgon. Avveckla Försäkringskassa och Arbetsförmedling i dess nuvarande former och sammanför dessa myndigheters uppgifter med delar av kommunernas socialtjänst för att på detta sätt skapa EN stöd- och bidragsmyndighet. På detta sätt skulle många vinster göras. Den dåliga samverkan som idag finns mellan dessa olika verksamheter skulle inte längre ställa till trassel för kunden som idag bollas mellan olika instanser där man skyller på varandra och inte tar eget ansvar. Människor skulle inte längre behöva känna sig kränkta och som brickor i ett spel utan skulle ha möjlighet att samlat, till en instans, framlägga sina svårigheter och behov.

lördag 11 juli 2009

Tennis är roligt igen

Jag har under senare års tittande på, f f a herrtennis, tröttnat på det eviga tennisdunkandet. Efter att ha sett WTA-turneringen i Båstad så tycker jag att det är roligt att se på tennis igen. Maria Jose Martinez Sanchez lyckades med en sällsam användning av stoppbollar betvinga det danska stjärnämnet Caroline Wozniacki som inte fick fira sin 19-årsdag som en vinnare. Jag är dock övertygad om att hon är en framtida vinnare i många turneringar. Kort sagt, kul att se på tennis igen. Dessutom damtennis.

fredag 3 juli 2009

Maten tystar munnen, men inte Göran Persson

Vad är en middag med Göran Persson värd?
150 000 kronor tycker konsultföretaget JKL som nu erbjuder kunder chansen att äta en måltid med den före detta statsministern. I priset ingår också en snabbanalys inom det ämne som önskas, skriver tidningen Resumé. Vilka födoämnen som ingår i måltiden framgår inte. Är det så att kunden betalar för måltiden och 150.000 gäller bara middagssällskap och snabbanalys ?
Jag antar att man får saluföra snabbanalysen vidare. Eller kostar det extra per gång jag använder mig av denna snabbanalys ? Upphovsrätten är ju stekhet i dessa dagar. Förresten, en snabbanalys av Göran Persson inom valfritt ämnesområde. Kan den över huvud taget vara värd nåt? Är inte detta ett utomordentligt talande exempel för vad vi plägar benämna hybris ?

Alice Åström - en politiker med reell erfarenhet. Men, varför avfärda fotboja för ungdomar

Vi kan inte straffa bort barn som far illa säger Alice Åström i en debattartikel i Aftonbladet. Hon tillhör den lilla skara politiker som har verklig erfarenhet av vad hon pratar om. Bl a följande står att läsa:

- Jag är ett av barnen som inte passade in och som ställde till det för mig. Det där missförstådda barnet som hamnade i fel kretsar och i fel sammanhang. Jag är där jag är idag och skriver det du nu läser för att jag växte upp när det fortfarande fanns en solidaritetstanke, när det sammanhållna samhället var ett mål. Där jag inte hamnade helt utanför.
- Jag hade lika gärna kunnat vara ett ”hopplöst fall”, kriminell och ett samhällsproblem, om jag istället hade mötts av de förslag som regeringen nu planerar. För idag förslås fotboja för barn, polishämtning till skolan, helgfängelse, hårdare straff för yngre personer och så vidare. Hade jag behandlats så hade min väg antagligen varit en helt annan. Dessa åtgärder hade definitivt stjälpt mig, inte hjälpt mig.

Jag håller med henne i det mesta av vad hon säger. Dock förstår jag inte varför även hon, liksom tidigare Tomas Bodström, upprörs över det nyliga förslaget om fotboja för ungdomar.

