Det ska fan vara gruvarbetare

De instängda gruvarbetarna i Chile vars upptagning från gruvan påbörjats idag har nog upplevt, inte ett helvete på jorden utan, ett helvete under jorden.

För en av de instängda gruvarbetarna, Yonni Barrios, så kommer dock befrielsen att bli extra smärtsam eftersom han då måste förklara för sin fru Marta Salinas att han har en älskarinna, Susana Valenzuela. En älskarinna som en dag vid gruvhålet avslöjade sig för hustrun då hon ropade hans namn. Nu verkar det dock som om frun inte är intresserad av någon förklaring utan har fått nog. Hon ser sig som en ärbar kvinna och stöds i sitt beslut av Presidentfrun Cecilia Morel.
Snacka om perfekt framtida filmmanus.

Jag tror nog att lyckan är gjord för alla i detta triangeldrama. Om lycka är att tjäna pengar förstås.

Hur ska det gå för Yonni Barrios? Ja, han lär väl i alla fall inte vilja "gå under jorden". Det har han säkert fått nog av.

Ledarskap är svårt

I gårdagens EM-kvalmatch mellan Holland - Sverige, 4-1, så gjorde Sverige en riktig plattmatch, toppat av några fatala misstag.

Det mest fatala var nog Behrang Safaris inkast som föregick 2-0-målet. Detta ledde till att han byttes ut i halvtid. Ett byte som på intet sätt förändrade matchbilden utan enbart blev en markering mot Behrang Safari.

Han blev helt enkelt utsedd till syndabock. Ett inte alltför smart beslut av förbundskaptenen Erik Hamrén enligt mitt förmenande. Såna beslut kan vara förödande för framtiden. Det är inte lätt att vara chef och ännu svårare att visa din omgivning varför dom ska respektera, inte frukta, ditt chefsskap. Här misslyckades Hamrén. Synd eftersom jag tycker att han dittills visat ett mycket bra ledarskap. Nå väl, han ska ju inte heller hängas för detta enda beslut.

Heja Sverige !

Holland förnedrade och förintade Sverige.

Det var en riktigt usel match av Sverige. Och en strålande genomförd match av Holland. Då blir det så här.

Jag såg inte en skymt av den nya tryggheten i svensktruppen som omskrivits så flitigt på slutet. Inte ens Zlatan visade upp något av sitt kunnande. Hans största insats var väl att han klappade händer och hela tiden manade på sina lagkamrater. Där tog han i a f lite ansvar som lagkapten. Med bollen var han emellertid ovän denna afton och då är Sverige inte bättre än så här. Tyvärr. Svagt att också slarva bort så många fasta situationer.

En eloge ändå att man inte lade sig ner att dö utan försökte in i det sista då det också fanns bud på flera svenskmål. Så dags då. Dessutom hade Holland i det läget lagt av och ville bara spela av matchen.

Det ska väl också vara en viss skillnad mellan en VM-finalist och ett lag som inte kvalificerade sig till VM-slutspelet.

Läkaretik får vika för girighet

I denna artikel i Sv D visar sig begreppet läkaretik i sin allra fulaste nuna. Roger Henriksson, högste vårdansvarig för Stockholms läns cancerpatienter deläger ett privat rådgivningsföretag som riktar sig till samma patientgrupp. Här kan man som patient mot rundlig betalning erhålla en s k 2nd opinion. Något som du som patient har rätt till inom ramen för den allmänna sjukvården.

Smaklöst. Girighetens fula nuna finns det uppenbarligen utrymme för i alla sammanhang.

Lugn vardag igen

Efter att grundligt ha firat D:s 60 år så är vi nu åter i vardagen igen. Vad kan då sprida mera lugn än att titta ut genom köksfönstret och se mamman i "vår" rådjursfamilj ligga och vila intill gärsgården bortom poolen efter att med sitt kid ha varit och mumsat på fallfrukt från vårt äppelträd. Mamman låg lugnt kvar även när D var ute på gården med Nelson. Hon litar till fullo på oss.

Uselt språkbruk i sportvärlden

Jag irriteras ofta på hur dåligt sportkommentatorer i TV hanterar det svenska språket.

Till exempel hur man hanterar uttrycken "det sista" vs " det senaste". För att inte tala om "risk" vs "chans". Ja, listan skulle kunna göras betydligt längre men med risk för att betraktas som en förhatlig språkpolis så stannar jag här för idag.

Jag återkommer med specifika exempel utpekande så väl person som språkfel.

Bloggpaus ersätts med FEST i dagarna fyra

Ja, det är några dagar sedan senast. Har haft viktigare saker att göra som bl. a. inneburit Deluxe-vistelse på hotel Rogge i Strängnäs. Just nu planerar vi för morgondagen som blir fortsättning och avslutning på det som började på hotel Rogge. Sedan återgår vardagen till just vardagen.

