Fyra partier skulle åka ur riksdagen om det vore val i dag. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet hamnar alla under 4-procentsspärren i senaste DN/Synovate-mätningen.
Den här typen av ödesmätningar för de mindre partierna kommer då och då även om det väl inte tidigare hänt att så många partier varit under 4-procentspärren. Egentligen inte så förvånande då KD länge svajat, C och V just nu saknar ledare och SD inte tillräckligt tydligt tagit avstånd från vansinnesdåden i Norge.
Några långt gående konsekvenser ska nog inte dras även om det förstås blir slitsamt för småpartierna att komma tillbaka. Dock tycker jag att småpartierna alltmera marginaliserats och att dom inte har bidragit med speciellt mycket på senare år. I vart fall inte i rikspolitiken. Överlevnadsreceptet i Alliansen har blivit underdånighet.
På det lokala planet ser det annorlunda ut då småpartierna där kan vara väldigt starka beroende på företrädare med särskilt stark lokal förankring.
Alliansen kanske får avsluta sitt samarbete med ett stålbad i Mauds badtunna hemma i Högfors.
Det är som i det verkliga livet, dom redan svaga blir svagare och dom starka blir starkare.
fredag 26 augusti 2011
torsdag 25 augusti 2011
Skruvad TV-underhållning
Att dricka Hitlers champagne i direktsändning, är det bra underhållning? Ja, uppenbarligen tycker paret Filip&Fredrik det eftersom dom gjorde det igår i det nya programmet "Breaking news i Kanal 5. Låg underhållningsvärdet i att champagnen ryktades vara förgiftad med cyanid? För att ge spektaklet ett uns av seriositet? så var statsvetaren Stig-Björn Ljunggren och tv-personligheten Edward Blom inbjudna till provsmakningen.
Nej, jag såg inte programmet men antar att alla överlevde spektaklet eftersom jag i dagens tidningar inte ser några rubriker om provsmakarnas död.
Säga vad man vill om Filip&Fredrik, dom lämnar ingen oberörd även om deras nuvarande nivå numera stundom har passerat vad jag förstår att uppskatta.
Nej, jag såg inte programmet men antar att alla överlevde spektaklet eftersom jag i dagens tidningar inte ser några rubriker om provsmakarnas död.
Säga vad man vill om Filip&Fredrik, dom lämnar ingen oberörd även om deras nuvarande nivå numera stundom har passerat vad jag förstår att uppskatta.
onsdag 24 augusti 2011
Regissera din egen hädanfärd
Ett okonventionellt grepp tycker jag när en kvinna som avled härom veckan hade skrivit sin egen dödsannons.
Inte helt främmande för mig tycker jag nu när jag vant mig vid tanken. Över huvud taget så vore det välgörande med en något mindre högtravande inställning till döden. Måste allt som på döden följer bara vara präglat av lidande och nattsvart sorg? Jag bara undrar?
Varför kan vi inte minnas en död människa med glädje? Med en fest i den dödes anda i stället för en dyster begravningsceremoni följd av ett uppstyltat kyrkkaffe där lovorden till den döde framförs på de mest besynnerliga sätt. Lovord som ofta aldrig hördes när personen var i livet. Respekt går lika bra ihop med glädje som med sorg.
Så länge jag är i livet så kan jag bestämma vad som ska ske, t ex om jag vill fira högtidsdagar på annat sätt än vad som är vedertaget. Varför ska jag inte oxå kunna bestämma över min hädanfärd? Det kan jag förstås om jag uttrycker detta i skrift på något sätt. Min vilja måste ju vara känd för eftervärlden.
Är det vår ovilja att dö och därmed ovana att tänka på döden annat än som det definitiva slutet som gör att inte flera i förtid tar del i vad som händer när vi ska gå till den sista vilan?
Som synes, av ett ämne som detta så formulerar jag mest frågor. Inte konstigt alls eftersom svar inte kan formuleras gällande alla utan det även i detta sammanhang ska vara så att det är individen själv som avgör.
På ett område som detta är det förstås oxå en generationsfråga hur långt man är villig att avvika från det traditionsenliga.
Sammantaget, något att tänka på eftersom vi alla den vägen ska vandra.
