Hösten - då börjar längtan till våren

 Nu har hösten definitivt tagit greppet om tillvaron och längtan till nästa vår börjar göra sig påmind.

Inte så långt till dess att en adventsljusstake lyser i fönstret där nere.

När löven faller spricker det upp och min värld växer.

Där inne i skogen huserar nog vår äppeltjuv.

Det är långt kvar till nya växthusmåltider.

Gäststugan redo för kommande gäster.

Tjusarbänken står ute året runt.

Långt kvar till poolsäsongen som dessutom helt uteblev i år.

Egenodlad fredagslunch

Det är nåt särskilt att inmundiga en måltid som till huvuddelen består av ingredienser som du själv odlat i din trädgård. Dagens sena lunch var ett sådant exempel. En välsmakande tomatsoppa toppad med mozzarella och persilja. Ljuvligt god!

En ny favorit; Rostad tomatsoppa toppad med mozzarella och persilja.

Skammens rodnad

En bild av kungens omdöme.

I förrgår kände jag en skammens rodnad efter Sveriges bedrövliga första halvlek mot Tyskland. Vid slutsignalen hade dock rodnaden övergått i nationalistisk glädje.
Idag är det Kungen som framkallar en skammens rodnad. Igår vägrade han att som  brukligt dela ut Världsnaturfondens pris till årets miljöhjälte.  Han var ändå på plats vid prisutdelningen vilket gjorde markeringen än märkligare. Allra helst som han inte vill motivera sitt ställningstagande.

Kungens upprepade klavertramp tenderar allt mera bli en belastning. Han framstår  snarast som en pinsam figur. Om kungahuset ska fortleva i sin nuvarande funktion så vore det  bäst för alla parter att kungen snarast träder tillbaka så att kronprinsessan Victoria får överta kungahusets plikter. Det skulle kännas tryggare.

Mirakulös vändning

Många var vi nog i går kväll som efter första halvlek av matchen Tyskland - Sverige yttrade mindre vänliga ord om det svenska laget. Jag ska ärligt tillstå att jag tillhörde klicken som dömde ut Sverige efter första halvlek och kände en skammens rodnad på mina kinder när Tyskland ökade till 4-0 i början av andra halvlek.
Resten är fotbollshistoria för då hände det omöjliga. Sverige började uppträda som ett lag av fornnordiska krigare och när slutsignalen gick så stod det 4-4 på resultattavlan. Puh!

Det här var oxå en passning till oss alla när vi har motgång: Ge aldrig upp ! I det sammanhanget kommer jag att tänka på den förre spelaren och tränaren Rolf Zetterlund som bjöd på många minnesvärda grodor, bl. a. denna:
- "Det är aldrig för sent att ge upp".

Ibland är det bra att inte veta

Idag för ett antal år sedan.

Den 15 oktober, en mycket minnesvärd dag.

Mera från "husets hjärta"

 

Att sitta i köket och lyssna till en brasa i vedspisen och bli omsluten av dess lena värme är något av det bästa en gråkall höstsöndag har att bjuda.





När jag därutöver undfägnas en ljuvlig måltid, ja då finns inte mera att önska.

Köket - "husets hjärta"

Vid den här tiden på året är aktivitetsnivån extra hög i köket. Mycket från trädgården återstår att tas om hand och bli till ljuvliga ingredienser i kommande vintermåltider. Samma gäller svampen från mattes skogspromenader med Nelson. Brödbak blir det oxå tid till. D sköter förstås göromålen medan Nelson, Sigge och jag är intresserade åskådare.





Nelson och Sigge, delvis skymd av purjolöken,  ser till att vara nära matte.


 

Purjolök och morötter väntar på infrysning, dagens svampskörd väntar på att torkas och nybakade baquetter kommer att smaka gott till kvällens osttallrik.



Ett myggfönster, D:s fiffiga lösning för att torka svamp.

Helgfrukost och en ny trädgårdsgäst

Vid morgonens frukost så såg vi plötsligt något som rörde sig i äppelträdet. Det visade sig vara en mård som var i färd med att samla äpplen till sitt vinterförråd. Den såg frisk och välmående ut, med fin päls och en lång yvig svans. Att få med den på ett foto var ogörligt. Den vet uppenbarligen att röra sig och samtidigt inte vara i blickfånget för nyfikna varelser. Jag ska hålla utkik efter den då jag har ett fönster vid mitt skrivbord bara några meter från äppelträdet så jag hoppas jag kan återkomma med vår nye trädgårdsgäst på bild. Tills vidare får det bli en mårdbild från nätet.

Kanske är mårdens ankomst oxå förklaringen till att vi inte sett våra ekorrar på länge. Gnagare och ekorre ingår visst i mårdens föda liksom även fågelägg, insekter och bär. Uppenbarligen även äpplen eftersom vårt äppelträd på kort tid blivit länsat på i stort sett all frukt. Den har nog hamstrat ett rejält vinterförråd.  Det bjuder vi gärna på. Jag hoppas bara att det inte är ett tecken på att en svår vinter väntar.

