Födelsedag

Igår fyllde Nelson 7 år och som brukligt så hade matte fixat en specialtårta till honom.

Nelsons 7-årstårta.

Ska ingen säga Varsågod snart.

Snipp snapp snut, så var "tårtan" slut.

Veckans fisk

Här finns mycket gott att hämta.

Måltiderna är en viktig ingrediens i livet på Getingstorp. Jag bjuds ofta på helt nya rätter som D hittat på själv eller plockat ur någon kokbok. Vi äter fisk en gång i veckan. Av någon anledning har det ofta blivit på söndagar. Gårdagens recept hade D hittat i kokboken " Det goda enkla".
Söndagmiddagens ingredienser var: torskrygg, potatis, blomkål, hari cot verts,  vitlöks- och persiljesmör.  Till dessert bjöd D på varm camembert med  hjortronsylt. Ännu en utsökt söndagmiddag.

Söndagmiddag.

Våraning

Tulpaner ger mina våraningar en extra skjuts.

Odlingssäsongen kommer allt närmare

Du som läser min blogg vet att D odlar mycket och håller en fantastisk trädgård vid liv. Igår  köpte hon det mesta av årets frön inför kommande odlingssäsong. Allt detta får jag sedan ta del av under hela året. Då förstår du, kanske,  att jag tycker att det är en njutning att bara ta ett foto av fröpåsarna som du ser här nedan. Jag är så involverad i och intresserad av odlandet så jag upptäcker direkt om något av basutbudet fattas. Vad som fattades? Purjolök, men den kompletteringsköper D nästa gång hon veckohandlar. Purjolök är en av de grödor som alltid växer bra, som går utmärkt att frysa in och som vi därför har året runt. Vitlöken är redan i jorden. Den satte D som vanligt i en av drivbänkarna i oktober. Apropå lök, gräslökstuvan den står kvar år efter år efter år.

"Dagens skörd" om man så vill säga.

Det är skillnad på vinter och vinter

När jag tittar ut och ser växthuset, gäststugan och vedboden täckta av snö så tycker jag att vi har en riktig vinter. Men, vad är väl denna vinter mot vintern uppe i Norrland som du kan se på Kattas Betraktelser. Det är en riktig vinter det, så som jag upplevde den i min ungdom i Ångermanland.

En rätt ok vinter på våra breddgrader.

Rikligt med spår av våra gäster från skogen.

Vinterbilder

Vinterbilder som är tagna från huset och ut mot omgivningarna är oftast tagna av mig medan vinterbilder i motsatt riktning alltid är tagna av D. Vad det beror på?  Förstås på att snöklädd mark inte längre är min grej .



Där inne sitter jag och kurar och njuter av
en brasa i kaminen.

Nelson är grindvakt medan matte skottar.

Vinterväxthus

Växthuset kan även vintertid tjäna som en retreat. Som igår då D tog med sig glögg och tilltugg för en stunds stilla ro i växthuset. Själv håller jag mig inomhus så klart. Vinterföre är ju inte min grej som bekant.

En stunds avkoppling i växthuset var  D väl förtjänt av 
efter några timmars snöröjningsarbete.

Vinterbilder

Idag har det varit en sån där ljuvligt vacker vinterdag. Därför gödslar jag med bilder av vad jag sett när jag tittar ut. Inte så spännande kanske, men ack så vackert.

Greklandskänsla

Esperides heter förlagan till båten.

Inte för inte kallas jag ibland Grekgubben. Varför? Jo, därför att jag sedan min första resa till Grekland, Rhodos i mars 1977, varit betagen i detta land och dess folk. Fram till 2001 då en stroke satte stopp för fortsatt resande så besökte jag nästan årligen mitt älskade Grekland. Den sista resan gjorde D och jag till Skiathos i augusti 2000.

När ljuset kommer och tankar på vår och sommar dyker upp i mitt sinne så kommer också tankar på Grekland. Igår var en sådan dag.  Därför ordnade D och jag årets första Greklandsafton på Getingstorp. Då äter och dricker vi grekiskt, lyssnar till grekisk bouzoukimusik och njuter av att bara vara.

