Familjefest del 1

Dukat till fest.

Igår hade vi samlat familjen till trippelfest. Vi firade min födelsedag (17/5), 15-årig bröllopsdag (26/5) och Mors Dag (idag). Vi hade tur med vädret så vi kunde avnjuta måltiden i växthuset. För att inte D skulle vara bunden vid grytorna så hade vi köpt färdig skaldjurs- och fruktbuffé. Ett riktigt lyckokast skulle det visa sig. 
Det blev förstås många bilder tagna så därför delar jag upp festinlägget och del 2 kommer senare.

D redo för fest.

D och Sigge väntar på gästerna.

Gästerna har anlänt.

Den här teckningen fick jag av Alice.

Barnen vet att jag är stolt över mitt
norrländska ursprung.

Nu blir det pizzabakning på Getingstorp.

Sigge tar uppståndelsen med ro.

Härlig festmiljö. 

Fortsättning följer.

Aldrig tråkigt

Som du trogne läsare vet så lever jag mitt liv uteslutande här på Getingstorp. Trots det så tycker jag aldrig att tillvaron blir tråkig. Även om jag ser samma saker varje dag så ser jag ändå ständigt något nytt. 

När jag idag gick in i D:s dressingroom så fastnade jag för vad jag såg i ett av de små gavelfönstren (bilden nedan). Något jag inte tidigare sett. Något nytt, något vackert. Härliga kontraster mellan den mjukt rundade glaspjäsen Make Up Hotlips Raspberry (bröllopsdagsgåva till D), det karga vasinnehållet och grönskan och potatislandet där ute.

Dagen efter

Tycker du att rubriken låter illavarslande. Du kan vara lugn, så våldsamt firade vi inte vår 15-åriga bröllopsdag. 
D och jag kunde ännu en gång konstatera att vi inte är några champagnemänniskor. Vi tycker båda att denna s k ädla dryck är våldsamt övervärderad. Inte vid någon tillfälle då vi druckit champagne har vi brustit ut i hyllningssång. Likadant igår då champagnen fick åka snålskjuts med Kalixlöjrommen. Den är däremot inte övervärderad. Den är sagolikt god.

Vad menar jag då med rubriken? Jo, förutom att det är första dagen av 15 kommande år med D så är det oxå dagen då jag går runt och öppnar fönster, andas in den rena och klara morgonluften, lyssnar till tystnaden och fåglarnas sång samtidigt som jag njuter av att jag igår klippte alla gräsmattor. Att det efter att jag klippte regnat och fortfarande regnar förstärker min tillfredsställelse med gårdagens insats. Ja det är helt enkelt en ljuvlig morgon så här dagen efter. 

Vårt gamla vildvuxna äppelträd framträder
än mera när gräset är nyklippt. 

Det som nu är grusbelagt var oxå gräsmatta
när vi flyttade hit.

Poolen är ännu inte iordningställd för bad.

Poolbänken är i a f på plats.

Även pilstaketets stolpar har prytts med Falu röd.

Bästa torkställningen.

Rosorna är på väg uppåt igen.

D är som alltid delaktig när mitt arbete ska fullbordas.

Jag klipper alla gräsytor, även vid sidan
av gräsmattorna.

Dags igen om en vecka?

Så var det dags igen

Grönt, tjockt och frodigt är det vart än 

Idag ska jag klippa gräset för tredje gången på tre veckor. T o m jag tycker att klippningarna duggar väl tätt nu. Men, det nyckfulla vädret ger inte många valmöjligheter i dessa dagar och jag måste ha klippt till på lördag. Då ska vi nämligen ha familjefest. Då kommer barn och barnbarn och vi ska ha ett trippelfirande. Vi firar min födelsedag som var den 17 maj, D:s och min 15-åriga bröllopsdag som är idag och Mors Dag som är på söndag. En sån dag måste det ju bara vara putsat och fint på Getingstorp.

jag fäster blicken. På framsidan.

Det låter kanske lite osexigt att klippa gräset på bröllopsdagen, men att vara tillsammans ute i trädgården en dag som denna, det är väldigt mycket D och jag. Därför känns det i stället väldigt bra.

Ja, på baksidan oxå.

När trädgårdssysslorna är avslutade idag så ska vi förstås fira på två med bl. a. potatisplättar med Kalixlöjrom och champagne. Jo, du läste rätt. Det blir champagne på en torsdag. Men, så är det heller ingen vanlig torsdag.

Premiärtur

I förrgår fick vi kärt besök då Sara kom susande på sin nyinköpta Crescent med lille Ville i cykelkorgen.  Roligt att Sara valde Getingstorp som mål för cykelpremiären. Sara passade på att hjälpa D att klippa Osbornes päls. Det innebär bl. a. att vi nu kan ha ögonkontakt med honom.  Osbornes mamma Sally är f ö en av Saras fem hundar.

En klassiker i rosa passar Sara perfekt.