Förvisso är fotboja i dag rent tekniskt ett alternativ till fängelse men likafullt. Det är inte fängelse utan som jag ser det en rätt lämplig ingripandeåtgärd mot en ungdom. Att det sedan i domen anges att brottet du döms för har ett straffvärde på t ex fängelse 1 år är något i vart fall jag kan stå ut med. Det är väl också så att allmänheten har lättare att förstå ett brotts allvar om straffvärdet uttrycks i fängelse jämfört med X tid med fotboja.
Att som ungdom veta att du står under kontroll kan även vara positivt. Att kontrollera är också ett sätt att bry sig, att visa omtanke. Eftersom systemet med fotboja visat sig tillförlitligt så behöver man heller inte alltid hamna i diskussioner och tjafs om huruvida ungdomen brutit mot vad som gäller eller inte. Man får s a s svart på vitt. Fotbojan är idag så utvecklad att den har samma exakthet som en GPS.

Den cementerade blockpolitiken gör ibland debatten tråkig och förutsägbar. Ett förslag från regeringen måste förkastas av oppositionen. Varför ? Ja, det gör det ju enkelt eftersom man inte behöver tänka, bara tycka tvärt emot.
Det sistnämnda till trots så tycker jag ändå att Alice Åström är en hedervärd politiker.

tisdag 30 juni 2009

Jan Björklund kastar sten i glashus.

Jan Björklunds nya måltavla är grön.
I talet i Almedalen framställde han miljöpartisterna som svensk politiks främsta opportunister.
- Jag ser inget annat parti som i så hög grad låter sin politik styras av målet att erövra ministerposter, sade Björklund.
Må så vara. Folkpartiet är väl åndå inte dom som alltför högljutt ska kritisera andra partier för enkelspårighet.
Om nu Miljöpartiet tar opportunistpriset så tar den nya batongliberalerna (FP) med råge hem priset som främsta populistparti. Jag behöver väl inte exemplifiera utan nöjer mig med att peka på FP:s enkelspåriga och primitiva inställning inom områdena skola, invandring, rättsväsende.

söndag 28 juni 2009

Best things in life are free. That´s why I live in Södra Folkavi.


Varje dag när jag hämtat morgontidning eller post så stannar jag till med min elmoppe på återvägen för att njuta av den underbara utsikt som du ser på bilden. Jag kan sedan sitta tyst en lång stund och bara njuta av tillvaron. Den här bilden har jag inetsad i min hjärna så att jag kan framkalla den närhelst jag känner att stunden behöver lysas upp. En utmärkt medicin för att undantränga ev. dystra tankar. Tänk vilken ynnest att få bo i denna omgivning.

torsdag 25 juni 2009

Hårdare tag mot återfallsförbrytare - tveksam medicin

Regeringen vill ta hårdare tag mot återfallsförbrytare.
Den som begår många brott ska inte längre få straffrabatt.
– Jag tror att många retar sig på att personer som gång efter gång efter gång begår brott märker att det inte tas på allvar. Jag tror att det finns en allmän uppfattning att man bör skärpa straffen vad gäller återfall, säger justitieminister Beatrice Ask.

Varför alltid slå till hårdare mot de missskötsamma ? Varför inte försöka belöna de skötsamma ? Det finns inget stöd för att hårdare tag leder till färre brott.

Professorn i kriminologi, Jerzy Sarnecki, tror inte heller på regeringens lösning.
– Fängelse ger snarare en ökning av återfall i brott och inte en minskning. Vi vet således att detta inte leder till förebyggande effekter och därför tycker jag inte att det är meningsfullt, säger han.