Hemligt? Nej, men man behöver inte alltid avslöja allt man gör.

Empati är en bristvara

Jag blir så förbannad när jag gång på gång läser om hur kommuner, Försäkringskassan och andra som särskilt skall skydda och tillvarata de svagas intressen bara blundar och kör vidare på sitt totalt både intelligens- och empatibefriade spår. I detta ärende Bromma kommun som förvägrar en handikappad 24-årig kille en veckas semester i sina föräldrars sommarstuga. Skamligt!

Försäkringskassan snedseglar vidare

Ännu ett idiotbeslut från FK som fortsätter att utmärka sig som totalt desorienterade i tillvaron. Nye sjukförsäkringsministern Ulf Kristersson har förhoppningsvis mera förstånd och mod än sin företrädare och sätter ner foten ordentligt när regelverket går totalt på tvärs med vad som är bäst för individen. Reinfeldt påpekade ju i regeringsförklaringen att de mest urspårade ärendena skulle leda till en översyn och förändringar. Man borde ju börja med att inte lägga ytterligare idiotbeslut på hög. Lyssnade någon i Försäkringskassans ledning på regeringsförklaringen och förstod man i så fall budskapet? Nej, så klart inte, i FK förstår man bara regler. Regler som man nitiskt bokstavstolkar.

Som jag tidigare hävdat, jag tror att Försäkringskassan i sin nuvarande form helt måste avvecklas eftersom dom inte själva förmår att ta sig ur gamla invanda mönster.

Gör det du inte kan göra

Märklig rubrik, eller hur? Så här ligger det till. Igår och idag har jag gjort saker som jag inte kan göra.
- tvättat åkgräsklipparen med högtryckstvätt
- varit och hyrt släpkärra
- åkt in med åkgräsklipparen på service
- hämtat tillbaka klipparen från service
- varit och bytt till en öppen släpkärra
- varit till en grusgrop och köpt en kärra sättgrus
- lastat ur sättgruset här hemma
- åkt tillbaka med hyrkärran
- tagit ner en gammal TV-antenn från taket
Varje - sats står för grovgörat. Tänk sedan allt småpyssel som krävs, så som att plocka fram och ihop högtryckstvätt, köra klipparen upp/ner på/från kärran, skotta sättgruset av kärran etc. Ja, när jag tänker på det så här så ter det sig oöverstigligt.

Och oöverstigligt är det men ändå har jag fått det gjort. Hur? Jo, naturligtvis genom hjälp från personer i min omgivning och genom att köpa tjänster. Utan dessa personer i min omgivning och möjligheten att köpa tjänster så skulle tillvaron te sig rätt omöjlig ibland.
Eftersom jag så långt det är möjligt följer med på alla uträttningar enligt ovan så känner jag mig ändå delaktig och aktiv. Jag sitter inte bara och väntar på att någon annan ska göra jobbet. Det här är ett bra sätt att inte hamna i offerrollen och börja tycka synd om sig själv. Direkt efter min stroke så var jag på väg in i offerrollen och tyckte att allt elände hade drabbat mig. Så orättvist dessutom. Tack vare min familj och några andra personer i min omgivning mixat med min egen inre styrka så lyckades jag skapa en tillvaro, ett liv, som jag idag är till freds med.

Som ni ser så klarar jag fortfarande av det mesta. Ja, med lite hjälp förstås.

Är inte detta en av våra viktigaste uppgifter som människor? Att hjälpa varandra när så behövs.

Regeringsförklaringen var i alla fall lång

Det är tufft att vara minister, inte minst om du ska driva frågor som upprör folket.
Därför får bl. a. Cristina Husmark Pehrsson (M) och Åsa Torstensson (C) lämna regeringen. Husmark Pehrsson får förstås stå till svars för hur sjukförsäkringssystemet har utformats och på vägen knäckt många människor som hamnat i svåra situationer. Att hon visat sig sakna all form av empatisk förmåga har förstås hjälpt till. Nu får Ulf Kristersson (M) det lite mera angenäma uppdraget att humanisera sjukförsäkringssystemet. Olika falla ödets lotter. Att Åsa Torstensson får kasta in handduken beror förstås bl. a. på hur uruselt SJ skött sitt uppdrag.

För övrigt var det inga stora sensationer utan Regeringen fortsätter på den inslagna vägen där arbetslinjen ska gälla och fortsatta skattesänkningar är att vänta.I vart fall all den stund Sverige fortsätter att tillhöra "klassens ljus" som ju Reinfeldt gång på gång upprepade att Sverige är. Integrations- och flyktingpolitiken gavs ett stort utrymme vilket väl aviserar en översyn av hittillsvarande regelverk och system. Här fanns mycket självrannsakan, med all rätt.

