Gryttider

Så här i vintertider så förändras mathållningen något. Inte sällan bjuder D på en mustig gryta. Då ofta tillagad på vedspisen i stället för på Bertazzonin.

Härlig vegetarisk Boeuf Bourguignon bjöd D på igår.

Sakta, men ändå fort

Sakta, sakta randas morgonen.

Sakta, sakta börjar det att bli allt mera vinterlikt. Kanske blir det ändå en vit jul. Bara en vecka kvar till Julafton och vad bättre är, bara fyra dagar kvar tills det vänder och blir ljusare igen.

Aldrig tidigare har jag upplevt att tiden fram till jul gått så här fort. Vad det nu kan bero på. Kanske är det vår nya livssituation som gjort att jag fått känslan av att tiden bara rusat iväg. Kanske är det så att när det är många nya tankar och idéer som ska hanteras så blir tidsupplevelsen annorlunda. 

När jag tittar ut på växthuset så längtar jag 
till sommaren.

Hoppingivande

I en värld som alltför ofta domineras av egoism, ondska och galenskap så kändes det befriande att igår titta på Svenska hjältar-galan.

Det inger hopp att möta vanliga människor som genom ett brinnande engagemang, utan egennytta, hjälper andra människor till ett bättre liv, en bättre framtid. Dessa hjältar som gjort och gör livsavgörande insatser och inte bara pratar om vad som borde göras. Där har vi alla något att lära.

Liksom Svenska hjältar så erbjuder lite snö
ljus i mörkret.

Hoppas att vår hallonhäck bär rikligt med bär nästa
sommar. Den gångna sommaren gav noll skörd.

Det var bättre förr, när Posten var Posten

Posten vs Postnord.

Jag försöker alltid att hålla en positiv ton på min blogg vilket jag upplever bäst både för mig och mina besökare. Men, ibland går det bara inte och det finns  en trigger som tar priset. Triggern heter Postnord, en nog så viktig samhällsservice för oss medborgare. Nu är det dags igen. Jag har tidigare skrivit om Postnord, bl. a. här, här, här och här.  

Jag handlar oftast på internet. Både för att urvalet är stort och priserna gynnsamma, men inte minst för att  då oftast ingår frakt och  leverans hem till dörren. En nödvändighet för mig då jag är rörelsehindrad och själv vare sig kan åka runt i affärer eller hämta varorna på varudepåer eller utlämningsställen. Ibland köper jag frakten som en extra tjänst av ett fraktbolag och detta fungerar vanligtvis bra ända tills försändelsen passerat den svenska gränsen. Där tar Postnord oftast över transportansvaret och då är cirkusen igång.

Den transport jag köpt denna gång skulle levereras med vår lanbrevbäring igår. Detta hade jag överenskommit med Postnord Hemleveranser om vid telefonkontakt i fredags. När jag spårade paketet på Postnords hemsida kunde jag i förrgår läsa följande : "2017-12-04 09:20. Telefonaviserad, leverans av försändelsen kommer att ske enligt överenskommelse".  Alltså igår 2017-12-05.

Jag var hemma hela dagen igår, men ingen lantbrevbärare syntes till med mitt paket. När D vid 17-tiden gick ner till vår postlåda så fanns där gårdagens post vilket innebär att lantbrevbäraren varit nere vid postlådan, men uppenbarligen struntat i att åka upp till huset för att leverera mitt paket.

Jag spårade ånyo mitt paket på Postnords hemsida kl. 17. 30 och kunde till min förvåning läsa följande:

"2017-12-05 17.27 Hämtas hos PostNord, valt av mottagaren". 

Mottagaren är jag själv och jag hade beställt hemleverans just för att jag inte kan hämta själv. Jag undrar så klart vem som gjort denna notering på Postnords hemsida. Det måste rimligen vara någon som har tillstånd att göra noteringar där. Men, vem??? Allvarligt eftersom det är en ren lögn

Då valde jag att ringa till Postnord Hemleveranser där jag i fredags beställde leveransen. Jag hamnade i telefonkö strax före kl. 18.00 när handbollsmatchen Sverige - Tjeckien, 36-32, började. Bra av Sveriges damer att kunna vända matchen som dom började väldigt darrigt. 

Jag kom fram  kl. 20.30, strax innan CL-matchen Manchester United - CSKA Moskva, 2-1, började.  Bra av MUN att vända och åter en bra match av Lindelöf. Det kan behövas något trevligt att sprida tankarna på då tankar på enbart Postnord har en tendens att få min hjärna att koka. 