Inte helt främmande för mig tycker jag nu när jag vant mig vid tanken. Över huvud taget så vore det välgörande med en något mindre högtravande inställning till döden. Måste allt som på döden följer bara vara präglat av lidande och nattsvart sorg? Jag bara undrar?
Varför kan vi inte minnas en död människa med glädje? Med en fest i den dödes anda i stället för en dyster begravningsceremoni följd av ett uppstyltat kyrkkaffe där lovorden till den döde framförs på de mest besynnerliga sätt. Lovord som ofta aldrig hördes när personen var i livet. Respekt går lika bra ihop med glädje som med sorg.
Så länge jag är i livet så kan jag bestämma vad som ska ske, t ex om jag vill fira högtidsdagar på annat sätt än vad som är vedertaget. Varför ska jag inte oxå kunna bestämma över min hädanfärd? Det kan jag förstås om jag uttrycker detta i skrift på något sätt. Min vilja måste ju vara känd för eftervärlden.
Är det vår ovilja att dö och därmed ovana att tänka på döden annat än som det definitiva slutet som gör att inte flera i förtid tar del i vad som händer när vi ska gå till den sista vilan?
Som synes, av ett ämne som detta så formulerar jag mest frågor. Inte konstigt alls eftersom svar inte kan formuleras gällande alla utan det även i detta sammanhang ska vara så att det är individen själv som avgör.
På ett område som detta är det förstås oxå en generationsfråga hur långt man är villig att avvika från det traditionsenliga.
Sammantaget, något att tänka på eftersom vi alla den vägen ska vandra.
tisdag 23 augusti 2011
Nu åker även Nelson Jeep
Du kanske läste mitt inlägg om att Nelson vägrade åka i vår nya bil, en Jeep Patriot. Det här har förstås orsakat lite olägenheter då D fått ta vår C 5:a för att få honom med till jobbet på cityHUND på dagarna. Några dagar har han fått stanna hemma men det går ju inte i längden då han har ett jobb att sköta och matte behöver 4-hjulsdrivet på vintern. Dessutom kan jag inte ge honom de promenader han behöver.
D har tålmodigt tränat med Nelson och förstås belönat hans framsteg. Så, plötsligt var det som hans ovilja/rädsla för Jeepen släppte och han hoppade in. Förstås lockade ett smaskigt ben inne i skuffen. Målet är därmed uppnått, han accepterar att åka Jeep och matte har än en gång visat sig uthålligast.
Nåt återfall torde vi dock få räkna med men är vi bara konsekventa så sitter det så småningom.
D har tålmodigt tränat med Nelson och förstås belönat hans framsteg. Så, plötsligt var det som hans ovilja/rädsla för Jeepen släppte och han hoppade in. Förstås lockade ett smaskigt ben inne i skuffen. Målet är därmed uppnått, han accepterar att åka Jeep och matte har än en gång visat sig uthålligast.
Nåt återfall torde vi dock få räkna med men är vi bara konsekventa så sitter det så småningom.
måndag 22 augusti 2011
Istället för en blomma
När D städade bland husets alla blommor så blev plötsligt en plats ledig i fönstret bredvid min datorplats. Snabbt såg Sigge detta och vips så hade han hittat en ny favoritplats. Så får det vara tills vidare.
söndag 21 augusti 2011
Vinterlyx
Tomater inlagda i olivolja, varvade med havssalt, vitlöksklyftor och färska basilikablad. Efter några timmar i ugnen så är det klart för att ställas i vinterförrådet.
lördag 20 augusti 2011
Surströmming
Igår kväll var det dags att avnjuta en av årets högtidsmåltider. D valde att äta smörrebröd medan jag åt Kallax surströmming. Som du ser, inte med mandelpotatis då vi i år har egenodlad potatis. Alla övriga tillbehör fanns dock med som sig bör.
Kl. 21.15 behövde vi tända ljus i växthuset och temperaturen kröp snabbt under 15-strecket så augustiutekvällen blev inte så lång som vi hoppats,men ändå njutbar.
Kallax surströmming var inte så bra som fjolårets så nästa gång, kanske redan nästa helg, ska jag prova Oskars som jag såg nu finns i vår affär.
Höststädning
Dags för städning av trädgårdsförrådet. D jobbar och jag fotar. Som vanligt m a o.
Som synes finns /fanns där lite av varje, en hel del att på olika sätt göra sig av med.