Jag tycker att det är bra att landsbygden lyfts fram i och med inrättandet av lantbruksdepartementet under ledning av landsbygdsminister Eskil Erlandsson, men varför lantbruk i departementsnamnet och landsbygd i ministerbenämningen?
Ännu ett tecken på att politik alltför ofta tenderar att bli en storstadsangelägenhet.

Det finns fortfarande hopp för fotbollen

Äntligen någon som har ryggrad att säga ifrån när det gäller vårdslöst och direkt farligt spel inom fotbollen.
- Jag såg inga andra alternativ, säger Hollands förbundskapten Bert van Maarwijk när han plockar bort vilden Nigel de Jong ur landslagstruppen efter de Jongs vansinnestackling mot Newcastles Hatem Ben Arfa i gårdagens PL-match Manchester City - Newcastle. En bra och stark markering i stället för att som många tränare gör, kalla sina vildar för karaktärsspelare som står upp för laget.

För fotbollens framtid och nästa generation fotbollsspelare så måste det vårdslösa spelet stävjas och stoppas liksom att filmandet och fuskandet måste få ett slut.

Vad är det annars för budskap vi skickar till våra fotbollsungdomar? Vi vuxna har alltid ett ansvar.

Favoritplatser

Nelson som fått gå med tratt på huvudet i två veckor efter en operation är nu helt återställd, stygnen är tagna och tratten borta. Vad passar då bättre än att kura ihop sig på favoritplatsen i glasverandan.

.
Vem upptäcker först av alla att det ligger en ny matta på golvet i Sinnesrorummet? Jo, Buddha förstås.

Den måste genast provliggas.

Stelhet botas med frisk luft

Idag är en sån där dag. Ja, en sån dag när min lekamen gör sig extra påmind. Jag vaknar och kan med största möda resa mig upp till sittande. Stående är det inte tal om på en lång stund. När jag väl reser mig skakar min vänstra arm så att jag med våld måste fånga upp den för att få den i stillhet. Mitt vänstra ben känns som en rejäl timmerstock. Ja, min vänstra kroppshalva har en sån dag då dess samarbete med hjärnan har tagit helledigt.

Jag brukar alltid förbereda frukost på helgerna så att Darlingen också någon gång får känna sig ledig och uppassad. Idag blir det svårt. Att duka, brygga kaffe, koka ägg kommer att ta mycket längre tid än normala c:a 45 minuter. Jag kan ju bara bära en sak i taget, en kopp, en äggkopp, ett glas etc. Detta eftersom allt ansvar vilar på min högra hand.

För att sitta vid datorn och skriva så räcker ju min högra hand och mitt långfinger så det klarar jag alltid. Det får bli en paus så får jag vänta se vad som händer.Vänta är nåt nytt jag fått lära mig att göra. "Förr i tiden" kunde jag inte ens stava till ordet vänta. Det som skulle ske, det skulle ske NU eller allra helst igår. Jag återkommer...........
När det känns riktigt segt så botas detta bäst med en nypa frisk luft så därför blev det en sväng med elbilen ner till postlådan för att hämta morgontidningen. En ljuvlig morgon, frisk höstluft och strålande sol. Genast så känns allt mycket bättre igen. Jo då, jag fixade frukosten och den har vi just avnjutit med morgontidningsläsning därtill. Trots allt, en bra start på en skön söndag.

Svenska postkodlotteriet - ytterligare en välgörenhetsbluff

Svenska postkodlotteriet ställer sig i kön av hjälporganisationer som inte står upp för sina ideal. Jag är glad att jag aldrig köpt lotter i detta suspekta lotteri. Hur är man funtad när man bedriver påstådda välgörenhetsverksamheter vars initiala syfte är egen framgång? Jag bara undrar.

Lura Dig själv och bli glad

Så här i början av oktober när mörkret smyger sig på och tillvaron för en stund kan kännas lite grå så brukar jag ibland lura mig själv för att höja temperaturen på livsandarna.
Ett effektivt sätt är att plocka fram foton från den svunna sommaren med ungefär samma motiv. Då känner jag mig genast gladare och fylld av lust och ideer om sånt jag vill göra om så där 7-8 månader.

Vägen hem

Så här vacker är vägen upp till vårt hus när den är klädd i höstskrud. Ibland blir jag smått filosofisk bara av en bild. T o m en bild som jag ser dagligen.
Den här bilden är hoppingivande då den visar att även om det bara råkar finnas en väg i något av livets skeden så finns det ändå två spår att välja på och även om dom går i samma riktning så kan dom sluta på olika platser. Sedan finns ju alltid möjligheten att vända om. Trösterikt, eller hur?