Vad fick jag då för svar när jag kom fram? Jo, att jag måste ringa ånyo idag för att boka ny hemleverans. 

Innan jag avslutade för igår skickade jag ett mycket bestämt och tydligt mejl till Postnords kundcenter i hopp om att det kanske skulle ta skruv. Inte konstigt att jag vaknade kl. 04.00 i morse med blandade känslor.

Fortsättning på gårdagens vedermödor: 

Igår kväll när jag ringde och blev varse att jag skulle behöva boka ny leveranstid så fick jag oxå ett telefonnummer dit jag skulle vända mig och få prata med någon ansvarig. Jag invände att det nog var fel ställe att ringa till då det var Postnords företagscenter, men jag provade i a f. Och visst var det fel ställe att ringa till med mina frågor, men det blev rätt ändå. Plötsligt fick jag numret till det ställe där min post lastas och körs ut från. Ett telefonnummer som jag flera gånger efterfrågat, men inte fått.

När jag ringde dit så visste dom vem jag var och vilken försändelse det gällde. Den hade ankommit nu på morgonen och dom skulle köra ut den till mig idag och oxå ringa och tala om när dom är på väg. Kan det vara så att mitt mejl igår kväll verkligen tog skruv? Viktigast är förstås att det löser sig och att jag i framtiden kan vända mig direkt till dom som lastar och kör ut.

Kl. 13.49 idag fick jag ett sms med en förfrågan hur jag hade upplevt leveransen av paketet som jag nyss fått.  Den frågan trodde jag aldrig att Postnord skulle ställa.  Så här mycket tid och kraft har jag dock inte råd att lägga på varje försändelse. Kan bara hoppas att det fungerar smidigare i framtiden. Men, slutet gott allting gott.

Har det då alltid varit så här med vår postgång? Nej, under de första åren vi bodde här så fungerade det utmärkt. Då var en av våra grannar i byn en av lantbrevbärarna och det var ett rent nöje att få post hemlevererad. Då kom posten dessutom på förmiddagen och inte som nu på sen eftermiddag. Det var bättre förr! När Posten var Posten. Innan Postnords inträde på marknaden.

Men, kanske har Postnord nu vaknat efter all svidande kritik och insett att det är vi medborgare som är deras kunder. Kunder som är nödvändiga för att ett företag ska överleva.

Smakrikt

På söndagar brukar det serveras veckans fisk på Getingstorp. Igår blev det ett avsteg från detta då D i stället bjöd på en mycket innehålls- och smakrik kokos- och linsgryta.

Kokos- och linsgryta.

Första advent

Första advent och dags att plocka fram julpyntet, i alla fall delar av det. I år ska vi dock vara lite återhållsammare, bl. a. ska vi för första gången avstå julgran.

Stortomten på sin plats vid vedspisen.
Han kommer alltid fram till 1:a advent.

Efter gårdagens pyntande bjöd D på en supergod paj.

Cheddarpaj med broccoli och paprika.

Välkommen till bords.

Middag som stämmer till eftertanke

Gårdagens middag.

När jag googlade på gårdagens middag, grönsakswok med glasnudlar och cashewhummus, så fick jag bl. a. ett antal träffar på mig själv, som t ex den här från Påsken förra året. Oj, så jag längtar efter att vi befinner oss i slutet av mars. En extra pikant sak med gårdagens middag var att D hämtade in morötterna och purjolöken från trädgården.  Tänk att skörda i egen trädgård den 1 december! Vid såna tillfällen känns det extra surt att någon gång nödgas flytta från Getingstorp. Än viktigare då att ta vara på varje dag vi får här. Det är vi rätt duktiga på.

Decemberönskan.

December idag och 1:a Advent står för dörren. Det säger i alla fall almanackan, men jag ser det inte när jag tittar ut.

Nu på morgonen. Så här får det gärna se ut 
hela december. Ja, förutom på julafton då.

Sigge och Osborne - inte alls som hund och katt

Osborne och Sigge är genuina kompisar som håller ihop i vått och torrt. Båda finns alltid i vår omedelbara närhet. Oskattbara familjemedlemmar.

Sigge och Osborne delar gärna på
mattes schäslong.

Ibland får Sigge ha den för sig själv.

Då vilar Osborne på golvet.

Veckans fisk

Söndag innebär ofta fisk till middag på Getingstorp. Så oxå igår. En spännande rätt, extra pikant med pepparrotskryddat potatismos. Och så klart vegetariskt bacon.