Jag tycker däremot att man gärna kan belöna fångar som sköter sina fängelsevistelser och som följer och genomgår de behandlingsprogram som erbjuds. Idag döms du t ex till 1 års fängelse. Du erhåller en omedelbar rabatt genom att frigivning sker vid 2/3-tid . Detta utan någon motprestation. Jag tycker att man skall dömas till t ex 1 år,och sedan också avtjäna detta år men genom god skötsamhet kunna få rabatt ner till 1/2-tid. Jag tror på positiv förstärkning och att ett sådant system skulle ge bättre resultat.
Härom året kom kriminalvårdskommitten med förslag om ett förmånssystem som t ex innebar att skötsamhet skulle premieras med att fången fick ha egna kläder, bättre besöksmöjligheter, ha mera utrustning på sitt rum, ökat utbud av fritidsaktiviteter mm mm. Ett enligt mitt förmenande i det mesta ogenomtänkt förslag. Redan då invände jag enligt följande:
-Inrättandet av ett förmånssystem är ett steg i rätt riktning. Dock borde den grundläggande förmånsmöjligheten vara att kunna väsentligt reducera sin strafftid genom skötsamhet. Grundregeln borde vara att det straff som utdöms också skall avtjänas, d v s att t ex 1 års fängelse är 1 års fängelse. Genom god skötsamhet så kan den dömde själv reducera strafftiden till 3/4, 2/3 och slutligen i bästa fall 1/2-tid. Att genast efterskänka 1/3 av det utdömda straffet är inkonsekvent tänkande t ex i förhållande till grundtankarna i kriminalvårdskommittens förslag.
Mitt föreslagna rabattsystem skulle förutom brottspreventiva effekter ha positiva effekter på platssituationen i Kriminalvården och stimulera ett bättre flöde mellan olika typer av anstalter, alltså ett bättre platsutnyttjande.

Men, detta räcker inte. Det är dags för det stora trendbrottet, att börja jobba långsiktigt och reellt förebyggande och inte bara prata om vikten av förebyggandeåtgärder. D v s gå in med tidiga insatser för de barn och ungdomar som tidigt avviker och redan tidigt i skolan uppvisar ett beteende som kan misstänkas leda in på fel vägar i livet. Alltså, långsiktigt tänkande, tidiga insatser. Det kommer att ta tid innan detta slår igenom men är på sikt betydligt mera verkningsfullt och bättre för både samhället och individen än att försöka hitta lösningar genom vedergällningsprincipen.

onsdag 24 juni 2009

Årets stora projekt

Nu är vårt stora projekt för 2009, utformning av en ny trädgård, inne i sin slutfas.
Mycket har hänt:

- justering av gångar mm för att underlätta min framkomlighet med "elmoppe" och rullstol.

- ersatt en del gräsyta med en grusinnergård med plats för planteringsarbete och samvaro. Här ska också muras en grill.

- växthuset är på plats på sagda grusinnergård. Det blev bedövande vackert och det skänker ett sällsamt lugn att sitta där inne i den nedgående solens ljus. Det blev premiär för denna ynnest igår kväll.

- poolområdet är totalförändrat. Pooldäcket omges nu av sten och grus med inslag av tuvor av olika grässorter. Viss avverkning av intilliggande skog har skapat en vidunderlig utsikt över fälten ända bort mot Kilsbergen.

- alla plattor har bytts ut mot gårdsgrus.

- de nya drivbänkarna frodas redan av grönska.

- rosenrabatt i båge mellan gårdslyktorna på plats. Rosen Louis Bugnet skall bli 1,2 meter. Blommar med små röda knoppar som bleknar till helt vit som utslagen blomma. I bågen skall placeras en vacker trädgårdsbänk för paus, samtal och eftertanke.

- vi har satt vårt vårdträd. Ett rosenhagtorn där vi redan fått uppleva den första blomningen med små vackra cerise/knallrosa blommor.

- en vit grind nere där grusgången upp mot husets entre börjar. Stolpar på plats, grinden under tillverkning.

När projekt Trädgård är klart så återstår allt härligt finlir vi kan ägna oss åt i vår trädgård. En trädgård ska / kan väl egentligen aldrig bli helt klar. Den undergår en fortlöpande livsprocess. En livsprocess som jag vill vara med i.

Av allt arbete som lagts ned i projektet så har min insats fått begränsas till planering och administration. Hur gärna jag än vill så kan jag inte längre ägna mig åt fysiskt kroppsarbete som förr i tiden. Men, som sagt, jag har deltagit intensivt i planeringen och får dessutom, utan begränsningar, till fullo glädjas åt resultatet.