En mård, men inte vår äppeltjuv.

Vår traditionella helgfrukost.

Smärtsamt att minnas, omöjligt att glömma

Jag såg igår  dokumentärfilmen "Våga minnas" på SVT. Den är gjord av Ewa Cederstam som vid 18 års ålder blev våldtagen och nu, 25 år senare,  i denna film berättar sin historia. Det är en stark skildring som berör. Hon pratar med sina föräldrar och med en väninna om vad som hände och vad  de kände.  Ingen tycks då, för 25 år sedan, har pratat om händelsen som obearbetad synes finnas kvar hos alla. I samtalen med sin man framgår tydligt hur denna händelse präglat och präglar deras liv tillsammans än idag. Hon minns inte polisförhör och rättegång men ändå finns våldtäkten ständigt närvarande.

Det känns inte besvärande utan helt naturligt att filmen präglas av ett svårmod som får mig att om än inte påstå att jag förstår hur det känns så ändå närma mig en förståelse av den livslånga smärta som denna  våldtäkt innebär för henne.

Filmen får mig oxå att gå några ytterligare steg  i ett brottsoffers fotspår. För den som utsätts för ett brott som våldtäkt så måste det vara svårt  både att glömma och att minnas. Våldtäkten finns där som en ständigt  närvarande, oinbjuden följeslagare genom hela livet med allt vad detta innebär.

MoDo i serieledning

Efter kvällens bortaseger mot Rögle så är MoDo i serieledning i Elitserien. Det gillar jag.

Jag var visst fel ute, eller.....

Nu kommer det nya uppgifter  i ärendet som jag tidigare omskrivit i två inlägg ( 20121008  och 20121010 ) och som handlar om f d sportjournalisten Bo Hanssons  tillmälen på pressläktaren i samband med matchen AIK - Gefle härförleden. Uppgifter som ställer saken i en ny dager och gör att jag var fel ute när jag betecknade hans uttalanden som obetänksamhet.  Det var alltså inte första gången som han använt  tillmälen med rasistisk underton. Med saken i denna nya dager så frågar jag mig i stället varför han över huvud taget släppts in på pressläktaren efter att han slutat jobba och gått i pension.

Så här blir det ibland när jag som bloggare ger mig in i debatten och alla "fakta" jag har att tillgå består av vad media rapporterar. Ofullständiga fakta tillsammans med eget tyckande blir inte alltid den bästa soppan. Bra är då att när nya fakta tillkommer så kan jag, så som nu, byta fot och ändra min inställning. Risken är väl att det nu kommer att rulla in ytterligare nya fakta och att följetongen fortsätter och för att jag inte ska bli stående på en fot, vilket är särskilt knepigt för mig, så avslutar jag mitt bloggande i  ärendet med detta inlägg.

Grattis "Steve reflekterar"!

Idag är det fyra år sedan jag började blogga. Fyra oerhört händelserika år som i stort sammanfaller med vår flytt hit ut på landet till vårt älskade Getingstorp. Ofta sägs "oj, vad tiden går" med meningen att tiden rusar ifrån oss utan att vi hinner med. Jag känner dock mera för att säga "oj, vad mycket som hänt och som jag/vi hunnit med under dessa fyra år". Att  vi dessutom är nöjda med allt som hänt och tycker att allt har blivit till det bättre gör förstås titten i backspegeln ännu angenämare.
För mig har bloggen varit särskilt viktig då jag jobbar hemifrån och av andra skäl tillbringar all min tid här hemma. Trots det har jag tack vare bloggen kunnat följa med och delta i samhällsdebatten. Både stimulerande och utvecklande för mig som person.
Särskilt roligt är förstås alla de bloggvänner jag fått där de bloggar jag läser på olika sätt bidrar till att  vidga mina vyer. Jag får dagligen lära mig nåt nytt om främmande länder och kulturer genom de utlandsboende svenskars bloggar  jag läser. En ständigt pågående påfyllning av min kunskapsbank. Sånt kan jag inte tacka nej till. Trots att jag aldrig personligen träffat någon av mina bloggvänner så tycker jag att jag känner dessa personer. Bara det.
Har jag då aldrig ledsnat på bloggandet? Jo visst, det går upp och ner och i somras hade jag en svacka då jag övervägde att sluta men den var snabbt övergående. Jag saknade bloggandet för mycket för att kunna sluta så det stannade vid ett kortare avbrott. Det torde innebära att jag hänger i ytterligare några år.

Uppdatering av föregående inlägg

Jag ser att AIK nu portat Bo Hansson från pressläktaren för resten av säsongen.

Debatten om denna händelse går vidare. En fundering jag då har är om jag tillhör en generation som "fastnat" i vad som var ok att säga under min uppväxttid men som idag uppfattas som och oxå är helt olämpligt. Jag kom i det sammanhanget att tänka på ett tidigare inlägg jag skrivit där jag relaterade till en annons från 1953 i min dåvarande hemortstidning Nya Norrland. Där annonserades följande attraktion vid det årets Midsommar firande i Junsele: TROPICAL NEGER SHOW -manliga och kvinnliga negrer direkt från Afrika och för första gången i Skandinavien. När jag skriver dessa rader så känner jag ett obehag och är glad för att utvecklingen gått framåt. Jag vidhåller dock att det är skillnad på obetänksamhet och rasism.