En hel del blev förstås kvar i ett nu rymligt och välordnat förråd.
Står jag inne i förrådet och tittar ut genom det vackra gamla fönstret så ser jag gäststugan med dess mysiga innergård.
fredag 19 augusti 2011
Fotboll avgörs vid sidan av planen
Det börjar vila ett löjets skimmer över världsfotbollen. Kanske f f a i Spanien där trätan mellan Barcelona och Real Madrid ständigt tar sig nya former.
Vad kan man tycka som fristående fotbollsälskare? Vad man vill förstås.
Jose Mourinhos för betraktaren tidvis barnsliga, aggresiva och fåniga beteende är en medveten strategi tror jag. Idag handlar det inte bara om att besegra motståndaren på planen. Nej, du ska tillintetgöra din opponent så att han/hon inte kan prestera sitt bästa på planen.
Förlöjliga, irritera och stressa. INTE styra, passa och pressa. Visst har fobollen förändrats.
Vad kan man tycka som fristående fotbollsälskare? Vad man vill förstås.
Jose Mourinhos för betraktaren tidvis barnsliga, aggresiva och fåniga beteende är en medveten strategi tror jag. Idag handlar det inte bara om att besegra motståndaren på planen. Nej, du ska tillintetgöra din opponent så att han/hon inte kan prestera sitt bästa på planen.
Förlöjliga, irritera och stressa. INTE styra, passa och pressa. Visst har fobollen förändrats.
Nya årstider innebär nya måltider
Då det ikväll inte är aktuellt med middag i växthuset, +15 och regn, så blir det som starter i stället en spännande lunchrätt i köket.
En lunch bestående av kokta haricot verts i sallad med vitlökscreme och krondill. Där till ett bröd med blåmögelost och fikonbalsamicocreme.
Michele Bachmann är en ny Sarah Palin
Jag skrev för två dagar sedan ett inlägg där jag jämförde republikanernas nya gunstling, Michele Bachmann, med Sarah Palin. Minsann ser det inte ut som att Bachmann redan spelar i samma division som Palin, politikens gärdsgårdsserie. Hon bjuder nu på återkommande grodor, den senaste är att hon varnar för Sovjetunionens framväxt.
Är det så svårt att förstå att jag har svårigheter att ta amerikansk politik på allvar?
Och att jag därmed har svårt för USA över huvud taget.
Med Bachmann som president vet jag i a f vad vi ska varna för.
Det är mycket som bara är möjligt i det stora landet over there.
Är det så svårt att förstå att jag har svårigheter att ta amerikansk politik på allvar?
Och att jag därmed har svårt för USA över huvud taget.
Med Bachmann som president vet jag i a f vad vi ska varna för.
Det är mycket som bara är möjligt i det stora landet over there.
Centern söker profilfrågor
När Centerpartiet står inför val av ny partiledare efter Maud Olofsson så passar man oxå på att skaffa sig profilfrågor. På annat sätt kan väl inte tolkas att C nu vill att 50 procent av all vård i landet ska vara privat.
Jag tror att det är ett smart grepp. Att profilera sig i en fråga som man inte tidigare är så förknippad med. Dessutom på ett område som vi alla på något sätt berörs av.
Själv tycker jag att tanken är bra. Min egen erfarenhet av sjukvård har blivit rätt omfattande under senaste 10 åren och tveklöst är det så att de privat drivna inrättningar som jag besökt är vida överlägsna den allmänna vården. Huruvida dom är duktigare på det rent medicinska är jag inte kunnig att bedöma men det jag kan bedöma är hur jag bemöts och omhändertas som patient. Där är de privata vårdgivarna som sagt vida överlägsna.
Goda exempel på detta är Lekebergs vårdcentral och Läkargruppen i Örebro som båda drivs av Capio.
Motsatsen och det svartaste exemplet är Landstingsdrivna Karla vårdcentral i Örebro. En sjukvårdsinrättning som präglas av nonchalans och patientförakt. Flertalet personal där synes tro att vårdcentralen i första hand finns för deras egen skull och att det är förbjudet att le på jobbet.
När jag för några år sedan fortfarande var på krigsstigen så påtalade jag detta i ett skarpt brev till ansvariga vid vårdcentralen. Självklart fick jag inget svar och eländet synes bestå då jag har dagsfärsk information om att Karla vårdcentral inte bättrat sig det minsta.