Några måsten på en Greklandsafton.



Vi börjar med Tzatziki, Ouzo och
grekiskt lantbröd.



Prasa (grekisk purjolöksgryta)
 och Retsina.

Inte mycket Greklandskänsla när jag tittar ut nu på morgonen.



Kommentarstrubbel

Jag funderar, men hittar ingen lösning.

Då och då uppstår problem med vissa funktioner i bloggen. Problem som löses efter en tid, för det mesta utan att jag vet hur det gått till. Sedan en tid har jag problem när jag ska svara på era kommentarer. Så snart jag klickat upp kommentarerna och ska klicka på Svara så är det som att bloggen låser sig, skärmbilden höljs i dimma och jag måste stänga ner för att kunna gå vidare. Efter en tid så kan det plötsligt  fungera igen  för att vid nästa tillfälle vara åter i "låsläget". Har du nåt tips på vad jag kan göra för att komma till rätta med denna irriterande olägenhet?

Glädjespridare

Solen är en sann glädjespridare. Även om jag inte kan gå ut en vacker vinterdag som denna så blir jag glad av att bara öppna ett fönster,  inandas frisk vinterluft och se Sigge kämpa sig fram i snön.

Vinterskrudad trädgård.

Sigge försöker hålla sig till snöröjda gångar då skarsnön
 inte bär honom.

Härlig vinterdag.

Som sagt, härlig vinterdag.

Ostprovning

D har som alltid dukat vackert.

Gårdagens ostprovning med Sara och Per var en mycket trevlig tillställning. Av ostarna,  Bleu d'Auvergne, Bresse Bleu , Brie le p’tit Connaiseur och Farmhouse cheddar så var det tveklöst  den sistnämnda som imponerade mest. Vilken skillnad på Farmhouse cheddar och de ostar som vanligtvis kallas cheddar.

Engelsk cheddar är inte kvalitetsskyddad som franska ostar varför många fuskcheddars sprids över världen, inte minst genom McDonalds försorg. På deras ostburgare återfinns en  gul substans som gåtfullt nog brukar kallas cheddar trots att den smaksatts med aromämnen, kolorerats med färgämnen och innehåller ett antal E-nummer. Tänk på det nästa gång du tar en ostburgare.

Till ostarna hade vi ett antal  olika dryckesval.  En  Amarone som vi fått i julklapp, ett Chardonnayvin,  ett portvin,  öl, Cola zero och förstås friskt vatten.  Amaronevinet smakade ljuvligt, men det får betecknas som slöseri att detta vin skall ha någon smakkonkurrens. Det borde avnjutas i sin ensamhet.  I vart fall inte i sällskap med smakrika ostar. En lärdom för framtiden.

Ostprovning innebär att det blir många och intensiva samtal vilket igår innebar att det bara blev två foton tagna. Hellre intensiv konversation och få foton än massor av foton och tystnad.







En dukning väl värd två foton.

  



Lite av varje

Igår bjöd D på bakad potatis med löjrom. Supergott.

Idag kommer Sara & Per till oss och då ska vi ha ostprovning. Vi ska prova fyra olika ostar. Bleu d'Auvergne, Bresse Bleu , Brie le p’tit Connaiseur och Farmhouse cheddar.

Innan D förbereder för ostprovning så har hon varit ute med snöslungan. Jag bidrar till ostprovningen genom att skriva ihop fakta om de olika ostarna. Då får gästerna bl. a.  veta de olika ostarnas ursprung och tillverkningssätt.

Utsökt fredagmiddag.

Nu får D lättare att fylla på i Birdie nam nam.

Ögonfröjd

Jag känner mig i rätt ok form efter operationen i måndags. Det väder som råder nu innebär dock att det är inomhus som gäller för mig. Det behöver inte vara så tråkigt som det låter. Förutom mitt eget bloggande så läser jag förstås mina bloggvänners bloggar. Där finns alltid mycket lärorikt, spännande och skrattframkallande att läsa.

