Återblick - Osborne

Idag fyller Osborne 4 år. Det blir nog en korvtårta i år oxå.

Osborne väntar på mattes
"Varsågod" till 3-årstårtan.

Återblick - svamp

I år blir det inga svampexkursioner för D och Osborne. Det finns alltför mycket annat att lägga tiden på.

Så här såg det ut i oktober i fjol.

.

Återblick - tomater

Avslutningen på fjolårets tomatskörd. 
Physalis slank visst oxå med på bilden.

Återblick - omgivningar

Att jag tycker att Getingstorp är vackert har knappast undgått dig som är en trogen besökare på min blogg. Som du ser här nedan så går omgivningarna heller inte av för hackor.

 Den här veckan i fjol var skyarna betydligt vänligare
än denna veckas grådask.

Återblick - familjen

Då våra planer nu är att flytta från Getingstorp under nästa år så blir det ofelbart så att jag sitter och blickar tillbaka på hur underbart vårt liv här har varit. Visst ska D och jag njuta av den tid vi har kvar här, men varför inte oxå njuta av vad som varit. Ett bra sätt för mig att mitt i vemodet ändå försöka fokusera på det positiva och oxå hålla bloggen vid liv. Med detta sagt vet du nu att det kommer att bli en hel del återblickar i mina kommande inlägg.

Idag för ett år sedan var Liv på besök och
grattade Mormor. 

Kusin Alice grattade Farmor.

Bloggen 11 år

Så här vill jag minnas vårt älskade Getingstorp. 
Välkomnande och inbäddat i ljuvlig grönska. 
Med en blå himmel där ovan.

Idag är det elva år sedan jag startade min blogg. Elva underbara år med D här på Getingstorp. Väl dokumenterade  på bloggen dessutom. Som du säkert noterat har bloggen gått på sparlåga på sistone. På sparlåga liksom jag. Jag tycker ändå att det så här på 11-årsdagen finns anledning att salutera bloggen som jag startade när vi flyttat hit till Getingstorp. 

Så här skrev jag då i min profil:  " Vi beslutade oss under 2007 för att helt växla spår i livet och flyttade ut på landet. Till Lekeberg, i mars 2008 . Där hittade vi vårt drömställe, Getingstorp i byn Södra Folkavi. En underbar miljö väl lämpad för eftertanke och reflektioner. Ja, en miljö väl lämpad att leva i."  Och nog har vi levt här allt. Ett alldeles underbart liv. 

Eftersom jag inte med nån enkelhet kunnat röra mig ute i samhället och träffa nya människor så har bloggen betytt extra mycket för mig då den blivit en viktig kontaktyta med världen utanför Getingstorp. Under åren har jag fått ett antal bloggkompisar som jag upplevt som mina vänner fastän jag aldrig träffat dom i r l.

Med stigande ålder och allt större svårigheter för mig att ta mig fram så är det dags för nästa fas i livet där Getingstorp inte längre kommer att ingå. En fas som nu är på planeringsstadiet och förhoppningsvis hittar sin slutgiltiga form under nästa år. En fas som nog många av oss skjuter framför sig i det längsta, men som inträder vare sig vi vill eller inte. Att bli allt mera hjälpberoende är svårt då de dagliga besluten inte längre ligger i mina egna händer.

En annan avgörande orsak till att vi inte kan bo kvar på Getingstorp är att det blir allt tuffare för D att klara av att  ensam sköta allt.  Allt är dessutom väldigt mycket. Förutom Gubbe, hund och katt så ska hon ensam sköta och underhålla en fastighet med ett flertal byggnader och en trädgårdstomt på närmare 5000 kvm. Att hon klarat det under de elva år vi bott här är smått osannolikt. Men ändå inte, för den D jag känner hon klarar allt. Hon behöver få stanna upp nu och inte dagligen omges av "måstegörasysslor". Det mår vi båda bra av.

Livets höst är alltså kommen och nu gäller det att fylla den med det bästa av innehåll. Nytt innehåll. Att bo kvar på vårt älskade Getingstorp ter sig i detta läge inte längre möjligt så nu kommer en tid av att välja bort och välja till och att göra de rätta valen i rätt tid. Det är ingen enkel ekvation att få att gå ihop, men icke desto mindre ska valen göras. D och jag är rätt duktiga på att hantera förändringsprocesser så vi ska nog klara den här oxå.

Vi får se när jag härnäst dyker upp på bloggen. 
På återseende! 

Det är höst på flera sätt nu

Oktober är inte min favoritmånad, men en morgon som denna känns det ändå helt ok. Hösten är m a o kommen, om än inte särskilt välkommen.

Jag gillar att kunna se ända bort till grannbyn.

Undrar du vad rubriken syftar på? Ja, förutom årstiden höst så blir jag nu oxå allt mera varse att ålderns höst är här. En höst som jag nog inte är ensam om att försöka skjuta framför mig då den ovillkorligen ställer krav på mig att inse behovet av nödvändiga förändringar. D och jag måste nu ta beslut om framtiden. Beslut som inte är särskilt efterlängtade, men som vi inte kan blunda för. 

Ett av de svåraste besluten att ta rör förstås vårt älskade Getingstorp som året runt kräver stora insatser för att sköta och underhålla.  Eftersom allt dessutom ska skötas av D så blir det till slut ohållbart.  Att bara dra ner på skötsel och underhåll är inget alternativ då vi vill att vårt Getingstorp alltid ska vara i toppskick. Här som vi haft elva fantastiska år. År som nu får tjäna som en mjuk matta att landa på då de tuffa besluten ska realiseras. 