Jag tror att det är ett smart grepp. Att profilera sig i en fråga som man inte tidigare är så förknippad med. Dessutom på ett område som vi alla på något sätt berörs av.
Själv tycker jag att tanken är bra. Min egen erfarenhet av sjukvård har blivit rätt omfattande under senaste 10 åren och tveklöst är det så att de privat drivna inrättningar som jag besökt är vida överlägsna den allmänna vården. Huruvida dom är duktigare på det rent medicinska är jag inte kunnig att bedöma men det jag kan bedöma är hur jag bemöts och omhändertas som patient. Där är de privata vårdgivarna som sagt vida överlägsna.
Goda exempel på detta är Lekebergs vårdcentral och Läkargruppen i Örebro som båda drivs av Capio.
Motsatsen och det svartaste exemplet är Landstingsdrivna Karla vårdcentral i Örebro. En sjukvårdsinrättning som präglas av nonchalans och patientförakt. Flertalet personal där synes tro att vårdcentralen i första hand finns för deras egen skull och att det är förbjudet att le på jobbet.
När jag för några år sedan fortfarande var på krigsstigen så påtalade jag detta i ett skarpt brev till ansvariga vid vårdcentralen. Självklart fick jag inget svar och eländet synes bestå då jag har dagsfärsk information om att Karla vårdcentral inte bättrat sig det minsta.
torsdag 18 augusti 2011
"Billig"och av okunskap stinkande rubriksättning
Läser i denna artikel att en ny medicin ska godkännas. Medicinen som innehåller en cannabisliknande substans och riktar sig till personer med MS benämns då plötsligt "knarksprej". Samma fenomen har jag sett när det gäller mediciner för personer med ADHD där de okunniga påstår att man skriver ut amfetamin.
Varför används dylik rubriksättning som inte har något med sjukdomstillstånden att göra och tveklöst inte är skriven med minsta omtanke om de personer som lider av MS ellerADHD. Dylik journalistik innebär enbart skada för redan drabbade människor.
Varför används dylik rubriksättning som inte har något med sjukdomstillstånden att göra och tveklöst inte är skriven med minsta omtanke om de personer som lider av MS ellerADHD. Dylik journalistik innebär enbart skada för redan drabbade människor.
onsdag 17 augusti 2011
Att uträtta sina behov har nyhetsvärde
Ja, rubriken gäller förstås beroende på vem som gör det och i vilket sammanhang. Leo Messi spydde visst under Barcelonas match mot Real Madrid i söndags.
Lite längre gick skådespelaren Gerard Depardieu under en flygning från Paris till Dublin i går. När han förvägrades gå på toaletten så urinerade han helt enkelt inne i planet inför övriga passagerare.Detta efter att hans bön "Je veux pisser, je veux pisser" klingat ohörd.
Vad vill jag då ha sagt med detta? Inte mera än att det finns nyhetsvärde och så finns det nyhetsvärde
Expressen eller Aftonbladet?
Lite längre gick skådespelaren Gerard Depardieu under en flygning från Paris till Dublin i går. När han förvägrades gå på toaletten så urinerade han helt enkelt inne i planet inför övriga passagerare.Detta efter att hans bön "Je veux pisser, je veux pisser" klingat ohörd.
Vad vill jag då ha sagt med detta? Inte mera än att det finns nyhetsvärde och så finns det nyhetsvärde
Expressen eller Aftonbladet?
Samverkan, nödvändigt men ack så svårt
Läser en artikel om en 88-årig kvinna som inte fick gå på sin sons begravning 400 meter från hemmet då hennes rullstol var för stor för hissen och färdtjänsten därför avbröt uppdraget. En färdtjänst som säger sig ha flyttat på himmel och hav om man vetat vad resan gällde. Hemtjänsten hade försäkrat familjen att det skulle fungera – vilket det alltså inte gjorde.
Den lilla samverkan som hade behövts i detta fall var att hemtjänsten talat med färdtjänsten och förklarat situationen. Då hade man antagligen hittat en lösning. Som sagt, samverkan är nödvändigt men ack så svårt. Varför? Ja, det begriper inte jag. I alla fall inte i ett enkelt ärende som detta.