Då och då tar jag förstås en paus och blickar ut genom fönstren, där jag en dag som denna möts av ett betagande vackert vinterlandskap. Idag så vintrigt att Sigge för första gången denna vinter inte vill gå ut.  Bra så för då har jag sällskap av både Nelson  och Sigge när D är ute på  veckans inköpsrunda.  Sällskap  även om båda mestadels sover.

Du som brukar läsa min blogg vet att jag tycker mig bo i Paradiset på jorden och just nu är vårt Getingstorp vackert  klätt i vinterskrud.


Växthus och gäststuga inbäddade i snö.



Spår efter D:s snöröjning igår.



Favoriterna kaprifol, löjtnantshjärta och lavendel
väntar på att ta plats längs jordkällarens tak 



Solen kämpar sig upp.



Långt där borta ligger Kilsbergen. 



D sopar av Jeepen inför veckans inköpsrunda.

Snösvängen

Som jag förutspådde igår så skulle det snart bli aktuellt för D att ta ut snöslungan. Idag var det dags så nu blir det lite lättare för D, Nelson och Sigge att förflytta sig på tomten.

 



D är rejält påpälsad när hon kör snöslungan.





Snart är några timmars snöröjning över.

Grannen med traktor snöröjer "vår väg" och de större
ytorna samt sandar vid behov.

Försenad

Så kom den då, präktigt försenad som den plägat vara under senare år. Vintern, som gärna får bli kort, kort, kort för min del. Nu väntar jag på växthusmåltider med D och poolbad för D.

I denna bild ser jag förstås kommande måltider
i växthuset.

 

Fortsätter det snöa så tar D snart ut snöslungan.

 

Poolsäsongen känns riktigt avlägsen.

 

D älskar sin Jeep med 4-hjulsdrift.

Smolk i glädjebägaren

En gråmulen januarimorgon kan också
vara vacker.

Dagens inlägg blir en bjärt kontrast till det föregående, men så är ju tillvaron. Som en konsekvens av min stroke 2001 så har jag genom åren  burit på diverse problem och svårigheter. De flesta har jag lärt mig hantera, men så finns det också problem av en art som jag inte själv utan vidare kan hitta lösningar på. I september genomgick jag därför en operation som inte blev särskilt lyckad. Därför var det igår dags  för en ny operation. Om den blev lyckad eller inte får framtiden utvisa. Inga garantier ges.

 

Som en följd av gårdagens operation så befinner jag mig nu plötsligt i de hjälpbehövandes skara.  Ja, mera hjälpbehövande än tidigare. Jag som alltid satt en heder i att klara mig själv så långt det bara är möjligt. Ja, med D:s hjälp förstås. Jag har tillsammans med D hela tiden försökt fokusera på det friska, på sånt jag fortfarande klarar av. Därför har det också varit svårt att få hjälp när jag verkligen behövt. Jag har helt enkelt givit ett alltför friskt intryck.

 

Men, jag har heller inte funnit det rimligt att behöva "spela" sjuk. Jag har varit naiv och trott att det räcker med att i ord berätta om mina svårigheter. Det har dock fått motsatt effekt då det vid samtal med mig inte går att läsa av mina funktionshinder. De uppenbarar sig först när jag reser mig och ska gå och göra alla de de vanliga göromål som hör vardagen till. Basala göromål som många är oöverstigliga för mig.

 

Vad vill jag då ha sagt med detta? Ja, inte mera än att mitt bloggande kanske kommer att gå på sparlåga en tid. Nu hoppas jag på en ljusnande framtid och tror på detsamma då jag vet hur viktig tanken är för läkeprocessen. Det mesta sitter i huvudet.

Glädjespridare

Vi den här tiden på året så tar jag varje tillfälle att tänka på ljusare tider, på våren som inte är långt borta. Till min hjälp är då bl. a. tulpaner som nu kommer att finnas här hemma nån månad framåt.  I hallen som idag, i köket, i Sinnesrorummet, i glasverandan. Ja, var helst de passar. Tulpaner gör mig glad.

Årets första tulpaner.