Tack Camilla på Trädgårdsliv och Design, http://blog.tradgardsliv.info/tradgardsdesign/.
Utan din hjälp hade vi inte kommit på alla goda lösningar.

måndag 22 juni 2009

Fotboja för ungdomar

Som en del i en översyn av det svenska straffsystemet så föreslås fotboja för ungdomar.
Ja, varför inte. Något måste göras för att komma tillrätta med ungdomskriminaliteten. Detta är en slutsats jag kan dra efter 33 års arbete i kriminalvård varav väsentlig tid med just ungdomar.
Viktigt är dock att fotbojan åtföljs av kraftfulla stöd- och behandlingsinsatser liksom att det finns struktur och trygghet i den unges närmiljö, vardag och fritid.

Det är hos gruppen ungdomar som återfallsfrekvensen är som högst, 65%. I vissa brottskategorier så återfaller 85 %. Dessa nivåer är oacceptabela och oförsvarliga sett såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv.

Fortfarande tycker jag dock att det är viktigast att arbeta förebyggande och långsiktigt vilket innebär tidiga insatser för barn och ungdomar som tidigt i livet uppvisar ett avvikande beteende och har svårigheter i det sociala samspelet. Detta är problematik som uppenbarar sig redan på dagis och i skolan.
Det är beklämmande att detta tankesätt av många ses som kontroversiellt. Många hävdar att detta är att stämpla barnen. I min värld är det att visa omtanke, ge möjlighet att hindra en negativ, inte sällan kriminell utveckling och bespara samhället såväl personligt som ekonomiskt lidande.

Tomas Bodström säger nej till förslaget med följande krystade motivering:– Beatrice Ask måste inse att fotboja är ett alternativ till fängelse, och vi ska inte ha barn i fängelse. Alla undersökningar visar att det är skadligt. Jag tycker att det här låter som ett lite desperat sätt att få uppmärksamhet.
Jag tycker att Tomas Bodströms resonemang andas minst lika mycket desperation. Visst, fotboja är ett alternativ till fängelse men det är inte fängelse. Vad är Tomas Bodströms alternativ?

söndag 21 juni 2009

Lång dag och kort natt.

Sommarsolståndet kallas den tidpunkt då solen antar sin största deklination, d v s står som högst på himlen på norra halvklotet. Solen står då i zenit över Kräftans vändkrets. Vid sommarsolståndet inträffar årets längsta dag och kortaste natt, vilket är ca 21 juni på norra halvklotet.
Efter det väntar föga förvånande, kortare dag och längre natt. Nån som känner glädje inför denna utveckling ?

lördag 20 juni 2009

Midsommartradition

Som traditionen bjuder, en trevlig midsommarafton i goda vänners lag vid Lonnens strand. Som vanligt utsökt förplägnad och i år nya, roliga snapsvisor, färdigtryckta på servetten vilket förstås krävde viss planering. Nelson var med för första gången. Han skötte sig exemplariskt. Snacka om cool kille. Några ytterligare nyheter uppenbarade sig. Bl. a. en orm som trots att den några dagar tidigare förflyttats långt bort nu uppenbarade sig igen. Kanske var det inte samma individ men icke desto mindre. Den skapade oro hos oss människor och förstås intresse hos fram för allt Yatzy. Nå väl, ingen dramatik, det fanns plats för oss alla. Fattas bara annat, i paradisisk miljö. Annat nytt ? Ja, det ska väl då vara att jag blir allt mera påmind om mina fysiska begränsningar när jag vistas utanför invand hemmamiljö. Det är extra skönt att då kunna känna att hemmamiljön är paradisiskt underbar.

Hemkomna igen möttes vi av en lycklig Buddha. Dessutom en trädgård allt närmare sin slutgiltiga ? utformning. Ordet "slutgiltiga" ska jag nog akta mig för att använda i detta sammanhang. Förändring och utveckling kommer alltid att ske. Det vet jag. Darlingen är garanten för detta. Apropå trädgården, växthuset blir bedövande vackert. Kommer nog att betraktas som vår trädgårds smycke.