Den lilla samverkan som hade behövts i detta fall var att hemtjänsten talat med färdtjänsten och förklarat situationen. Då hade man antagligen hittat en lösning. Som sagt, samverkan är nödvändigt men ack så svårt. Varför? Ja, det begriper inte jag. I alla fall inte i ett enkelt ärende som detta.
Michele Bachmann - en ny Sarah Palin?
Ska republikanerna lyckas med konststycket att hitta en uppföljare till superfloppen Sarah Palin. Det blir inte lätt men presidentkandidaten Michele Bachmann gjorde i a f ett försök härom dagen då hon blandade in Elvis Presley i ett tal och inte en siffra blev rätt som du kan läsa i denna artikel.
Misstag kan vi alla göra, men inte så många och flagranta som Sarah Palin väl?
Misstag kan vi alla göra, men inte så många och flagranta som Sarah Palin väl?
IFK Norrköping
I höstas skrev jag ett inlägg om IFK Norrköpings märkliga val att sparka den tränare, Göran Bergort, som tog dom tillbaka till Allsvenskan.
Efter att ha börjat årets säsong bra så har man nu en usel säsong bakom sig och returbiljetten till Superettan verkar klar. Då upprepas det gamla beprövade receptet "sparka tränaren" igen. I vart fall om man gör som fansen vill och Nordicbet tror.
Visst är det tråkigt med gamla klassiska klubbar på dekis men det är vad som ofelbart händer om man inte helt ändrar kurs och tänker nytt. Det håller inte med kortsiktiga värvningar och ständiga tränarbyten. Problemet sitter djupare än så.
Efter att ha börjat årets säsong bra så har man nu en usel säsong bakom sig och returbiljetten till Superettan verkar klar. Då upprepas det gamla beprövade receptet "sparka tränaren" igen. I vart fall om man gör som fansen vill och Nordicbet tror.
Visst är det tråkigt med gamla klassiska klubbar på dekis men det är vad som ofelbart händer om man inte helt ändrar kurs och tänker nytt. Det håller inte med kortsiktiga värvningar och ständiga tränarbyten. Problemet sitter djupare än så.
tisdag 16 augusti 2011
Sent ska syndarn vakna
På uppdrag av regeringen har Försäkringskassan nu tagit fram nya riktlinjer för hur bedömningen av den sjukförsäkrades arbetsförmåga ska göras.
Inte en dag för tidigt tycker jag. Förvånande är att man först nu insett att även den sjukes egen upplevelse av sin situation skall finnas med i bedömningen och att bedömningen dessutom skall ske med god kvalitet.
Vad säger detta om hur man hittills arbetat med sjukförsäkringen? Skrämmande.
Att det varit så här illa har jag, och många med mig, vetat i 10 års tid. Det är för väl att ansvariga politiker och övriga inblandade nu äntligen kommit till insikt om hur människo- och individfientligt man handlat i många, många år.
Det är särskilt intressant eftersom Allianspartierna så kraftfullt talat och talar om den enskilde individens möjlighet till egna val utifrån sina speciella behov och förutsättningar. Att säga sig stå på den ensklide medborgarens sida och betona individens möjligheter till egna val är särskilt viktigt i valtider då röster ska fiskas, men sen då när politiska slagord och löften ska omsättas i handling....
Det är när denna diskrepans mellan löften och handling är som påtagligast som jag ser politikens svarta tryne.
Inte en dag för tidigt tycker jag. Förvånande är att man först nu insett att även den sjukes egen upplevelse av sin situation skall finnas med i bedömningen och att bedömningen dessutom skall ske med god kvalitet.
Vad säger detta om hur man hittills arbetat med sjukförsäkringen? Skrämmande.
Att det varit så här illa har jag, och många med mig, vetat i 10 års tid. Det är för väl att ansvariga politiker och övriga inblandade nu äntligen kommit till insikt om hur människo- och individfientligt man handlat i många, många år.
Det är särskilt intressant eftersom Allianspartierna så kraftfullt talat och talar om den enskilde individens möjlighet till egna val utifrån sina speciella behov och förutsättningar. Att säga sig stå på den ensklide medborgarens sida och betona individens möjligheter till egna val är särskilt viktigt i valtider då röster ska fiskas, men sen då när politiska slagord och löften ska omsättas i handling....
Det är när denna diskrepans mellan löften och handling är som påtagligast som jag ser politikens svarta tryne.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)