Trädgårdssäsongen är över.

Den här processen har fått pågå en tid nu och just detta brukar leda till bra lösningar.  Så oxå denna gång, det är vi övertygade om.

Jag tänker inte skriva mera om detta här på bloggen som nu för en tid får återgå till det stiltjeliv den levt de senaste månaderna. Jag hoppas att min energibank med tiden fylls på så att det räcker även till fortsatt bloggande. 

Livgivande ögonblick

I mitt senaste inlägg från familjekräftskivan formligen "gödslade" jag med bilder. Men alla kom inte med så här kommer några till med familjens yngsta medlem i centrum.

De ögonen är det lätt att drunkna i.

Liv med Mormor och Mamma.

Liv på promenad med Morfar.

Familjekräftskiva

I lördags var det dags för årets kräftskiva på Getingstorp. Den här gången var kräftskivan på barnens initiativ och det mesta av förplägnaden hade dom med sig vilket  förenklade mycket för D. 

Kräftskiva på gång.

Mums!

Gästerna anländer med händerna fulla.

Hela familjen var på plats och även om vädret var bra så valde vi att sitta inomhus efter att ha avverkat välkomstdrink, Prosecco och Nosecco, i trädgården. Innan vi gav oss på kräftorna blev det lekar för alla gäster och därtill skattjakt för Erik, Alice och Liv. Kräftorna liksom dryckerna smakade utmärkt och det blev en lång njutbar kväll tillsammans.

Det är härligt när hela min fina familj är samlad.

Välkomstbubbel på gång.

Erik och Alice på väg mot välkomstskålen.

Där Marcus och Per redan väntar.

Även Mia och Sara är på G.

Vinexperten Marcus lskötte så klart korköppnandet.

Med benäget bistånd av Mamma.

Familjens vinteam,

Liv vill så klart göra som Mormor gör.

Mormor/Farmor skålar med  barnbarnen .

Lek- och tävlingsdags.

 Lek- och tävlingsledare var D så klart.

Fullt ös!

Vinnarinstinkten visar sig.

Koncentrationen på topp.

Tävlingen är till ända.

Eftersnack!

Tjejerna håller ihop.

Farmor/Mormor lotsar i skattjakten.

Fortsatt skattjakt.

Liv har hittat sin skatt.

Här jämförs skatter.

Äntligen dags för kräftor.

Numera rymmer köksbordet hela familjen,
9 personer.

PS.  Det blev många bilder den här gången vilket förstås beror på att jag själv tycker så mycket om det och dom jag ser.

Stora Alby

Att jag är intresserad av travsport och spel på hästar har säkert framgått av ett antal inlägg genom åren. D som har mångårig egen erfarenhet av ridhästar har hängt på mitt travintresse. 

I förra veckan  var D på besök på travanläggningen Stora Alby i Upplands Väsby. Där har jag aldrig varit så det var intressant att få berättat för mig hur besöket var och hur det var att träffa travtränarna Stig H Johansson och Svante Båth.  Stig H har med ålderns rätt dragit ner på sin tränarrörelse och har nu bara ett 20-tal hästar i träning. Svante Båth däremot är mitt uppe i tränarkarriären och har nästan 200 hästar i träning. 

D hade bara positiva intryck med sig från besöket. Det D särskilt fastnade för var öppenheten från Stig H och Svante Båth när dom beskrev verksamheten och att även om travsporten omsätter mycket stora pengar så talade dom  i första hand om hästarnas väl och ve.  I ett internationellt perspektiv så vågar jag påstå att Sverige ligger i topp när det gäller djurhållning inom travsporten. 
Många sporter kan nog ha en hel del att lära av travsporten så att allt inte bara handlar om pengar.

Ingen tvekan om vem som huserar här.

Stig H Johansson. Sveriges mest framgångsrike
travtränare genom tiderna.

Svante Båth,  den mest framgångsrike
unghästtränaren i Sverige.

Ordning och reda i stallet.

En riktig snygging.

Ännu en stilig häst.

Den här lille krabaten är mest med som
kompis och sällskap till travarna.

Fiskmåltider

På helgerna äter vi ofta någon extra god fiskrätt. Förrförra söndagen bjöd D på mandelfisk till middag. Ett recept hon testat förr, men som hon nu skruvade till på sitt eget oefterhärmliga sätt. Till fisken bjöds en vit Rioja. Ett mycket bra vinval och sammantaget en utsökt söndagmiddag.

En sak som fascinerar mig är alla spännande ingredienser som D använder i sin matlagning. Att huvuddelen av ingredienserna dessutom kommer från egen odling förhöjer förstås upplevelsen.

Mandelfisk a la D,en läcker söndagmiddag.

I lördags bjöds en riktig höjdare i form av rödtunga Albert.  Ett utsökt vin som sällskap även denna gång. Ännu en riktig höjdarmåltid. 

Rödtunga Albert, en riktigt delikat måltid.

Mellan ovanstående fiskmåltider har jag oxå hunnit med årets surströmming . En fisk som jag får äta själv då D äter kräftor vid dessa tillfällen. Som sig bör åts detta den tredje torsdagen i augusti, lagstadgad surströmmingspremiär fram till 1998.

Dukat till urströmming  och kräftor i glasverandan.

Kallax surströmming var av utsökt kvalitet. Kräftorna färska.