Rötter som kämpat sig igenom stenmuren för att upptäcka att dom inte var önskvärda, vackra nog som spirande växter, och därför står där avhuggna och uppgivna. Men ändå levande. Trösterikt, eller hur?

Politikerna är inne i dimman ibland

I efterdyningarna av valet strids det nu om ministerposter. Vad gör man om ministerposterna inte räcker till för att godispåsen ska bli "rättvist" fördelad? Jo, man inrättar ett nytt ministerium, Inrikesministeriet. Pinsamt!
När samhället i övrigt och medborgarna manas till återhållsamhet så visar politikerna ett totalt förakt genom att ställa sig utanför och klargöra att: "vi spelar i en annan division". Och omfattas följdaktligen inte av de krav som ställs på samhället i övrigt. På annat sätt tolkar inte jag denna nonchalans och brist på respekt mot väljarna.
När det är dimmigt är det svårt att se klart.Då kanske du vare sig ser eller tänker längre än näsan räcker.
Som sagt, politikerna är inne i dimman ibland, och då är det inte heller grönare på andra sidan.

"Hästmannen" förlorar sina hästar

Visst är det väl härligt med annorlunda människor. Ja, det tycker nog de flesta av oss, så länge det är charmigt och ändå passar in i vårt fyrkantiga samhälle. Men regler är regler och nån jävla ordning måste det ju vara i ett land. Hur skulle det sluta om människor får vara allt för annorlunda.

Trots att "Hästmannens" hästar synes och säges må bra så har han belagts med djurförbud. Som skäl anges för lång stallvisatelse under vintern och bristande hovvård. Om det nu varit så vid något inspektionstillfälle så borde väl myndigheterna ha kunnat hitta en annan lösning eftersom hästarna nu synes må utmärkt.
Skulle man inte kunna ordna "hemtjänst" för hästarna så att "Hästmannen" och hans hästar fick fortsätta leva tillsammans all den stund han själv orkar och klarar att leva själv. Jag bara undrar.

Vi människor ska ju tillåtas vara olika, men inte alltför olika uppenbarligen.

Man kan väl anta att en viktig del i denne mans livskvalitet legat i samvaron med sina hästar. När nu hästarna tas ifrån honom så kanske han också själv ger upp och blir ett "hjälppaket" för samhället att ta hand om. Sett ur denna krassa synvinkel så blir djurförbudsbeslutet än mera ogenomtänkt. Om det förvånar mig att man inte tänkt ett steg till? Inte alls, motsatsen skulle förvånat mig mera. Har Länsstyrelsen och kommunen haft någon dialog och samverkat i ärendet tro?

Höststädning, vintervila, jobb och lite annat

Klippte igår gräsmattorna för sista gången i år. Stortvätt av åkgräsklipparen väntar och därefter inlämning på service. Allt för att vara väl rustad inför sommaren 2011. Dessutom är poolskyddet upprullat, poolplåtarna pålagda och pumpen intagen. Lägg därtill en del små justeringar på tomten så känns nästa sommar inte bara avlägsen utan också spännande.

Swimmingpool, det är onekligen ett kapitel för sig. Inget vi ville ha utan den fanns när vi flyttade hit. Jag kan av naturliga skäl inte använda den. I kommer jag ju alltid, men upp skulle jag aldrig kunna ta mig, så varför chansa. Att ha pool är att skaffa sig massor av extra arbete och extra utgifter. Slår man ut kostnaden per användningstillfälle blir det väldigt dyra bad. All utrustning är special och det finns ingen konkurrens på marknaden vilket innebär så väl höga priser som dålig service. Har du en pool av visst fabrikat så är du fast som kund hos den tillverkaren.
Men, visst kan det vara skönt med ett bad på heta sommardagar och nu när den gått i vintervila så står den ju bara där, vare sig till nytta eller besvär.

Förutom att trädgård, pool och åkgräsklippare går till vintervila snart så måste jag också få elmoppe och elbil genomgångna inför vintervila. Tyvärr är det ju så att på vintrarna har jag inga lämpliga fordon att ta mig fram med. Som förra vintern var så hade jag heller inte klarat av något vinterfordon. Nu gör inte det så mycket eftersom jag och Buddha går i ide och, så långt möjligt, håller oss inomhus från första snöns ankomst till någon gång i april. Så är det att vara rörelsehindrad i nordiskt klimat. Inget dramatiskt med detta i o f s. Jag har vant mig genom åren och har alltid något meningsfullt att pyssla med. Ja, förutom jobbet förstås.

I jobbet är jag just i färd med att fullgöra ett uppdrag. Ett uppdrag som innebär att jag skapat en grundutbildning på området neuropsykiatriska funktionshinder, en utbildning särskilt riktad till Kriminalvårdens alla lärare. Det känns bra att få vara delaktig i att sprida ytterligare kunskap på detta angelägna område.