En storm i ett vattenglas

Rasism är något som jag starkt ogillar och tar avstånd ifrån.

Skriver detta inlägg efter den storm som uppstått efter det att TV- sportprofilen Bo Hansson använt ordet "svarting" i en sändning av Radiosporten från matchen AIK-Gefle igår. När jag läser hur detta hände så tror jag på intet sätt att det var uttryck för ett rasistiskt synsätt. Man kan väl kalla det "ett olycksfall i arbetet" eftersom det heller aldrig var avsett att gå ut i sändning.

I sammanhang där debattens vågor går höga så tycker jag att det ofta är bra att först "titta mig själv i spegeln". Jag som själv är emot all form av rasism  har  säkert någon gång i något sammanhang, obetänksamt  gjort mig skyldig till ett mindre begåvat ordval. Ett ordval som jag kanske själv inte ens tyckt vara fel men där omgivningen uppfattat det på annat sätt.

Kan det då inte vara tillfyllest med detta. Måste drevet gå till varje pris? Jag ser nu att AIK överväger att porta Bo Hansson från AIK:s kommande matcher. Bo Hansson har varit medlem i AIK i 53 år. Detta noterar jag bara för att det därmed  kan antas att Bo Hanssons åsikter och värderingar är väl kända i föreningen. Vilket beslut AIK än tar så kan därför beslutsunderlaget betecknas som synnerligen gott.

Har du själv någon gång uttryckt dig olämpligt när "mikrofonen varit avslagen"?

Se uppdatering 2012-10-10

Svart eller vitt, rätt eller fel

I samhällsdebatten uppstår inte sällan låsta positioner. Något är bra eller dåligt, smart eller urbota dumt, svart eller vitt, rätt eller fel. Nu har denna polarisering uppstått i debatten kring privata alternativ i vård och skola. Ska vinster i vården och skolan förbjudas har  blivit en högaktuell frågeställning.

Så enkelt tror jag inte att det är. När det gäller vård och skola ska självklart kvalitetskriteriet vara rådande. Det viktigaste är god omvårdnad och bra utbildning. Ohemula vinster ska däremot motverkas, förbud är dock ingen bra utväg för detta. Men vi ska självklart inte underlätta för giriga riskkapitalister att på allmänna medels bekostnad ständigt kunna gå skrattande till banken.

Vi ska  ha klart för oss att det även i offentligt organiserad verksamhet förekommer misshushållning med allmänna medel. Det synes vi dock ha lättare att fördra, kanske för att problemen då ofta blir lagom diffusa och ogripbara då de inte direkt kan hänföras till en girig person eller organisation och därför kan vi ibland missa målet.  Slöseri och misshushållning i offentlig verksamhet är i mina ögon lika illa som orättmätiga vinster i privat verksamhet.

Hur blir det då? Ja, vi får väl se vart det landar. Generellt vinstförbud tror jag dock inte på.

Det svänger i branschen

För en tid sedan skrev jag ett inlägg med anledning av MoDo:s kollaps mot Frölunda. Tur att jag inte totalsågade mitt lag då dom nu har hittat flytet och radar upp goda insatser. Med kvällens seger mot Luleå så är man nu t o m bäst i Norrland. Det väger tungt.

Chefsrekrytering är inte lätt

Ulf Karlsson hoppar av som chef för längdlandslaget i skidor innan han egentligen börjat.

Höstfärger

   Kommen in i oktober så har hösten oåterkalleligen greppat tag i både mig och naturen. För min del innebär det att mina utevistelser begränsas, för naturen att nya vackra färger uppenbarar sig. För mig att njuta av.

Små "hösteldar" tar över i trädtopparna.

Säsongsavslutning

Igår hade vi städdag i trädgården. Det är alltid något visst med att skifta årstid även om jag gärna hoppar över nästa årstidsskifte. Jag ser nu fram emot våren som är bara 6 månader bort.

Växthuset töms på allt överblommat som får gå till vintervila. Elbilen är ett utmärkt transportmedel i trädgårdsarbetet och möjliggör dessutom för mig att vara delaktig.

Sigge är förstås med då matte klipper ner sommarblomster i komposten.

Nelson ligger inne i glasverandan och kollar vad som försiggår ute i trädgården.

Sigge vill gärna åka med pelargontransporten.

Lite återstår att skörda.

Växthussäsongen är till ända.

Här känns det som att sommaren klamrar sig fast.

 

Åkgräsklipparen rengjord och redo för översyn och vintervila.

Dagen avslutades med en middag av trädgårdsgodis..

och en utsökt tomatpaj.

Middagsbordet förgylldes med rosor från rosenbersån.