Baconlindad torskfilé

Jag ser vad jag vill se

Att jag är torsk på vårt älskade Getingstorp vet du som brukar titta in här på min blogg. Den här känslan har vuxit sig än starkare på senare tid när tankarna på en flytt härifrån ska hanteras. Jag kan inte se mig mätt på någonting och jag ser t o m det som inte syns när jag blickar ut.

Här ser jag tre grönskande björkar.

Här ser jag blommande löjtnantshjärta,  lavendel 
och kaprifol.

Framtidsutsikter

En månad kvar till Julafton och då försvann plötsligt det där vita som bäddade in Getingstorp häromdagen. Än viktigare, om sju månader är det Midsommar. Det kallar jag goda framtidsutsikter. Det känns riktigt bra.

Så här får det gärna se ut den närmaste månaden.

Vintervila och bloggstiltje

Måndagmorgon. 

Varje dag tränger sig den där vintervilan på. Med lite snö i taget, men tillräckligt för att jag ska förstå att den är oåterkallelig. Med den följer i år en avtagande bloggaktivitet. Mest beroende på att jag har ett otal tankar och funderingar snurrande i mitt huvud som behöver vändas och vridas på. Och sorteras innan dom kan bli föremål för någon form av tillkännagivande. Jag kommer dock att fortsatt titta in hos dig för en kommentar då och då så helt släpper jag inte kontakten.

Dekorativt

Veckans köksbordsdekoration. 

Dagens trädgårdsdekoration.

Lilla Älsklingen på besök

Igår fick vi låna Liv under tiden mamma Sara var till tandläkaren. Nu är det näst intill raketfart på Liv då hon börjat krypa, så nu får mormor och morfar inte släppa henne med blicken en enda sekund.

Här går det undan.

En härlig måndag

En helt ok måndagmorgon.

I morse vaknade jag till en härligt frisk och krispig måndag. En sån där morgon som ger mig extra energi. Energi som kan behövas inför kvällens match mot Italien. D är inte så intresserad av fotboll, men i kväll ska vi titta på matchen tillsammans. Bara det gör en härlig måndag.  Hoppas att den positiva känslan kvarstår efter slutsignalen.

Tungt för D att inte få köra Jeepen på hela vintern.

Morfars lilla Älskling

Du gungar så skönt morfar!

Igår hade vi Liv på besök från tidig morgon och hela dagen då mamma Sara hade ett antal uträttningar att ombesörja. Som vanligt var det trevligt och Liv som nu varit rätt ofta hos oss på Getingstorp var på sitt som alltid goda humör där det aldrig är långt till leende och skratt. Jag tycker förstås att det är extra roligt att hon och jag kommer så bra överens. Hon verkar gilla sin morfar och att morfar gillar henne går inte att ta fel på.

Det känns tryggt i morfars knä.

Ångermanlandsvibbar

                             
Jag läser då och då Tidningen Ångermanland på nätet för att känna av lite hemlandstoner. Idag är en sån dag.                         

Som bördig från Ångermanland så innehåller min ångermanländska ryggsäck bland annat  språket/dialekten från min barndoms hemtrakter. Inte alldeles lättbegripligt för nån utomsocknes ifrån. Titta in på länken här ovan och försök.

Landskapsvapnet.

Landskapsblomman.

Att denna dialekt och språk över huvud taget fascinerar mig förklaras till stor del av att jag hade Nicke Sjödin, den störste språkekvilibristen av dem alla, som lärare i bl. a. engelska under min skoltid i Sollefteå.
Här kan du läsa en av hans minnesvärda dikter, "Ätte semestern" ur boken "Baka lagårn".

Lite av varje

Igår var det sex år sedan vi planterade tre björkar i trädgården. Jag hoppas att dom får stå här i många år till.

Våra tre björkar fyllde 6 år igår.

Nacho de nuts bjöd D på i  fredags. En utmärkt början på helgen.

En god fredagsrätt.

Veckans fisk blev det igår då D bjöd på gratinerad torskrygg med ört- och brödtäcke och tomatsås.

Kryddor och grönt direkt
från trädgården.

En mycket välsmakande söndagmiddag.

Åter till vardagen

Lite märklig rubrik  kan tyckas då det är helgdag idag. Rubriken syftar på att Erik och Alice nu åkt hem efter några lovdagar på landet och allt har återgått till vardagen här på Getingstorp.

Alice och Erik trivs allra bäst i var sin fåtölj
i Sinnesrorummet.

Mattan i Sinnesrorummet blev en utmärkt
tummelplats när Liv kom på besök.

När pappa Marcus och mamma Maria kom och hämtade barnen så bjöds dom på kakan på bild här nedan som Erik och Alice hjälpt farmor att baka.

Saftig morotskaka med 
citronfrosting.