Ville tyckte att det var helt ok att åka i cykelkorgen.

Nytt och gammalt

Den här tiden på året så spenderar fram för allt D huvuddelen av dagarna ute i trädgården. Då gäller det att hitta maträtter som inte kräver alltför omfattande förberedelser och fram för allt att i god tid ha planerat för vad som ska lagas. Ibland blir det gamla bekanta rätter, ibland helt nya. Som t ex den gångna helgen då D bjöd på nyheten Halloumi stroganoff och gamla bekantingen sill och potatis.Att avsluta en trädgårdsdag med sill och potatis i växthuset, det är riktig svensk sommar det.

Halloumi stroganoff, en ny bekantskap.

Sill och potatis, en gammal bekanting.

Ett nytt litet trädgårdsprojekt

Vi tycker om att tänka oss trädgården indelad i rum. Det kan ske på många olika sätt. Genom att placera ut en möbel, genom en plantering eller som här med en spaljé. När vi bygger något i trädgården så måste vi alltid tänka på att jag ska kunna ta mig fram med åkgräsklipparen så därför blev öppningen mellan huset och spaljén 1,30 m. 
Som så ofta när det gäller byggprojekt så hjälpte A oss med denna skapelse. 

Eftersom D igår var upptagen med att med  övriga i styrelsen i Adolfsbergs trädgårdsförening  närvara vid trädgårdsdagen vid Karlslunds herrgård så hade jag fått det tunga ansvaret att vara byggledare och tillse att allt blev som D hade utformat det på sin ritning.  Jag fick toppbetyg för min byggledarinsats. Idén till detta lilla projekt fick D under sin nyligen genomförda  trädgårdsresa till Italien.

Vad händer här?

Det är ett sant nöje att se en duktig hantverkare i aktion.

Sigge finns alltid med där det händer nåt.

Allt på plats och målat. Jag blev nöjd,
Liksom D. Här ska sedan blåregn klättra.

Lånade bilder

I veckan var D:s kompis E på sitt årligen återkommande majbesök hos oss. Då cyklar hon från Örebro. Hon är en hängiven fotograf så jag brukar alltid be att få några av de bilder hon tar vid besöket.

"De Blå bergen" långt där borta.

Maskros.

Sigge.

Sigge.

Jordkällaren.

Ljuspunkter

Även om vädret envisas med att vara grått och trist så finns det alltid några ljuspunkter när jag tittar ut i trädgården. Det är härligt att ha trädgård.

Som du ser så händer det saker i odlingslådorna.

Vårt gamla äppelträd blommar och
gräsmattan är mustigt grön.

Samexistens

Att mossa trivs på stenar är väl inget märkligt tycker jag. Så har det alltid varit. Att andra växter / blommor trivs på stenar är dock mindre vanligt. Ett sådant exempel har vi i stenpartiet uppe vid växthuset och gäststugan. Stenar i trädgården är ett underskattat inslag. Jag älskar alla våra stenar, små som bumlingar. Och förstås vår stengärdsgård.

Bergnarv heter denna perenn.

Vacker symbios, eller hur?

Ljusfenomen

I förrgår när vi skulle äta min födelsedagsmiddag så uppmärksammade D ett häftigt ljusfenomen på himlen. Det kallas visst halo. Jag missade det hela då jag var på elmoppeutflykt till postlådan. Men, vad gör det då det finns mobilkameror.

Vad ser du?

En hund, en björn eller nåt annat?

17 Maj

D hade plockat mina favoriter, löjtnantshjärtan,
till frukostbrickan igår.

Gårdagen började bra då D bjöd mig på frukostbricka vid datorn. En stund efter frukosten tittade solen fram och ingav ytterligare hopp för dagen.Vartefter dagen led så stod det klart att det skulle bli måltid utomhus.

Innan måltidsdags så blev det presentutdelning. Mina önskningar rör sig enbart på klädområdet. Förstås beroende på att jag inte själv kan åka ut och handla i affärer, men lika mycket beroende på att jag sedan många år inte kan bära vanliga kläder. Inte heller kan jag ha vanliga skor. När det gäller skodon så har jag dock hittat "fårskinnstofflor" från Nya Zeeland som passar mig. Det innebär förstås samma skodon vardag som helg. Men vad då, så länge jag bara kan "gå" så är jag till freds. En ödets ironi för mig som var skofreak i mitt tidigare liv och hade en mycket välfylld skogarderob på 90-talet.

D och Nelson kommer med presenter.

Osborne ångrade att han rivit sönder en 
skjorta för mig så han gav mig en ny.

Sigge och Nelson gav en mysig 
sommartröja/jacka.

D såg till att jag fick nya Championbyxor.

Efter presentutdelning och provning av kläder ( allt passade) så var det dags för min efterlängtade födelsedagsmiddag. Solen hade dagen till ära tittat fram så det blev en utemiddag. D hade dukat upp på en ny uteplats, men när vi skulle sätta oss till bords så gick solen i moln och brrr så kallt det blev. Goda alternativ stod dock till buds så vi flyttade in i växthuset.

D har dukat på ny uteplats.

Som såg lockande ut till dess solen gick i moln.

Då siktade vi mot växthuset.

Min önskemåltid: grekisk sallad, tzatziki,
nybakt lantbröd, Retsina och en ouzo.
Perfekt!

Kvällen avslutades med hockeymatchen Ryssland - Sverige, 4-1 och den svenska insatsen en besvikelse. Kanske är det riktigare att säga att den ryska insatsen var imponerande. Till matchen bjöd D på desserten, en rykande fräsch rabarberpaj med vaniljsås.  Den kom tyvärr inte med på bild. Efter matchen och sena nyheter somnade jag gott efter ännu en underbar födelsedag regisserad av D.

Sexigt värre

66, det är ändå bara en siffra. Eller två siffror
om man så vill.

Nej, dagens rubrik döljer inte något spännande utan talar bara om att jag idag fyller 66 år. Ifjol när jag fyllde 65 så  gick jag oxå i pension så den födelsedagen var speciell  just därför. Att fylla 66 är inte alls speciellt, bara en påminnelse om att jag blivit ett år äldre.

Dagen kommer att avlöpa utan större ovationer då vi skjutit upp firandet till den 28 maj. Då firar vi samtidigt 15-årig bröllopsdag (26/5)tillsammans med barn och barnbarn. Här på Getingstorp så klart. 

Vad jag önskat mig på födelsedagen? Det jag alltid önskar mig. En grekisk sallad med vederbörliga tillbehör; tzatziki, Retsina, Ouzo och hembakat lantbröd.  Vad D hittat på därutöver får jag sväva i ovisshet om några timmar till.

Fleecedags igen?

Ja, nu är det fleecetröja på för mig. Den gångna helgen har varit en riktig innekurarhelg. P g a vädret förstås. Grått, regnigt och runt 5 grader lockar inte till några trädgårdsrundor. 

Kan jag hoppas på en ljusning i morgon tro? Då är det den syttende mai och sex år sedan jag fyllde 60. P g a den bistra väderleken så ryktas det att den annars årligen återkommande skörden i äppelträdet uteblir i år.

Så bra att jag klippte gräset igen i torsdags eftersom vädret omöjliggjort klippning därefter. Det kan jag njuta av i morgon eftersom jag vill ha det extra fint den 17 maj.

D hann i a f ta in en sommarbukett med
min blomsterfavorit, löjtnantshjärta.

Vi har t o m eldat i vedspisen i köket för att
få lite go värme.

D med vinterjacka och uppfälld huva på
promenaden med Osborne i morse.

Pingsaftonsmiddag följt av ESC

Igår bjöd D på sheik-el-mahshi , färsfyllda grönsaker. Jättegott. Ännu ett spännande recept från Zeinas kitchen. En matblogg som blivit en favorit. Hon har alltid något spännande att erbjuda. Ofta rätter från Mellanöstern. Mat för såväl vardag som fest.

Alla förberedelser klara. Snyggt.

Efter 20 minuter i ugnen.

Välkommen till bords.

Eftersom Kung Bore är ute och reser i trakterna i dessa dagar så var det inte aktuellt med en skön kväll i trädgården igår. Nej, det blev till att kura inomhus och det gick så långt så att jag tittade på ESC. Jag stod faktiskt ut ända till slutet, D avslutade innan omröstningen. Att jag skulle följa spektaklet "to the bitter end" var en högoddsare eftersom jag tycker att det är just ett spektakel och sällan hittar nån låt som jag gillar. Det gjorde jag inte igår heller. Den ena låten var den andra lik. Släpigt, inget medryckande med tryck i. Tycker jag. Det bidrag som lockade mig mest var Spanien, men jag kommer ändå inte ihåg hur låten går.

 Sändningen som sådan tycker jag dock höll hög klass och programledarna Petra Mede och Måns Zelmerlöv gjorde en mycket bra insats. Sedan slås jag av hur produktionen utvecklats med hjälp av inte minst teknikens framsteg. Idag räcker det inte med att tappa kjolen som Lill Lindfors gjorde 1985.

Avslutningen blev oerhört välregisserad när Ukraina tvålade till Ryssland i sista andetaget. Den unge Frans förtjänar oxå ett omnämnande för sitt framträdande som förde Sverige till en hedersam 5:e plats.  Den nya röstningsproceduren med att först presentera juryrösterna och sedan tittarnas röster var ett lyft.  
Några "kalkonlåtar" fanns förstås oxå denna gång, men det kan vi väl lämna därhän och i stället se det som var bra.

Sammantaget tycker jag att  evenemanget förtjänar betyget väl godkänt och kanske får jag nu sluta att kalla ESC ett spektakel.